En antirasistisk journalist som jag pratar med i Visby säger att SD inte hade behövt komma till Almedalen. ”Axess-gänget sköter deras agenda åt dem utmärkt.”
Redan fyra dagar efter att SD kom in i riksdagen, i september 2010, gick chefredaktörerna för landets två högertidskrifter: Paulina Neuding från Neo och Johan Lundberg från Axess, ut med uppmaningen att vi nu måste prata om invandringens negativa effekter. Sedan dess har Timbro-högern fortsatt flitigt med sina ambitioner att normalisera SD:s politik.
Axess sommarnummer har temat ”Den enfaldiga multikulturalismen” och här på Almedalsveckan höll samma tidskrift seminariet ”Integrationspolitikens tillkortakommanden”. Och då handlar det inte om hur diskriminering och marginalisering utestänger människor eller minskar människors chanser till att delta i samhällslivet på lika villkor. Nej, det handlar om att dödförklara mångkulturalismen.
Det har länge funnits en antirasistisk kritik av en del idéer kring mångkulturalism. Kritikerna har pekat ut riskerna med att låsa fast människor i deras kulturella identiteter och alltid och under alla omständigheter betrakta dem som representanter för en viss etnisk kultur. Det har också funnits legitim kritik mot relativism för att bland annat bortförklara könsförtryck.
Men dessa kritiker har också erkänt rasismens och diskrimineringens förödande effekter på människors liv.
När Axess-gänget slår sina huvuden ihop är det för att säga att en del människor – framförallt muslimer – är så nära sina kulturer att de har svårt för att samexistera med det övriga samhället. I dessa sammanhang har begreppet assimilering på allvar kommit upp som ett alternativ.
Timbro och Axess säger i munnen på varandra att de ”vill ta väljarnas oro på allvar” samtidigt som de tar över invandrarfientliga och islamofoba problemformuleringar och gör dem rumsrena. Det är uppenbart att de föredrar ett homogent samhälle där olikheter inte märks.
Den här vintern har både Merkel, Sarkozy och Cameron tagit avstånd från mångkulturalismen. Timbros och Axess våta dröm har varit och är fortfarande att Fredrik Reinfeldt ska hålla det där talet mot mångkulturalismen. Hittills har Reinfeldt varit klok nog att i stället lyssna på dem av högerns intellektuella, som är antirasister och försvarar mångkulturen.
Ett samhälle består av en brokig skara människor. Vi kommer inte alltid att hålla med varandra. Vi kommer inte alltid att älska varandra. Mångkultur handlar inte om den eviga lyckan utan om att vara olika och ibland oense men ändå samexistera.
Vänstern har brustit i att på allvar arbeta fram en hållbar vision om mångkulturen. Nu är det dags att skapa en hållbar idé om det mångkulturella samhället. Vänstern kan inte dyka upp i Almedalen nästa år utan svar.
Jag tror att många i debatten sätter likhetstecken mellan invandrare och muslimer. Jag tror att ganska många från muslimska länder är ickepraktiserande religiösa, ungefär som de flesta i Sverige födda.
Om inte alla varit negativa till invandringen har man i alla fall sett kritiska på flyktingarna. I flyktingcentran, i utslussningen och på arbetsplatser, i närkontakten.
Så var det när de första svarta barnen kom till skolan. Säkert hade vi mötts likadant om det var vi som dykt upp i Asien?
Ingen begrep varför de rev sönder pappret och slängde på marken istället för i soptunnorna etc.
Främmande kultur är främmande. Första gången jag satt vid samma bord på en Londonpub med en turbanklädd pakistan på sextiotalet kändes det annorlunda.
Jag tror att högerframgångarna antingen måste bero på invandrarna eller ungdomarna, Svenskarna födda på femtiotalet var vänster till majoritet.
Svenskar kommer att acceptera mångkulturen i sitt hemland, i främmande land kommer de att isolera sig.
Bra! Men ”samexistera” är ett lite för blygsamt ideal. Det låter inte som ett bra samhälle. Vänstern får inte ta avstånd från själva idén om sammanhållning. Men vår vinkel får väl någonstans vara att kittet ska vara det sociala: kontakterna på arbetsplatsen, i skolan och i bostadsområdet. Och de politiska projekten som skär tvärsigenom alla hudfärger. Sedan kan våra kulturella identiteter spreta bäst de vill.
Bra! Assimilering har visat sig fungera bäst. Min mamma kom till Sverige då, hon hatar verkligen det nya Sverige.
SD åker ur riksdagen när vi får bort arbetslösheten…
..då slipper vi motsättningarna och vågar skriva ”svensk kultur” utan citattecken igen…
Jonas Wikström. Hur kan kulturella identiteter spreta om muslimer trakasserar judar i skolor? Om de protesterar mot att inte få perrnanenta bönerum? Om våra krav på att inte övergrepp får ske mot flickor så att vi på initiativ av kuratorer gömmer flickor som hotas av övergrepp under utlandsresor leder till att kuratorerrna hotas till livet om att de tvingas att sluta och att detta arbete för — jo, faktiskt — assimilering undertrycks i och med att anställda på skolor i allt mindre grad törs sätta sig emot sådant?
Saken är den att en samexistens knappast kommer till stånd här, och vidare är ett problem som äldre muslimer ser att unga muslimer i Europa radikaliseras för att de söker en stark identitet. Detta är vad som sker och alltså ett reellt problem som tyvärr inte konstruerade beskrivningar av ”samexistens” råder bot på. Om de hade fungerat hade pladdrande politiker (en bit ifrån verkligheten) kunnat lösa allt.
”Det är uppenbart att de föredrar ett homogent samhälle där olikheter inte märks.”
Det vill säga ett klassiskt, socialdemokratiskt samhälle. Ett sådant lever gärna jag i.
Som så ofta när vänstern skriver om sådana här frågor svävar hela argumentationen i luften: man nöjer sig — ofta på ett självgott sätt, övertygad om sin egen högstående moral — med att beskriva ett fenomen och blandar in några antydningar för att få till en guilt by association. Men frågan är ju: har de fog för sina åsikter? Stämmer de överens med verkligheten? Det är ju den viktiga frågan.
”Timbro och Axess säger i munnen på varandra att de ”vill ta väljarnas oro på allvar” samtidigt som de tar över invandrarfientliga och islamofoba problemformuleringar och gör dem rumsrena.” Sluta upp med att använda det djupt oärliga begreppet ”islamofobi” — Axess och Timbro har ingen fobi för islam, det är helt absurt att påstå något sådant. Det där begreppet är bara en ursäkt för att slippa möta sina meningsmotståndare och verkligen analysera ett samhällsfenomen.
Har aldrig förstått hur man kan vara liberal och mot multikultur. Är det inte hela tanken med liberalismen?
Förstår inte heller hur man som liberal kan missa att se den ekonomiska potentialen i att det flyttar massor av människor till vårt land!?
Leve mångfalden!
”Det är uppenbart att de föredrar ett homogent samhälle där olikheter inte märks.”
Ni behöver inte överdriva. Jag tror att Axess och Timbro vill ha ett samhälle där grundläggande värden är gemensamma, och där olikheter yttras främst som ytliga fenomen som t.ex. matkultur, dans, festivaler, heminredning, etc. Det betyder inte att man vill förbjuda olikheter, men man vill att olikheterna skall manifesteras som ofarliga attribut som inte orsakar konflikter mellan olika grupper.
Och det är väl egentligen inget fel med det? Min mamma kom hit från Polen på 70-talet, och är så assimilerad man kan bli. Det betyder inte att hon inte lagar polska maträtter ibland, diskuterar Polens och hennes förfäders historia, spelar polska sånger på pianot, och ibland tittar på polska filmer på TV. Men vad gör det? Det stör ingen och ger våra liv en lite exotisk krydda ibland.
Assimilation behöver inte betyda att man raderar ut sin tidigare identitet. Därför förstår jag inte er rädsla för detta begrepp.
Christos. Nationalekonomer som analyserat vår invandrings ekonomi säger att den går back med — mycket grovt — i närheten av 50 mrd kr per år. Vidare säger de att invandring inte löser pensionskrisen så länge invandrare inte betalar lika mycket i skatt som de konsumerar offentliga tjänster. Idag arbetar väl ungefär 6 av 10 invandrare (även i högre utsträckning i lågavlönade jobb) mot nära 8 av 10 infödda svenskar.
Kina har haft rätt bra ekonomi fast de är slutna. USA har övergivit mångkulturen, och har jämte invandrarländer som Australien och Kanada hårdare regler vid invandring än vi samt (det ord som vänstern, sossar och dumliberaler kallar rasistiskt ord) assimilationspolitik.
(Nettokostnad alltså faktum, men marknadsförespråkare i England kritiserar att företag nyttjar en fördel andra bekostar när staten via skattebetalare och bidrag hjälper invandrare etablera sig. Samtidigt nyttjar företag lönepressen migration ger. Finns de som anser företag bör ha mer direkt ansvar för bidragskostnad när de profiterar på migration och lägre löner. Då skulle kanske företagen tjäna mer på transaktionskostnaden som flytt av verksamhet till billigare länder innebär.)
Jämte dessa argument är det aldrig okej att bara påstå saker utan att ha fakta som stöder påståendena, så visa nu empiri för att mångkultur och god ekonomi går ihop. Jag vet inget bra exempel men har exempel på motsatsen. Men du först!
Sen har väl mångkultur attackerats av de flesta intellektuella och akademiker på området i världen — trots att man på sina håll för några år sedan betraktades som rasist och stöttes ut från akademisk kretsar om man var negativ.
(PS. Att man, som Mattias Svensson, kan vara liberal och anse att vi bör möta det som sker, under det att vi har bidrag och skattefinansierar illegala invandrares vård, skolgång mm, med en känsla positivism istället för — som han sa i ett Axess-seminarium i Almedalen — ”med rynkade pannor” respekterar jag lika mycket som jag acepterar allas rätt att vara oansvariga nihilister. Jag fördömer alltså fullständigt den medvetna bristen på ansvar vilken drabbar andra!)
PPS Hyllade latinamerikakorren Nathan Shachar om mångulturalism. Om USA:s assimilationspolitik från 12:40 :
http://www.axess.se/tv/player.aspx?id=192
(Men Sverige har långt större ”avlägsen” invandring än USA.)
Ok. Vilka nationalekonomer hävdar att invandringen skulle kosta Sverige 50 mdr kr/år? Gärna källor, du som efterfrågar fakta.
Men oavsett om den siffran skulle stämma eller inte, så kvarstår min fråga. Varför ser man inte som liberal den ekonomiska potentialen i att det flyttar människor till Sverige?
Europas demokratier kommer att krossas. Det är den extrapolenta verkligheten. ”Vänstern” är islamismens förtrupp. Det är erfarenheten från den iranska ”revolutionen”.
Kan man ändra på det? Kanske? Det är som rubriken säger: ”Vänstern måste svara”
I alla fall så måste man kunna prata om det. Mångkultur, multikulti, assimllisering, samexistens, identitet betyder olika beroende på vem som använder orden.
Det är mångkultur i sin ursprunliga begreppetsform som faktiskt handlade om möjligheterna i klassernas umgängeston; klassamarbetet. Det kanske är det som förvirrar. Dock en ickeexisterande utgångspunkt för högerkrafterna som redan i sin diskussion vill verka för en för dem passabel lösning.
Ändock diskuterar de! (för att parafrasera Galilej; ”och väl rör hon sig!” (italienska: E pur si muove!)
Men det är inte bra.
Vänstern måste erövra begreppen; utöva motståndets estetik på ordens slagfält.
Sedan vänstern erövrat ”vänstern” förstås. En vänster som mist talförmågan är en tyst minoritet hur högljutt det än kan verka. Så är det nu. Begreppslös och oförmögen med bara de enstaviga orden kvar.
Läs ”Islams magt : Europas ny virkelighed” av Karen Jespersen och Ralf Pittelkow.
Så kan vi snacka sen!
Mycket bra skrivet, tack!
När vänstern sätter igång med arbetet kan de kanske få lite inspiration från Europeiska Kommissionens studie Socioeconomic change, individual reactions and the appeal of the extreme right. http://ec.europa.eu/research/social-sciences/projects/101_en.html
Timbro och Axess argument samt delar av regeringens politik blir svåra att försvara efter att ha läst den rapporten.
så enkelt är det faktiskt. Allt snack om ”förslag” hit och dit är ganska likgiltigt så länge som inte själva tanken med att vara vänster når fram, nämligen att jämlikhet är bra för samhället, för människor, för ekonomin… föreställningen om att sociala skillnader och segregation är effektivare än utjämning och rättvisa är helt enkelt vetenskapligt och empiriskt felaktig.
Svårare än så är det inte, vad än Timbro och högern försöker inbilla oss, med sitt prat om ”besparingar”, kritik av offentligt slöseri, rätten att tjäna pengar på andras bekostnad, falsk matematik om valfrihet (för dem som har pengar). Rätten till det egna språket, den egna religionen och de egna sederna hör till jämlikhetens grundtanke, vare sig det gäller skåningar, stockholmare, adel, präster, borgare, bönder eller samer, romer, greker, pingstvänner eller judar.
Problemet är fortfarande att utanför redaktionerna så är hela mångkulturen är ganska dödfött projekt.
Titta på Arabvärlden, Devrim Mavi. En folkligt impopulär linje kan inte överleva för evigt. Mångkulturen kom först, men invandringen kom sedan.(Massinvandringen, och det är rätt begrepp med tanke på invandring per capita till Sverige, kom först för ca 20 år sedan).
Även om svenskars attityd till invandring har successivt mjuknat så ska man komma ihåg att invandrare själva har till stor del kommit att representera den skillnaden.
I slutändan så måste du och andra drömmare acceptera att de flesta människor här i världen vill ha ett land där de känner sig hemma. Mångkultur är brokigt, konfliktfyllt och disharmoniskt.
Kan du på allvar tro att svenskar i gemen anser att arabisk kultur har ‘berikat’ landet utöver kebab eller falafel?
Därav ligger problemet. Projektet är dödfött.
Men antagligen kommer vissa att förneka verkligheten i evigheter.
Läs historien Devrim eller min essä Socialdemokratin och staten (Arbetarrörelsens tankesmedja) där jag försöker reda ut, inte minst för mig själv, varför multikulturalism är en återvändsgränd och varför Sverigedemokraterna fick ett sådant stöd.
Politik kan inte grundas på grupper, kulturer eller identiteter utan måste grundas på det gemensamma. Den måste till och med gå ett steg länge än så. Olika klasser och kulturer måste ha några gemensamma tolkningsramar, gemensamma sätt att förstå omvärlden.
Integrationsutredaren Qaisar Mahmood säger att det finns ett behov av en ny övergripande vi-känsla. ”Syftet med en ny nationell självbild är att binda samman alla invånare till varandra, i stället för den nuvarande uppdelningen av befolkningen i ”svenskar och ”svenskar med utländsk bakgrund. Alla som bor och verkar i Sverige skall uppfattas som svenskar.”
Ett bra samhälle bygger på tolerans, ömsesidighet och det måste också klara av att lösa gemensamma uppgifter. Alla tre behövs. Det går inte att välja bort ett eller tona ned ett av de tre kraven; tolerans, ömsedighet eller gemenskap.
Multikulturalism ger ett för svag skydd för främst kvinnors rättigheter. Ofta är identitetspolitiken ett hinder. Den kan inte användas för att bekämpa högerpoulism.
Om man är oense om olika företeelser så är det sk meningsskiljaktigheter och inte mångkultur även om din kultur speglas genom dina åsikter. Ordet kultur är ett såpass inlåsande ord att det borde förpassas ut ur debatten, för hur skall man kunna genomföra förändringar när kulturen står över alla dylika försök?
Eller skall vi se det som att vi förändrar dina åsikter och därigenom din kultur aka värdegrund. Om vi nu väljer detta så har vi bakbundit våra egna händer inför nya kulturer som kommer hit eftersom vi skrivit in i regeringsformen att minoriteters kulturlivs-utveckling och bevarande skall främjas. Det innebär ju att vi inte kan anpassa nya invandrarer till det svenska samhället utan att bryta mot lagen … om vi nu skulle likställa åsikter med kultur.