Det finns några obestridliga fakta i världen. Kvinnor tjänar mindre pengar än män, kvinnor har mindre makt än män. Män står för den överväldigande majoriteten av våld mot kvinnor – och andra män.
Alla kvinnor som någon gång har vågat sig på det stillsamma påståendet att män som grupp har ett ansvar för att män slår, förtrycker och utnyttjar gruppen kvinnor vet vad som väntar. Blint hat, överfulla mejlkorgar och kommentarsfält. Innan internetåldern: Floder av handskrivna brev.
Samtidigt: Isande tystnad från annars talträngda, offentliga män.
När författaren Kristian Lundberg i Helsingborgs Dagblad konstaterade att det förra året anmäldes 27 200 fall av mansvåld mot kvinnor, och att alla män har ansvar för detta, bröt helvetet lös. Förvånad skrev Lundberg ännu en text om reaktionerna, där han förutom att uppmanas att ”hålla käften” och ”passa sig jävligt noga” kallades både manshatare och judesvin (!).
Huruvida redaktionen för Sveriges Radios Tendens har utsatts för samma hat efter reportageserien om män som satt i system att ”importera” fruar från fattigare länder är okänt. I tre reportage skildrar Tendens hur de så kallade ”importfruarna” lever under många gånger miserabla förhållanden med män som med migrationsreglers hjälp fullkomligt kontrollerar dem.
Män som misshandlar dem och/eller behandlar dem som hushållerskor och sexleksaker för att sedan ”göra slut” lagom till dess att Migrationsverkets två-årsregel för uppehållstillstånd står för dörren. Det finns män som upprepat proceduren med fem till tio kvinnor, och kommit undan med det.
Svaret på varför män slår kvinnor och andra män, liksom nyckeln till varför vissa män har satt i system att hämta hem kvinnor från andra länder för att behandla dem som slavar, är detsamma i all sin vedervärdiga enkelhet: För att de kan. För att andra män ger sitt tysta medgivande, för att beteendet bara är andra sidan samhällsmyntet där män som grupp förtrycker gruppen kvinnor.
Så länge patriarkatet består hjälper inga lagar i världen mot själva grundproblemet.
Det är kanske att hoppas för mycket, för precis som Kristian Lundberg skriver har mansvåldet skrivits och skrikits om i årtionden utan förändring. Men kanske, kanske är just Lundbergs text och reaktionerna på den början till något nytt. För inte bara är författaren skoningslös när det kommer till sitt eget och andra mäns ansvar för våldet. Texten har fått ytterligare en man, författarförbundets ordförande Mats Söderlund, att ta upp stafettpinnen i samma tidning.
Att två män som påpekar det ständiga våldet mot kvinnor renderar en text som den här är en sorglig illustration över hur mycket förändringen behövs.
Det hemska är att även vissa kvinnor vill ha dem.
Bodde under ett sådant par i fyra år.
Det var som ett fruktansvärt rollspel där hon retades och skrek, och han var tyst och slog. Det brukade så småningom sluta i ”sänghalmen”.
En gång när jag klagade, så sparkade killen en träsko genom sin ytterdörr och dolde sedan hålet med en dekal med texten ”här bestämmer jag”,
men det var lika mycket tjejen som bestämde i det förhållandet.
Nej, Janne, inga kvinnor vill bli slagna. Det stora problemet är att de kvinnor som stannar kvar i destruktiva förhållanden ofta kommer från uppväxtmiljöer där alkohol och andra droger i samband med våld är vardagsmat och när ett ofta ett ouppnåeligt hopp om att allt ska bli bättre, bara …… . Dessa kvinnor har ofta mycket svårt och nästan aldrig utan hjälp från omgivningen mod att ta sig ur dessa förhållanden. Våldet utförs mycket ofta i samband med alkoholförbrukning.
Det klart att ingen kvinna vill bli slagen och förnedrad. Det kan aldrig vara kvinnas eget fel att hon blir slagen. Borde inte grannes lapp över din söndersparkade dörr fått dig att dra en annan slutsats
re: kerstin edman , antagligen ett udda fall då tjejen var den som började.
re: Pert-Olof, ”sin” dörr står det…
Ann tack för en bra ledare.
Janne, tack för din kommentar, vi förstod och såg på saker annorlunda på 70-talet. Idag har vi mer kunskap. Frågan är vad som är att bestämma, varför gick inte han om hon var så besvärlig att han ansåg att han måste spöa upp henne. I det man kallar normaliseringsprocessen undergrävs hennes självförtroende så att hon själv tycker att hon förtjänar misshandeln och att hon ibland agerar så att det blir tydligare att hon förtjänar den. Det är komplicerade processer, vi borde alla agera när vi ser eller vet att någon far illa. Ingen förtjänar att bli misshandlad och slagen.
Tack Anna för en bra text. Har en ung kvinna i bekantsskapskretsen som allvarligt funderar på könsbyte för att slippa bli förtryckt.
Janne: Vad vet du om deras förhållande? Vad gjorde du för att få slut på eländet? Klagade en gång. Till vem? Polisanmälde du någon gång?
Nä det gjorde du antagligen inte. Du kom fram till att tjejen ville på uppspöad. Och blev en av dessa medmänniskor som bara tittade på.
Bankade både i taket och på dörren flera gånger utan resultat.
Detta var på 70-talet.
Med samma resonemang har judar skuld för vad staten Israel gör och muslimer för vad några terrorister ställer till med? Att bunta ihop människor och skuldbelägga dem pga kön, religion eller hudfärg hör till ett föråldrat tänkande jag hoppades slippa se på dessa sidor.
Viktigt dock att männen tar avstånd från våldet (även judar och muslimer från statsvåld och terrorism).
Nej jan, det är inget som kan krävas av människor för då är skulldbläggningen redan där. Vi är alla emot våld och tar avstånd från det, Judar, muslimer och gruppen män. Men jag har INGEN plikt att som Muslim stå upp och skricka ut det bara för att några av de över en miljard muslimerna är terrorister. Lika lite som jag kan kräva av dig att stå upp och skricka ut din avståndstagande av alla de krig som USA och England startar bara för att du är Kristen.
Jag som man hatar kvinnomisshandlare och motarbetar de överallt. Men att skulldbeläggas bara för att jag tillhör gruppen män och anses som skylldig om jag inte aktivt tar avstånd från det ena och andra går jag aldrig med på. Ingen normal funtad människa skulle acceptera att bli anklagad, dömd och förklarad som skyldig bara genom grupptillhörighet.
Kvinnoförtrycket finns överallt. Syns överallt
Finns i skolan när läraren väljer att titta bort när killarna skriker könsord till tjejerna. I diskussioner på lektioner när läraren låter killarna säga saker som är förnedrande och trycker ner tjejerna utan kommentarer. (Det kan också gälla rasistiska uttalenden). När lärarna hela tiden ger mer utrymme åt killarna på lektioner.
Det finns på arbetsplatserna när männen klättrar och kvinnorna stannar i karriären och blir utsatta för diskriminering och sexuella trakasserier.
Nej: Alla män slår inte kvinnorna. Alla män tittar inte bort men bra många! Det finns också en del karlar som är medvetna och tar avstånd. Du har rätt i detta Anna. Men vad gör vi åt det
Det värsta är inte de onda människornas ondska utan de goda människornas likgiltighet.
Martin Luther King sa det och det gäller ännu i dag.
Från en 75+ man.
Våldet var en överlevnads form, under tiden då statare betraktades som underklass.
I skolan slogs man, bara barn från fattiga familjer fick stryk av lärare, barn från de besuttna kunde göra vad som de behagade. Nu har det blivit bättre trots allt. Jag kan inte förstå hur detta med att slå och skrika kan lösa problem, Jag fick lära mig den som slår och skriker mest är den som har de sämsta argumenten.
Det gäller ännu.
allt den kan utnyttja. Fattigare, svagare, utsatta människor, barn, djur och natur osv. Det är den allmänna förklaringen. Specifikt att män slår kvinnor beror på att 1. många män slår, dock oftast män 2. män kan kontrollera kvinnor fysiskt pga större muskelmassa 3. många män är halva människor, fruktar ensamhet, samt är primitiva varelser som inte har en naturlig förmåga att hantera denna fruktan på ett mer konstruktivt sätt än att slå. Det finns ingen världsomspännande manlig konspiration som vill förtrycka och utnyttja kvinnor i allmänhet.
Om vi byter ut kategorin män i rubriken mot en valfri etnisk grupp skulle det klassas som diskriminering och hets mot folkgrupp. Att kollektivt skuldbelägga en samhällsgrupp utan att referera till forskning eller som Lundborg bolla med siffror för billiga populistiska poäng har inget med ett saklighet och vetenskapligt förhållningssätt att göra. Lundborg använder inte någon komparativ framställning, antalet män eller hur många män som inte misshandlar i Skåne undanhålls, män som de facto ingriper eller tar avstånd från kvinnomisshandel framgår inte heller, antalet anmälningar ger inte svar på att brott har begåtts, än mindre att det är 27.000 skånska män som misshandlar,något som både Lundborg och Hellgren vill göra gällande,etc. Artikeln bjuder inte in till diskussion utan framställs som ”fakta” som gruppen män ska skriva under annars reproducerar de bara ”sanningen” och ger carte blanche till osanningen.
”många män är halva människor, fruktar ensamhet, samt är primitiva varelser som inte har en naturlig förmåga att hantera denna fruktan på ett mer konstruktivt sätt än att slå.”
Natuuuurligt och primitivt? Biologist/sexist much?
Lika lite som jag kan påverka denna regim att behandla de gamla, sjuka och arbetslösa i vårt samhälle på ett anständigt sätt, lika lite kan jag påverka det patriarkat som fortfarande finns kvar i vårt land. Bakom de flesta män i maktposition står en kvinna.
Vi är alla onda, vi köper billiga varor producerade i slav liknande miljöer i Asien, Afrika m.fl. just för att barn, kvinnor och män kan exploateras där. Vad gör vi åt det?
Vi i den rika världen bryr oss inte tillräckligt över konsekvenser av vårt handlande, varken män eller kvinnor. Vi är samma skrot och korn allihop.
Män som slår är trasiga individer de behöver terapi för att få bättre verktyg än näven för att lösa en konflikt. Jag valde att polisanmäla och gå vid första slaget från en man, rådet fick jag från en äldre manlig polis. I dag är jag mycket tacksam och glad för att det finns män som han inom poliskåren.
Vi kan inte gå tillbaka till självhushållning när det gäller kläder och annan. När jag kan köper jag begagnat på så sätt bidrar jag till en bättre värld med mindre miljöförstöring och hoppas att överskottet går till behövande i Sverige och tredje världen.
Tack för att denna debatt förs, skönt att så många män blivit involverade i diskussionen. Keep the conversation going!
Lisen
Det är bra att denna debatt förs och att män deltar, men var är rösterna från kvinnor som utsatts för våld? Är själv en medelålders högutbildad kvinna som levt i ett destruktivt förhållande. Missbruk finns inte med i bilden vare sig under uppväxttiden eller senare i livet hos någon av oss inblandade. Våldet i förhållandet kom smygande under en lång period och under tiden bröts jag långsamt ner. Att bli slagen av den man valt att leva tillsammans med är en hemsk upplevelse och att det dessutom sker, som i mitt fall, i det egna hemmet, en plats där man ska känna sig trygg, gör der än värre. Någonstans hade jag trots allt en tro på att detta (våldet) var tillfälligt och att det skulle komma att upphöra. Vi hade det ju faktiskt bra ibland… Jag blev en mästare på förklaringar och bortförklaringar och att ljuga för mig själv och andra för att förmildra det som skedde. Våldet behöverheller inte heller alltid vara i form av hugg och slag. Psykologiskt våld i olika former är också smärtsamt och lämnar ärr i själen. Självförtroendet och självkänslan når till slut bottenlägen och att då bryta sig loss kräver en enorm viljestyrka. Själv hade jag tur som genom kvinnojouren och kvinnofridsmottagningen fick det stöd jag behövde för att komma ur förhållandet. Många får ingen hjälp alls. Mörkertalen stora.
Bra skrivet, Rafael. Kan bara be att få instämma i det du skriver. Du har också besparat mig besväret att skriva en egen kommentar då din var så helt perfekt i sin klarsynthet.
Det jag skulle kunna tillägga skulle möjligen vara att om man som i ledaren ondgör sig över vissa missförhållanden bör man också kunna producera egna förslag och idéer till förändringar.
Jag har tyvärr inte så stort hopp om att det skulle förändras något nu, men jag hoppas verkligen!
Jag kommer ihåg Mansvar i slutet av 1990-talet och reaktionerna som blev då… t.ex. denna text på Sourze: http://www.sourze.se/Kvinnors_r%C3%A4dsla_alla_m%C3%A4ns_ansvar_10075095.asp
Detsamma som nu liksom…. PLEASE alla män sluta gå i försvarsställning och analysera istället er ställning som man och ta det ansvar som faktiskt moraliskt krävs utifrån detta!
/Jonas
Sluta gå i försvarsställning skriver Jonas.
Men om jag då som man blir anklagad som ansvarig för att vissa idioter slår sina kvinnor så måste jag få förklarat för mig I VAD MITT ANSVAR LIGGER? Vad skall/skulle jag göra/ha gjort i stället. Om vi som nu tydligen är de stora bovarna inte har förstått vill jag få veta VAD JAG SKALL GÖRA? Inte i svepande floskelliknande förklaringar utan RENT PRAKTISKT!
I debatter och diskussioner av den här typen får jag oftast intrycket att skribenter, som ”anklagarna” i den här, mest är ute efter att på visa på vilka stora humanister och välgörare de själva är och att de man vänder sig till kan vara en grupp vilken som helst. I detta fall den tysta gruppen fega män som inte gör något.
Snälla skriv ”vissa” innan ”män”. Det är inte acceptabelt att slå eller förnedra andra människor. Men det är ett problem när man använder kollektiva beteckningar på detta sätt. Statistiskt kan sådana termer användas, men det betyder inte att män som grupp eller som individer är skyldiga till vad vissa män gör. Om män som grupp är skyldiga till detta så måste det vara genom någon slags socialiseringsprocess och då ingår alla i samhället i denna skuld och även kvinnor. Det utesluter inte att män oftare tar till våld än vad kvinnor gör. Men att skylla detta på alla män (men inte på hela samhället) istället för de individer som faktiskt gör detta är separatistisk handling där man i praktiken försöker ställa kvinnor och män mot varandra vilket inte kan vara jämställdhet utan endast konfliktskapande. Jag kan inte riktigt se poängen i det.
Det är en svår, viktig och intressant fråga vilket ansvar ett kollektiv, hur det än må definieras, har för de våld som ett antal individer begår. Om vi ska tro Brå är det inte någon större grupp individer som står för våldet vare sig mot män eller kvinnor. Med detta sagt får vi vara medvetna om dels mörkertalet och att det finns olika grader av våld som vi inte skulle tänka oss att anmäla, även om vi har rätten att göra det. Hur ofta anmäls till exempel mobbning i skolan eller på arbetsplatser?
Men jag vill mena att ett kollektiv eller delar av det bär ett ansvar, dock inte juridiskt ansvar eller skuld, för det våld som individerna i det begår i den mån detta våld går att härleda till skapandet och upprätthållandet av de uppfattningar, föreställningar, fördomar, människosyner, och normer som legitimerar och kanske normaliserar vissa maktrelationer och beteenden mot vissa grupper. Detta var ju även något som diskuterades i samband med massmordet i Oslo i somras. Vi kan alltså bidra till att personer med våldsamma tendenser brukar våld mot vissa grupper genom att tala om dessa grupper på vissa sätt. Genom att framställa dom som till exempel annorlunda, mindre värda, avvikande, hotfulla.
Om här finns något värt att ta fasta på så kan vi ta ett gemensamt ansvar genom att dels vara rättsväsendet till hjälp genom att anmäla misstänkt våld och genom att tänka efter hur vi genom talet framställer och kategoriserar andra människor och tillskriver dom egenskaper.
Sen vill jag också be om att vi funderar lite kring hur vi betraktar våld. Vi lever i ett samhälle där våld å ena sidan är bannlyst i vardagen men det finns ändå sammanhang där våld av olika grader är helt ok eller förminskas. I DN i veckan berättade Jim Hultman som föreläser om våld mot barn. Han menade att efter föreläsningarna kunde höra åklagare, lärare och vuxna som förringade våldet.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/den-som-blir-slagen-forlorar-sin-barndom
Så fort jag hinner ska jag läsa artiklarna Hellgren länkar till.
Även om jag i stort håller med dig Anna i dina resonemang om mansdominans, så är det inte befogat att hålla alla män för monster, vilket ligger implicit i det du skriver här. Det förefaller som om du menar att män är fördömda, just för att de råkar vara födda till män; dvs. män är utan undantag kvinnors fiender. Detta är en enorm förenkling av problemen om mäns maktdominans och deras våld mot kvinnor. Ska man kunna lösa dessa svåra frågor måste alla goda krafter – kvinnor och män – samverka. Om män förklaras som våldsverkare à priori, kan det nog bli knepigt, dels att få med männen på problemlösningståget, dels att över huvud taget komma åt de skevheter och misshälligheter som existerar i samhället, och som du med all rätt påtalar.
Jag ser med intresse fram mot att du presenterar konkreta förslag på hur en problemlösning skulle kunna se ut!
Bra artikel i angeläget ämne.
Naturligtvis så kan inte alla män göras ansvariga för det våld som trots allt en liten grupp män utövar.
Men vi kan, som samhällsmedborgare ofta i beslutande positioner, göras ansvariga för att samhället inte ser tillräckligt allvarligt på våldet. Att så få av brotten utreds att straffen är för lindriga och att kvinnorna inte skyddas och kan återkomma till ett bra liv efter misshandeln är vårt ansvar som samhällsmedborgare.
En bra och avslöjande ledare, Anna. Bland de bästa du skrivit, tycker jag. Som man känner man både ilska och förlägenhet över att tillhöra de ”tillåtande”. Förhållandet, som du beskriver, kan aldrig snackas bort, som vissa försöker göra. Officiell statistik är fullt tillräcklig för att stötta dina slutsatser. Män är ju dessutom i de här sammanhanget ett vidare begrepp än det rent biologiska. Män är ju också detsamma som makthavare, som oftast är män, (men även kvinnor) som ska stifta lagar, granska att lagar efterföljs och arbeta fört att få stopp för detta utbredda våld.
Leif utbrast ”Vad är mitt ansvar+” Vad ska jag göra?” ”Rent praktiskt?” Jag tycker inte det krävs så mycket eftertanke för att förstå vad man kan göra. Det krävs inga superhjältar som söker upp våldsamma miljöer och ingriper som några fristående vigilantes. Rent förnuft säger att det handlar om att i vardagliga situationer tydliggöra sin ståndpunkt och visa avsky för dessa grava övergrepp på kvinnor. Att tydligt ta ställning för den svage och stötta när man får möjligheten är ju inte så svårt. Här betyder det ju mycket att man som man och människa verkligen visar att man på alla sätt tar avstånd från dessa vålds- och kvinnomissbrukare.
Ju tydligare vi blir i vårt ställningstagande, ju tydligare vi reagerar på myndigheters svaghet att hantera dessa frågor, ju tydligare vi ställer krav på våra politiker att sätta till resurser för att arbeta med och stötta kvinnor som riskerar att eller utsätts för för våld och vi ställer krav på att de skall arbeta mer opinionsbildande mot kvinnovåld, så kanske saker och ting så sakta förbättras.
Allt är faktiskt bättre än att tiga eller att försöka snacka bort problemet. Reagera, för det kan ju knappast göra saken sämre, eller hur?
I Per-Olofs kommentar finns just sådana svepande, floskilliknande uttryck som jag skrev om tidigare. Att ”tydliggöra sin ståndpunkt”, ”visa avsky” eller ”bli tydligare i vårt ställningstagande” torde knappast skrämma kvinnomisshandlarna. De flesta av oss, misshandlarna undantagna, tar naturligtvis avstånd från de hemskheter som beskrivs i ledaren och i kommentarerna men det avståndstagandet har vi ju gjort tidigare och det har inte hindrat dessa förövare att fortsätta. Så än en gång: vad kan vi göra bättre som vi inte redan gör genom att ta avstånd från kvinnomisshandel och annan misshandel för den delen.
När jag läste länken som Jonas Eriksson hade lagt in upptäckte jag att i det till höger på den sida som länken hänvisade till fanns ytterligare länkar bl a en länk till artikel som handlade om kvinnors misshandel av män. Tydligen är det så att vi på ”båda sidor” har en hel del att tänka på.
-”Som man, känner man både ilska och förlägenhet över att tillhöra de ”tillåtande”.
- Per-Olof, om du tillhör den grupp av män (tillåtande) som i sin vän/bekantskaps krets omges av manliga kvinnovåldsverkare 0,6 % , utan att ha opponerat dig hög och tydligt . Ja då är du ömklig.
Att misshandla en människa pga kön religion eller ras är alltid förkastligt .
Att känna ett kollektivt ansvar trots att man inte tillhör gruppen i fråga är bar ren dumhet.
45 % av riksdagen består av kvinnor . ! Patriarkat ? Hum ?
Du skriver -” Rent förnuft säger att det handlar om att i vardagliga situationer tydliggöra sin ståndpunkt och visa avsky för dessa grava övergrepp på kvinnor. Att tydligt ta ställning för den svage och stötta när man får möjligheten är ju inte så svårt. Här betyder det ju mycket att man som man och människa verkligen visar att man på alla sätt tar avstånd från dessa vålds- och kvinnomissbrukare.”
Fundera nu på vad du skrivit…! Och läs vad Rafael skrev tidigare.
-”Om vi byter ut kategorin män i rubriken mot en valfri etnisk grupp skulle det klassas som diskriminering och hets mot folkgrupp. Att kollektivt skuldbelägga en samhällsgrupp utan att referera till forskning eller som Lundborg bolla med siffror för billiga populistiska poäng har inget med ett saklighet och vetenskapligt förhållningssätt att göra.”
Har du funderat nu ?
Alla kvinnor som någon gång har vågat sig på det stillsamma påståendet att män som grupp har ett ansvar för att män slår, förtrycker och utnyttjar gruppen kvinnor vet vad som väntar. Blint hat, överfulla mejlkorgar och kommentarsfält. Innan internetåldern: Floder av handskrivna brev.
Samtidigt: Isande tystnad från annars talträngda, offentliga män.
Jaa du Anna, om min fru skulle anklaga mig o ge mig skit för vad en liten del av de ”svenska” männen gör, Misshandlar sina kvinnor fysiskt och psykiskt . Ja då skulle jag bli förbannad .
Sticker man ut hakan som du gör med att ge alla män en känga för att ett fåtal bär sig åt som svin . Ja då får man väl ta en smäll till baka . Eller va det kvinnomisshandel nu ?
Det du tar upp är naturligtvis en fråga vi alla måste engagera oss i, och ta avstånd mot misshandel . Misshandel alla kategorier .
Men du gör som vanligt. Refererar någon annan reporter som refererar en annan reporter osv . Gör ni något om dagarna eller ?
Det är fantastiskt hur känsliga många män är!
Problemet handlar inte om att män som grupp misshandlar kvinnor. Det handlar om att mäns misshandel av kvinnor är omfattande och ökar. Samt att polisen gör dåliga utredningar, att förövarna ofta går fria, att kvinnorna inte kan få skydd från fortsatta trakasserier,mm. Detta borde vara självklart att vi män, som inte misshandlar, kunde engagera oss mer i och försöka få en förändring till stånd.
takes one to know one !
Vi kör en transgenus på det:
Det är fantastiskt hur känsliga många muslimer är. Det handlar inte om gruppen muslimer bara att allt fler slår och våldtar svenskar. Det borde vara självklart att de muslimer som inte våldtar svenska kvinnor engagerar sig mot de muslimer som gör det…
Ett resonemang som du ställer dig bakom? Skulle det ens kunna tryckas i annat än SD-kuriren?
Som samhällsmedborgare har jag givetvis ansvar att göra vårt samhälle bättre. Våld i nära relationer är en samhällsfråga bland andra, men jag har inget större ansvar att engagera mig i den jämfört med andra frågor bara för att jag har snopp och ett flertal av de som slår hårt också har det. I så fall skulle kvinnor ha ett större ansvar att jobba mot egenmäktighet med barn och barnmisshandel av småbarn, brott där de är överrepresenterade? Invandrare skulle ha större ansvar att engagera sig i momsbedrägerier och svart arbetskraft i pizzerior? Det viktiga är att man hittar något att förbättra, inte nödvändigtvis efter medfödda egenskaper.
Ser du själv hur ihåligt ditt argument är?
Jag är en vit, medelålders heterosexuell man och nu tar jag härmed avstånd från ALLT!!!!!!!
Så, då har jag gjort mitt.
NED MED ALLT!
Sören Holst – En förrädisk könsrasism
http://www.fritankesmedja.se/en-forradisk-konsrasism
Läs även övriga artiklarna under rubriken Genus om Irshad Manji, Maria Robhsam, och om kvinnor i Jemen
Förlåt om jag avviker från dagordningen, men jag tror att MAJ-BJÖRN kanske kan styra tankarna åt en hälsosamt håll. Om Sverige slår ihop RUT och ROT och erbjuder MAJ-BJÖRN: i stället, så skulle vi kanske styra vårt land åt ett håll där bidragen inte gick huvudsakligen till de välbeställda. Vad har det blivit av er generella välfärdspolitik? undrar utlandet. Alla bidrag som Alliansen kallar för avdrag måste väck. Gubbarna skulle ”slippa” ta kvinnor från Thailand osv. För alla pengarna de får i jobbskatteavdrag och/eller snor åt sig svart. För mycket pengar i plånboken är demoraliserande. Och när staten hjälper vissa plånböcker att köpa folk, då är det illa. När man dessutom motiverat RUT med att det minskar svartjobben, då är man ute och cyklar. I laglöst land. Det är olagligt att anställa svart arbetskraft. Och det vill man avhjälpa med mutor!? När snälla staten betalar hälften av din städning så är du väl snäll och anställer vitt.
Det är ju så det är tänkt. Hur gör vi med felparkeringarna? Vi har lapplisor, eller hur? Eftersom brott ska lagföras så skulle vi kunna ha skattlisor också – och björnar.
”Alla bidrag som Alliansen kallar för avdrag måste väck.”
Tar du bort björnen så är det bara RUP som är kvar. Och den är inte värt ett RUTtet kirsebær.
”Vad har det blivit av er generella välfärdspolitik? undrar utlandet.”
Vilket utland pratar du om? Kuba? Vietnam? Nordkorea? Vitryssland? Västerlandet älskar Sverige med Alliansregeringen.
Så det är bara att packa sina väskor och ta närmaste flyget åt rätt håll.
Om det är så att män slår för att de kan, hur kommer det sig då att vi allra flesta män INTE slår? Själv har jag inte slagits sedan tidig tonår även om jag s a s kan. Så är det med de allra flesta män jag känner. Det är stabila karlar som jobbar hårt för familjen och visar inga aggressiva tendenser. Och det visar också statistiken. Den överväldigande majoriteten män är INTE våldsamma. Därför protesterar vi så våldsamt när ni pratar om ”mäns våld mot kvinnor”. Man kan inte dra några slutsatser om hela gruppen män, från en liten grupp våldsverkare. Och ser man på den lilla gruppen våldsverkare, är frågan om just ”man” är den egenskap som bäst förklarar deras beteende. Statistiken visar betydligt viktigare faktorer: Intelligens, verbal förmåga, social bakgrund, arbetslöshet, missbruk mm
Spridningen av olika egenskaper är större bland män. Det gör att det är fler män i ytterligheterna, på gott och ont. Precis som det finns fler intelligenta, högpresterande, verbala män, finns det också fler lågpresterande, korkade och overbala män. Frågan är vad hela gruppen män kan ta för ansvar för det?
Vi kan ju byta grupper. Att svarta i USA står för ett oproportionerligt stort våld mot vita är statistiskt belagt. Dessutom rånar de också en massa andra svarta. Är det nu ok att söka förklaringar att svarta har våldstendenser och prata om ”svartas våld mot vita”? Nej, självklart inte! Då vore man rasist och syssla med grova negativa generaliseringar mot gruppen svarta, där de flesta aldrig rånat/slagit/mördat varken vit eller svart. Vad kallas de som gör det mot ett kön? Sexist! Och därför får ni som pratar om ”mäns våld mot kvinnor” stå i samma skamvrå som de som pratar om ”invandrares våld mot svenskar”. Samma retorik-olika grupper. Schyman och Åkesson sitter i samma båt s a s.
Och nej, vi män skyddar inte hustrumisshandlare. Det är ett bra sätt att begå socialt självmord om det blir känt.
Så precis som rasisten får massiv kritik, måste sexisten förvänta sig det. Om några kritiker uttrycker sig olämpligt får de stå för det själva och innebär inte att kritiken i sig från alla andra är felaktig.
Skämmes på er!
Tack för feedback’en Leif och Rob.
@ Per-Olof ” Officiell statistik är fullt tillräcklig för att stötta dina slutsatser. ” V I L K A ?
Hellgren utgår från att vi lever i ett patriarkatet samhälle (Sverige, omvärlden är en annan sak) men om vi tittar på SCB-data (härom veckan) framgår en tydlig trend att könsfördelningen i hushålls- och lönearbete ( arbetstiden INTE lönerna) blir allt mer jämlika. En bild som bekräftades av en annan forskare i veckan( på DN lr SVD-debatt) som menade att om dessa trender håller i sig kommer Sverige att uppnå fullständig jämlikhet(löneskillnaderna ingick inte i framställningen) 2020.
Under premissen att vi har ett parti som bygger HELA sin ideologi på patriarkatet INTE ens kommer in i riksdagen, kan man då inte dra slutsatsen att 98% av väljarkåren anser att vi nu lever i ett posthirdmanskt samhälle, eller ska man istället tolka att den är könsblind ? En sådan tolkning skulle innebära att genusvetenskapliga institutioner i riket har fullständigt haverat i arbetet med att medvetandegöra befolkningen om ojämlikheter.
Niclas länk till Holm…….” sanningsrelativism som tyvärr förekommer i en del feministiska kretsar, exempelvis bland så kallade queerfeminister. Dess förespråkare kan med häpnadsväckande envishet och vetenskapsförakt hävda de mest hårresande vansinnigheter, som att både kön och sexualitet i alla avseenden är sociala konstruktioner. ”
Dessa queerfeminister,vars världsbild Lundborg och Hellgren tycks dela, S.K.A.M (Skär Kuken Av Mannen), GU:s samarbetade med en grupp som instiftade ” hetrohatets dag” , en forskare hittade en ”aggressiv manlig gen” i SR” rasbiologi någon ?, T.Rosenberg, och Uppsala univ. genusvet” chef” som fick sin ”hatt” efter ”forskning” om att en mansgrupp ägnar sig åt rituella barnamord, UTAN varken att göra en polisanmälan eller några som helst vetenskapliga referenser, Kåmark”affären” under dam-VM, tidningsförlaget som hade mage nog att producera könsstereotyper i sina barn- och ungdomstidningar, att de ÄVEN har en uppsjö av könsneutrala tidningar spelade ingen roll. Objektiverar inte queerfeminister, inga sexistiska uttalanden av TV-queers, Gardell ropar på homodiskriminering för att han inte fick filma i Vatikanen, får hetro filma? men det gav ju bra PR för boken,förskolemannen som fick sparken eftersom han hade fångats på bild med en ”pornstar”mössa,da’n innan var han älskad,är mannens sexuella preferenser mindre värda än sexpartys ?
Tror att det är dessa särartsfeminister som Holst menar, är för mig INGA kämpar för ett jämlikt samhälle när de skuldbelägger gruppen män för tidigare orättvisor och ägnar sig ”sanningsrelativism” eftersom det är en stor del av den egna identitet och karriären.
I Sverige har vi kommit enormt långt i jämställdhetsarbetet och Hirdmans strukturer är allt mer urholkade även om de till viss del finns kvar, men definitivt inte så stabila och omfattande som tidigare, men det har även tillkommit nya, vilken könsnorm och härskartekniker råder på förskolan, lärarutbildningarna, låg- och mellanstadiet, genusvetenskapliga institutioner (Why heter det genus,hur många män forskar och lyfts mannens berättelse fram, vem kämpar för jämlikhet vid vårdnadstvister, hur ser domstolsutslagen ut, blir det legitimt först då att hävda att kvinnan av naturen är bättre lämpad än mannen att ta hand om barnen ?
Särartsfeminister(ogillar SKARPT att kalla dem feminister överhuvudtaget men för begriplighetens skull) gör ett stort tankefel i utgångsfasen när de ser 2 individer i parförhållanden ist för att se det som en helhet, för det är väl ingen man som sitter med gåslever och kvinnan med falukorv vid middagsbordet ?
Tourain menar att särartsfem. måste sluta att se sig själva som offer och börja inse att de är autonoma kapabla individer förmögna att handla utan tron att de är handlingsförlamade av strukturer som inte längre existerar. Mannens roll i det hela ligger i att medverka i jämställdhetsarbetet, men I N T E utifrån kategorin män utan som människa och på så sätt viga människan, kvinna, i en GEMENSAM kamp, ALDRIG utifrån det anklagade kollektivet män.
Hur kan män som grupp ha ansvar för att vissa män slår? Har kvinnor som grupp ansvar för kvinnors våld (fysiskt och psykiskt) mot män? Har kvinnor som grupp ansvar för lögnerna som kvinnor för fram vid vårdnadstvister som går till domstol? Nej, naturligtvis inte. Det är klart att det blir starka reaktioner när man vill skuldbelägga massor av människor som inte har någon skuld i frågan.
En sammanfattning av vad forskningen kan säga om ”mäns våld mot kvinnor”.
http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/8/8795/LKT0807s457_461.pdf
En hel del annat om våld också.
Sarneckis artikel i Läkartidningen är synnerligen läsvärd! Den är nyanserad och fjärran både från kollektivt skuldbeläggande och onyanserat avsvärjande från ansvar.
Värt att fundera över är klassfrågan och alkoholens roll. Tack Benny för länken!
Sarnecki är alltid intressant att läsa. Men han missar ett par saker. Dels att könsmaktsordningen inte bara är något som är riktad mot kvinnor av män. Utan även något som kan utvövas av män mot andra män som inte anses vara tillräckligt mycket män. T ex homosexuella män eller män som uppfattas klä sig eller bete sig avvikande från en manlig norm. Att detta våld oftast sker i samband med alkohol motsäger inte att det rör sig om våld som motiveras på detta sätt. ”kom igen, nu ska vi knacka den där bögjäveln!” är ju sällan ens en homofob skulle yttra sig offentligt i nyktert tillstånd. På motsvarande vis kan våld mot kvinnor som anses avvika från könsföreställlningar motiveras.Det kan handla om homosexuella kvinnor eller heterosexuella kvinnor som anses bete sig okvinnligt eller kvinnor som har ett eller anses ha ett aktivt sexualliv. Återigen, det är sällan någon börjar ge sig på en kvinna av detta skäl i nyktert tillstånd offentligt eller privat. Alkoholen får oss att släppa hämningarna och göra saker vi inte gör i nyktert tillstånd. Sambandet mellan alkohol och våld är odiskutabelt, men det motsäger inte antagandet att våldet kan motiveras av könsföretällningar. Hur många våldsamma rasister brukar våld mot utlänningar och invandrare i nyktert tillstånd? Inte så många, va!? Men tror ni Sarnecki skulle påstå att berusningen eller droganvändningen innebär att detta våld inte har något med rasism att göra? Knappast! Och visst, kvinnor kan också bruka våld eller trakassera och mobba personer som de uppfattar som avvikande från traditionella könsföreställningar. Det kan också ses som ett uttryck för könsmaktsordningen. Iallafall om man ser traditionella könsföreställlningnar som en del av könsmaktsordningen. vilket jag anser att man måste göra.
När det handlar om frågan om klass har Sarnecki själv varit med och gjort denna studie: ”Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter”
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/05/99/25/b5f0640b.pdf
Tror ni det är osannolikt att också klasstillhörigheten kan påverka sannolikheten för en våldsam person att bli anmäld, åtalad och dömd? Och kan klasstillhörigheten ha något att göra med konsumtionen av alkohol och droger?
Om några invandrare, som dessutom kommer från nån annan världsdel än jag bär sig illa åt så är JAG inte ansvarig för det bara för att jag också är invandrare. Att se min tystnad som en bekräftelse på de kriminella invandrarna är ju sjukt. Jag har INGET med de att göra men jag, som alla andra medborgare, självklart vill ha de i fängelse.
Att kräva att gruppen muslimer ska stå upp och förneka det några trreorister gör eller att jag ska vara emot Burka är som att kräva av en svensk att göra avbön för det pedofilia som en del präster ägnar sig åt.
Att ställa gruppen män ansvarig för det som 0.3% av männen ägnar sig åt är som att ställa gruppen kvinnor ansvariga för att några få kvinnor förstör för sina medsystrar på jobbet eller slösar mer pengar på smink och mode än på sina barn eller anmäler falska våldtäkter.
Att skuldbelägga kollektivet män är uppenbarligen ok. Kommer ni att göra detsamma med kollektivet ‘muslmer’ och ‘invandrare’ också framöver? Om det finns ett kollektivt ansvar för individers brott, tycker ni väl, konsekvent, att det borde finnas kollektiva bestraffningar av gruppen män (eller varför då inte gruppen muslimer/invandrare)?
Anna! Du är förstås helt övertygad om att du har rätt och att responserna här och till de artiklar du nämner ytterligare understryker att du har rätt. Men kan du inte ens förstå att det upprör att kollektivt skuldbelägga ett grupp, i det här fallet ett kön? Eller kan du ta dig tid att förklara varför det inte bör uppröra?
Vissa män slår och män utövar mer frekvent fysiskt våld än kvinnor. Det finns onda män men det finns också män som tyvärr låter sig provoceras till våld. Det finns nämligen också onda kvinnor. Vissa kvinnor utövar psykiskt våld och mer frekvent än män.
Det fysiska våldet är mer dramatiskt, det leder till blåmärken, kroppsskada, blodvite och ibland till döden. Det primärt fysiska våldet får därmed också en bestsåndsdel av psykiskt våld.
Det psykiska våldet däremot i form av dominans, tjat och kärleksutpressning är mer sofistikerat men icke desto mindre lika allvarligt. Det leder till att män flyr från hustru och barn (”abdikerar från föräldraskapet” som någon empatikös kvinna skrev, eftersom kvinnan ofta anser sig äga barnen och en man vet att det inte lönar sig att ta upp striden), lever som zombies i döda äktenskap och bland tar livet av sig varvid det psykiska våldet får en fysisk konsekvens.
Män och kvinnor är olika. Det kommer till en punkt när män helt enkelt inte orkar ”prata” och och ställa upp på allt och där kvinnan inte förstår att det inte längre hjälper att ”prata”. Man kan inte kollektivt skuldbelägga en grupp för att den har andra förutsättningar än en annan grupp typ ” harar borde kunna klättra i träd”.
Så spyr Anna Hellgren ut sitt eget näthat, lika oreflekterat och lika ogenomtänkt som kom det från en koranskola.
Oj vad många fel det finns i denna ledare.
Inte bara det usla sättet du skuldbelägger halva jordens befolkning för något som endast en liten del utövar, utan det är även totalt faktafel.
Studier visar genomgående att kvinnor är lika – eller mer benägna att bruka fysiskt våld mot sin partner. Kvinnor är även mer benägna att bruka psykiskt våld.
De biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor ger dock följden att kvinnorna oftare utsätts för grövre skador när de väl blir slagna.
Men kvinnor slår oftare. Är det inte på tiden att ni kvinnor som inte slår era män tar på er ansvar och börjar jobba för att förebygga detta samhällsproblem – kvinnors våld mot män?
http://www.csulb.edu/~mfiebert/assault.htm
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=832&module_instance=12
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5ld_i_n%C3%A4ra_relationer
Mvh