I en studie av valrörelsen 2006 kunde medieforskaren Kent Asp belägga en förskjutning. Nyhetsbevakningen av de rödgröna och särskilt Socialdemokraterna var mer negativ än av den borgerliga alliansen.
Fyra år senare är det ännu värre. Den negativa behandlingen av särskilt Mona Sahlin har nu passerat en moralisk gräns. Svenska Dagbladets nyhetsbevakning upprätthåller någon form av allsidighet och opartiskhet. Dagens Nyheter är varken det ena eller andra.
Aftonbladet följer räddhågset och ängsligt med i trenden. Medan Expressen har bedrivit en synnerligen konsekvent kampanj mot de rödgröna i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet. Särskilt ansatt är Mona Sahlin. Om sanningen ska fram är Expressen alliansens bästa valarbetare. Fredrik Reinfeldt kan egentligen lägga ner sin egen valkampanj.
Expressens vinklingar bara den senaste veckan talat ett entydigt språk. De fokuseras på en person: Mona Sahlin. Det minst negativa är en artikel från IF Metalls familjedag på Kolmården: ”Här regerar Sahlin – långt från usla väljarsiffror”. I övrigt är det rubriker av typen: ”Sju dagar kvar – sen avgörs hennes framtid”. Mona Sahlin är sedan ”knockad”. Det pågår parallellt en ”desperat kamp för att rädda Mona”. Sahlin har erbjudits skjuts med helikopter, men hon ”vägrar komma till sista valdebatten i TV4”. Därutöver är det fråga om valfusk och chocker av olika slag.
Åtta dagar före valet ägnade Expressen fyra sidor åt den 15 år gamla ”Tobleroneaffären”. Expressen begår alltså ett slags karaktärsmord på en politiker. Tidningen står för en brittifiering av de svenska medierna. Expressen är i dag en svensk variant av The Sun. Tidningens historiska behandling av Mona Sahlin ger en tragisk relief till årets valrörelse. Redan under valrörelsen 1994 jagade tidningen Mona Sahlin. Begreppet ”Mosa Mona” myntades. Sedan fällde Expressen henne under Tobleroneaffären. Mona Sahlin blev aldrig partiledare den gången. 2010 försöker Expressen göra henne omöjlig som statsminister.
Den antisocialdemokratiska självförståelsen i Expressen tydliggjordes i måndags. Aftonbladet gav en någorlunda nyanserad beskrivning av söndagens duell mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Expressen beskrev debatten som ”storslam” för Fredrik Reinfeldt. Pr-konsulten Paul Ronge, med en bakgrund på Expressen, har tidigare försvarat Expressen. Men även han var nu kritisk. Till Resumés nättidning förklarade han att Expressens bevakning i måndags var ”på gränsen till ohederlig”: ”Jag känner igen en övervinkling när jag ser den, och det här är far out”.
Far out, var ordet. 2010 kommer att gå till historien. Det var året som The Suns mediala ande definitivt kom till Sverige. I Expressens sorgliga skepnad. När kommer den självrannsakande debatten bland journalisterna på Expressen och i andra medier?
Tja, vad hade S väntat sig?
Att det skulle gå så när man valde Mona Sahlin till ordförande kunde man räkna ut med tårna. Jag tolkade valet av henne som att S helst ville överlåta åt Alliansen att genomföra systemskiftet.
Jag hoppas dock innerligt att de Röd/gröna vinner valet.
”Sedan fällde Expressen henne under Tobleroneaffären.”
Det finns nog en del riktigt i ledaranalysen, men nog fällde Sahlin sig själv mer än någon annan?
Och vad är aktier i ett oljebolag med krigsbrott på sitt samvete mot en chokladbit?
Visst slarvade Sahlin med sitt tjänstekort. Och med parkeringslappar. Det är 15 år sen, eller mer. Är det med detta syndaregister hon ”fällde sig själv”? Jag är lite förvånad över den oförsonliga inställningen till en person som i övrigt har befunnit sig på ett antal avancerade poster och skaffat sig en grundlig politisk erfarenhet, utan att göra bort sig. Varför tjatar medierna inte om Fredrik Reinfeldts hatbok om välfärden när han nu lanserar sig som statsman företrädande det allmänna folkintresset?
Är det viktigare att en politiker sköter sina räkningar än att den har visioner värderingar och förmåga att få saker gjorda? Hon har ett jättestort fel: Könet.
Liv
Det var verkligen inte vare sig bara slarv, någon chokladbit eller en strunt sak. Damen ifråga tog ut stora kontabelopp (tiotusentals kronor) för privat bruk med sitt tjänstekort. En lageranställd på ICA kan få sparken för två paket flingor, och får definitivt inte betald time-out på Mauritius med betald hjälpreda.
Men det är inte frågan om ngn ‘oförsonlig’ inställning från mig (mfl), utan jag vill inte se henne som statsminister. Av en hel radda av skäl. Detta ingår förstås, men är väl mer ett symptom på helhetsbilden än den alena avgörande faktorn.
Och ja, jag har också följt hennes ”avancerade poster och .. grundlig politisk erfarenhet” och just detta gör att jag inte vill se henne som högst ansvarig för Sveriges politik.
För övrigt: Jo, det har tjatats om Reinfeldts skrift, Mona har fått breda ut sig i media i över ett decennium om hennes ‘visioner’ och som sagt, hennes förmåga att få saker gjorde kan alla beskåda. Hon har ju ställt upp det rödgröna alternativet och det är ju snarare tvärtom att medierna har önskat och bett om att hon berättar mer om vad dom vill. Och jag vet då ingen, vare sig i medierna eller av hennes politiska motståndare som ens antydningvis har nämnt hennes kön. Det är nästan bara de som hejjar på henne som brukar ta upp detta …
Läser just nu boken ”en liten bok om ondska”
När media tappar sitt uppdrag och blir likgiltiga
blir allt så ont. Kommentarerna här uppe är också likgiltiga.
Detta är så sorgligt att det har blivit så här. Skandal!
Expressen huvuduppgift är att Mona S ska framstå som en förlorare.
Temat är: Vem vill satsa på en förlorare.
Mönstret är känt bl a från Danmark, som bara har borgerliga dagstidningar.
För två val sedan publicerade på första sidan Berlindske tidningen socialdemokraternas Lykketoft med helsidebild på första sidan, en vecka före valet. Överskriften var FÖRLORAREN.
Dagen därefter var det Fog-Rasmusen (konservativ) som publicerades på samma sätt. Då var emellertid överskriften VINNAREN.
Allt detta skedde en vecka före valet.
Temat: Vem vill satsa på en förlorare?
Det behövs fler vänsterinriktade dagstidningar i Sverige.
Jan Svärd
Vad Sverige behöver är inte fler ”vänsterinriktade” utan fler (finns det någon?) oberoende tidningar, med journalister som är i stånd att sakligt granska olika företeelser utan att först ta på sig de blå- eller rödtonade glasögonen.
Makten över Expressen, DN, Dagens Industri, Sydsvenskan, TV 4 osv utgår från en enda familj som utsett de ytterst ansvariga för journalistiken.
Detta faktum har såväl dessa politiska uppdragsgivare som deras uppdragstagare starka skäl för att mörka.
Men varför tar medieforskare, mediegranskare och kulturjournalister inte upp denna i en demokrati unika maktutövning från en tydligt politiserad familj?
Mediekritik verkar vara det som glödhett inom vänstern just nu.
Lite märkligt så här 4 dar innan valet med kanske nästan 1 miljon osäkra väljare.
Men det finns inte så mycket substans i den kritik som framförs för som Expressens chefredaktör påpekar så är det bara samma nyhetsvärderingsprinciper som tidigare drabbat till exempel Bo Lundgren som nu ger Mona Sahlin dålig publicitet.
I Expressen har vi ju även släppt fram kritiken mot den egna tidningen i den egna tidningen tex genom en artikel av Jonas Gardell. I Expressen har även Stig Larsson berättat om varför man ska rösta på Mona Sahlin.
Håkan A Bengtsson skriver även att ”sedan fällde Expressen henne under Tobleroneaffären”. Men Expressen var nog bara budbäraren den gången. De som egentligen fällde Sahlin genom att lyfta fram att hon lånade pengar av staten genom att använda statens betalkor för privata inköp var partikamrater till Håkan.
Då Expressen får sådana uppgifter serverade på silverfat från Monas partikamrater och som dessutom är belagda så hade det ju varit tjänstefel att inte skriva om det.
Den enda mediefråga från det här året som kommer att leva efter valet är Aftonbladets påstående om Littorins sexköp där man valde att inte ta med det faktum att Littorinförnekade beskyllningen och där Lena Mellin sa att om Littorin svarat och förnekat så hade man inte publicerat men där det visade det sig att han faktiskt gjort det. Den frågan kommer säkert upp i publicistklubben i höst.
Men mediekritik av det slag som Håkan A Bengtsson framför här eller den som någon anonym pellejöns som kallar sig ”Den Allierade Journalisten” framför i en så kallad ”kulturartikel” i Aftonbladet är det ingen som minns på måndag.
På tal om socialdemokratiska Aftonbladet så frågade dom i söndags sina läsare om vilket parti som är ”Sveriges arbetarparti”.
En majoritet av dom mer än 65.000 Aftonbladetläsare som svarat tycker att det är Moderaterna. http://wwwc.aftonbladet.se/vss/special/storfragan/visa/0,1937,47061,00.html
Expressen kan ha fel men 65.000 Aftonbladetläsare kan inte ha fel.
Kanske borde Håkan A. Bengtsson och andra inom vänstern oroa sig mer över varför de 65.000 Aftonbladetläsarna tycker som dom gör och oroa sig mindre över vad som står i Expressen.
Jag och mina vänner som studerar sam/sam 3:dje året på gymnasiet börjar bli ytterst trötta på dina, LARS OLOV:s, förvrängningar av sanningen. Du utnyttjar ständigt felaktig fakta och din likgiltighet med det blåa blocket lyser igenom så att vår tro på att du har någon mänsklig sympati i kroppen, försvann i detta inlägg.
65 000 läsare – 55% röstade på Moderaterna. Eftersom du utnyttjar denna källa kan man ju anta att även du läser Aftonbladet. Kanske borde Håkan A. Bengtsson oroa sig för att det hänger så många blåa på Aftonbladet.
Re: Trötta 18-åringar
Att det var partikamrater som fällde Mona Sahlin 1995 vet jag för jag känner folk som jobbade på Expressen under den aktuella perioden.
Jag läser Aftonbladet men är inte en av dom drygt 65.000 som röstade.
Men min poäng är att Håkans påstående om att ”2010 kommer att gå till historien. Det var året som The Suns mediala ande definitivt kom till Sverige. I Expressens sorgliga skepnad” stämmer inte.
Jag tycker inte att Expressen av årgång 2010 skiljer sig inte i något väsentligt hänseende från tidigare årgångar. Vilket även gäller för deras konkurrent Aftonbladet. På dom bägge kvällstidningarna så är det på det hela taget business as usual.
Men om ni inte gillar mina inlägg och själva sitter inne med den rena sanningen så kan ni ju delge oss den. Men ni kanske är för trötta för det.
Jag tycker Aftonbladet uppträtt som en partimegafon (s) nu i ett antal dagar. ”Här tar han ut valsegern i förskott” skrev tidningen på löp och förstsida när Reinfeldt sträcker upp händerna efter debatten med Sahlin i söndags. Ett försök från AB att mana fram bilden av en stöddig och självsäker statsminister. Det är ju självklart så att Reinfeldt knappast i det ögonblicket tog ut nån seger i förskott. Efter mycket tjat från närvarande MUF:are lyfte han på händerna, men såg allt annat än glad och segerviss ut.
Det verkar som Aftonbladet nu vill kompensera för alla Mona Sahlin-negativa rubriker som funnits en tid. Rubriken ”Nu tar han ut segern i förskott” var rent illvillig, osaklig och ojuste.
Opinionsmätningarna står som spön i backen. Folk får känslan att det handlar om att satsa på rätt häst. Det är bedrövligt. Då är det enkelt att peka finger och svartmåla i stället för att tala i sak och visa upp en förväntan på medborgaren att han/hon ska göra ett sakligt val efter närmare eftertanke. Medborgaren måste lära sig att tänka med egna hjärnceller. Samhället ska visa den förväntan mot medborgaren. Kan vi inte ha ett rent tipsförfarande nästa gång? När det nu är tips det tycks handla om. Nu blir hela folket demoraliserat med medierna som dödgrävare. Det är inte det som är meningen med demokrati. Jag tycker Mona Sahlin har varit mycket bättre än Reinfeldt i TV-duellerna. Mycket
mer klar och saklig.
Jo, nog har media gått ett steg längre än förr. Men vem orkar jaga upp sig över att Expressen beter sig så här igen? Mera beklämmande är hur DN:s nyhetsbevakning förfaller. Finns det inga anständiga liberaler kvar på tidningen? (Man kan f ö påminna sig gamla tiders liberaler såg det som en självklar uppgift att i ett läge där de borgerliga behärskar både näringslivet och regeringen agera opposition…)
Håkans artikel är oroande eftersom den illustrerar att det inom socialdemokratin håller på att breda ut sig en uppfattning att det är ”förföljelsen” i media som är socialdemokratins stora problem. En socialdemokrati som drar denna slutsats av årets mandatperiod och val är nog dömd att förlora även 2014.
Själv skulle jag nog vilja hävda att de höga opinionssiffrorna 2007-08 tyvärr fick partiet att tro att valförlusten 2006 nog egentligen bara berodde på Göran Persson och att den politiska förnyelse Mona S nog tänkte satsa på därför blockerades.
Visst har en del nytt tänkts och sagts, men de msisade möjligheterna är otaliga. Ett pinsamt exempel på oförmågan/ointresset för förnyelse var när man under 2008/09 helt missade det historiskt unika tillfället att bygga en bro mellan klimatet, den stora och otroligt omvälvande framtidsfrågan, och den ekonomiska krispolitiken. I arbetet med att lösa dessa bägge gigantiska utmaningar hade en socialdemokrati, öppen för förnyelse, kunnat skaffa sig samma lyft som man fick med 30-talets keynesianism och en stark, progressiv stat. Det är en gåta hur denna möjlighet kunde missas.
Oavsett hur valet kommer att gå krävs nu en rejäl storstädning inom socialdemokratin! Den borgerliga pressen har blivit mer aggressiv, men väljartappet är i allt väsentligt självförvållat.
Och Mona Sahlin är nog i det sammanhanget det lilla problemet…
Det är tid för S och l-o och hela väsntern och inse att tidningar behövs! Ta fram stocken och gör en tidning som innehåller något. Så vi får en debatt om framtiden där ALLA kan delta. Inte bara eliten i någon liten veckiotidning….
Ps Gör en sportbilaga…..och lägg i Ds
Henrik,
Vet du inte att man minsann försökt? Socialdemokraterna hade en egen tidningskoncern, A-pressen, men den konkade 1992. Man försökte driva vidare tidningen Arbetet (och systern Arbetet väst) och lyfte presstöd både i Malmö och Göteborg. Men rörelsen är inte bra på att driva tidningar eller företagsamhet (heller). Arbetet gick förstås också i konkurs.
Det är iofs inte konstigt, för vänstern och (s) har aldrig förstått det här med pengar vad sådana är, var de kommer ifrån. Det enda man är duktig på är att förslösa sådana man kommer över. Och när man har kunnat och haft makt har man förstås försökt ta pengar överallt man kunnat. Och sedan förslsat …
Jag vet att dem har försökt. Men man kan försöka igen! När stocken las ner plus andra tidningar fanns DN och andra som var vänster – liberala. I dag finns ingen nationell vänster tidning kvar. DN/GP/SydSvenskan mfl har blivit Pravda och SVD har alltid varit som dem varit. Problemen idag är att tidningar inte längre skiljer mellan ledare och nyheter. Allt är idag sk. personliga kolumner; L. Melin. H. Bros, Kadhammar mfl – skillnaden mellan en ledare och detta tyckande är noll! Det finns inga reportage eller försök till analys utan det blir ett tyckande i all oändlighet – dem bloggar på en tidning och får betalt för det. Nyheter har blivit en form av underhållning! Hur som helst! Det behövs ett nytt media landskap : Ensam vänster söker media som går att läsa!
Jag tror du missförstår även här, Henrik. Eller önsketänker om en annan verklighet.
Dagstidningar är inte vänster, liberala, eller höger. Deras ledarsida är det. Och visst är även kommentarer/analys åsiktsartiklar, men deklarerade som sådana.
Tidningar är företag som måste sälja sin produkt och i tävlan med konkurrensens. De försöker hela tiden anpassa sig till vad (de tror att) kunderna vill ha.
För övrigt tycker jag inte att rapporteringen på nyhetsplats är speciellt liberal, utan ofta har den lätt slagsida åt vänster. På kulturredaktionerna är det förstås en helt annan femma. Där kan man ju få intrycket att partibok (vpk) ingår i tjänstebeskrivningen. Fast det förstås inte är så.
Problemet du beskriver tycks vara att du och andra som ‘längtar’ efter vänsternyheter inte är tillräckligt många eller villiga att betala för sådant. Och då får man förstås sitta och gnäll över att någon (!?) borde se till att där blir ett helt annat medielandskap …
Men då är vi tillbaks till vänsterns gamla vanliga visa av nånannanism!
Nja, jag har nog inte missförstått något, det är så uppenbart att du inte förstår dig på vad som händer. Nej, det är inte larvigt att diskutera varför demokrati misslyckas och att vissa känner att dem inte är med på tåget! Och varför det inträffar nu och inte igår! Men jag håller med dig om att vi ska sluta nu. Du har inte tillfört något som går bortom schablonen om SD. Den schablonen som eliten äger och sprider; White Trash
Det blev lite fel, där ovan! Tidningar har förändrats. Det är inte längre så att DN är någon public service utan är idag en tidning som tycker. Jag vet inte vilken planet du är ifrån men en gång i tiden var det journalism ett yrke för att nagelfara makten inte stödja makten! Idag finns det bara pravda! Berolousconi äger…………..
:;-)
K’re Henrik
När du skriver dumheter som: ‘det är så uppenbart att du inte förstår dig på vad som händer’ ger du inte direkt intryck av att vara kunnig.
Jag håller med dig om att tidningar (och TV) ofta inte bedriver bra journalistik, och ofta är ytligt banala. Men inte på det sätt och av de anledningar du försöker måla upp.
DN har förstås aldrig varit någon public service, utan alltid varit ett företag som behöver tjäna ihop till sina kostnader. Och detta har inte blivit lättare. Men inte pga Murdoch och Berlusconi, utan för att folk inte vill betala vad det kostar. Iaf inte tillräckligt många.
Sen vet jag inte vad du menar med att ”demokratin misslyckas”, men om du menar att tidningar därför skall skriva sånt du vill läsa har du missuppfattat både tidningar, demokrati och din egen roll i sammanhanget.
Och att det idag bara skulle finnas ‘Pravda’ (eller att ‘Berlusconi äger’) är ju bara för dumt. Det har aldrig funnits så mycket information och olika perspektiv som idag. Och dessutom helt gratis …
Din klagosång är onekligen lätt (svårt!?) obegriplig.
@ JONAS N
Arbetet gick i konkurs eftersom den inte kunde locka till sig annonsörer. Detta i sin tur p.g.a att dess läsare inte var tillräckligt köpstarka. Alltså var det en ren marknadsmekanism som gjorde att den försvann, inte att den sköttes dåligt.
Fattiga läsare blir som bekant marginaliserade på en fri marknad där det enbart är de köpstarka läsarna som är intressanta för tidningarna. Som du känner till är det ingen slump att majoriteten av ledarna på Sveriges tidningar ligger till höger om svenskarna.
Läs t.ex. följande:
On the popularity of the daily labor press in England and its audience’s involvement, but its fatal inability to attract capital, see for example, James Curran, ”Advertising and the Press,” in James Curran, ed., The British Press: a Manifesto, London: MacMillan, 1978, pp. 229-267. An excerpt (pp. 251-253):
The Daily Herald’s central problem was not that it appealed to fewer people but that it appealed to the wrong people. . . . [The Daily Herald appealed] overwhelmingly to working-class rather than to middle-class readers. These characteristics had correlates in terms of purchasing behaviour that made the Daily Herald a highly marginal advertising medium. . . . But if the Daily Herald was lacking in appeal to advertisers it did not lack in appeal to a section of the general public. . . . The Daily Herald ”idea” may be regarded as misguided, its readers can be dismissed as being of no social consequence. But there were, as it happens, a lot of them — in fact over five times as many readers as those of The [London] Times. . . . With 4.7million readers in the last year, the Daily Herald actually had almost double the readership of The Times, the Financial Times and the Guardian combined. Indeed, when it was forced to close, the Daily Herald was probably amongst the twenty largest circulation dailies in the world. It died, not from lack of readers, but because its readers did not constitute a valuable advertising market. Regular Daily Herald readers were also exceptionally devoted to their paper. Unpublished survey research shows that Daily Herald readers thought more highly of [and read more in] their paper than the regular readers of any other popular newspaper. . . .[T]he Daily Herald was only one of a number of casualties of the advertising licensing system. The News Chronicle, a legatee of the dissenting radical, liberal tradition, was forced to close in 1960 with a circulation six times that of the Guardian, and over double that of The Times and the Guardian combined. It paid a heavy price for appealing to an inferior quality of reader (even though its readers were almost as devoted as Herald readers). . . . The radical Sunday Citizen . . . also finally succumbed in 1967, after being progressively strangulated by lack of advertising support. Similarly, the study describes how the mainstream London Times lost money in the late 1960s and early 1970s by seeking a wider readership. Although its circulation rose by fully 69percent through ”an aggressive promotion campaign that recruited large numbers of lower-middle and even working-class readers,” that change did not create a corresponding increase in advertising to offset the costs, and the paper ”was forced to set about shedding part of its new readership as a conscious act of management policy” (p. 258).
Sorgligt är ett för klent ord när medias agerande – i synnerhet Expressens – under valrörelsen 2010 diskuteras. Egentligen handlar det om ett journalistiskt haveri som kan få stora konsekvenser för pressens roll som den sk tredje statsmakten. Expressen leder ligan när det gäller att själv gå in som aktör i valrörelsen, partiskt och lomhört.
I det här läget längtar man efter den gamle skicklige Buster von Platen, en gång chefredaktör för Svenska Dagbladet, som i sann publicistisk anda ledde SVD och skiljde på ledarkommentarer och nyhetsjournalistik.
Expressens partiska sk journalistik befinner sig på ett sluttande plan där även andra nyhetstidningar kan hamna. Vi kommer allt närmare den situation då journalisternas granskande roll ifrågasätts. En konsekvens kan bli att alla publicistiska skydd och regler för pressens frihet kan komma att bli ifrågasatta.
Det som är det nya är en ökad politisering på nyhetsplats, dels i rubriksättning, men också i urvalet av nyheterna. Det allra tydligaste exemplet är den dominerande provinstidningen Östgöta Correspondenten som på nyhetsplats, inne i tidningen, lägger ledarkommentarer i direkt anslutning till redaktionell text. Metoden är mycket omdiskuterad även i borgerliga kretsar och har skapat stora spänningar internt på tidningen. Den här tendensen innebär att en marknadsledande regional tidning har blivit en megafon för Alliansen.
Aftonbladet och Expressen har ”gjort jobbet”det är deras skyldighet att informera väljarna vilka kandidater de eventuellt skall rösta på.
Menar Du att Mona Sahlins ”bravader” skulle undanhållas väljarna .
Minnet är kort hos de flesta människor och därför var det på sin plats av Expressen att påminna om Mona Sahlins fullständigt huvudlösa historier.
Parkeringsböter på handikappplatser obetalda ,övriga betalningsanmärkningar som gått till Kronofogden, svart barnflicka och en del annat smått och gott.
Det är väl fullkomligt självklart att detta skall påminnas om i valtider.
Sverige kan inte ha en statsminister med dylikt förflutet som dessutom lutar sig till en fullblodskommunist.
Det är pressens skyldighet att påminna om detta oerhört viktiga gods.
När f-n blir gammal blir han religiös heter det ju och nu undrar jag om inte denna gamla ”sanning” äntligen drabbat Paul Ronge.
PR-konsulten med en bakgrund på Expressen heter det i ledaren. Jovisst är det så, men vi kan också lägga till att han tidigare var på Aftonbladet. Och går vi tillbaka till det röda 70-talet minns jag från min ungdoms politiska och fackliga Göteborg,; en riktigt röd Ronge i Mullvaden, organ för MLK (Marxist-Leninistiska Kampförbundet).
Cirkeln kanske snart är sluten. Hur som helst hedrar det honom att han ”känner igen en övervinkling”. Jo, han bör ju veta.
Och så har vi den ”egenskapslöse” tvålen Reinfeldt och den ”handlingssvage” Borg som båda körde med kriminell svart arbetskraft samt den för mig främlingsrädde Billström som sket i att betala TV-avgift i 10 år. När det kom fram att deras kvinnliga statsrådskollegor gjorde samma kriminella handlingar så fick de sparken!
Jag har sagt det förut men säger det igen om dessa moraliskt undermåliga ledarpolitiker inom högern:Om du hälsar på dem genom att ta dem i handen, se för guds skull till att du har handen kvar efteråt!
Bengt Nilsson, röd gråsosse
Vad gäller om Du har handen kvar, så var det precis så det var när såssarna regerade.
Du kunde vara glad om Du hade till mat på bordet efter alla skatter.
Fastighetsskatt,Förmögenhetsskatt,Inkomstskatt osv.BESKATTNING IN PÅ RYGGKNOTORNA med förvaltare som slösade bort dessa medel på människor som inte iddes arbeta utan tog emot bidrag i pengar motsvarande den som arbetade.
Idag kan dessa skattebetalare äntligen spara och förvalta mer av sin intjänade lön.
Det Du är svårslaget.
Det trista är ju att nu när SD kommer in så pratar man inget om VARFÖR dem kommer in. Det är ju under denna mandatperiod dem får plats i riksdagen dvs under Reinfeldts period som statsmonster. Det är i grunden ett misslyckande för Reinfelt men det undviker man prata om – det är snart enligt expressen Monas fel!
Sluta läs tidningar, det har jag gjort. Tidigare läste jag FT, SVD, DN och kvällstidningar varje dag. För ca fem år sedan sa jag upp alltihopa. Idag läser jag Gurdian Weekly och economist. Det räcker långt. Att läsa svenska tidningar varje dag tar bara tid och inget lär du dig. Arena läser jag varje dag. Inte för att den alltid är så bra men den har ambitioner och mål som jag gillar……
Henrik, men vet du verkligen inte varifrån (sd) främst får sina väljare och sympatisörer? Och ver du verkligen inte vad det är för samhälle och ekonomisk politik de beskriver och vill ha i sina förställningar?
Du känner säkert till att de är mycket invandringskritiska. Men är du totalt omedveten om resten?
Jag är rädd för att dom kommer in i riksdagen denna gång, men skälet till varför verkar du inte alls vilja eller kunna hantera och diskutera. Trots att du ju hävdar raka motsatsen
Jag vet ganska mycket om SD och deras väljare. Men, upplys mig gärna vilka det är, eftersom du är expert på området! Och berätta gärna varför SD kommer in under denna mandat period och inte under förra eller tidigare osv…… SD borde ha kommit in redan under 90-talet som det alla andra främlingsfientliga partier gjorde… Berätta något jag inte vet?
Henrik
(sd) har sin främsta väljarbas i lågutbildade (oftast yngre) män som föreställer sig ll ngn slags inbillad folkhemsidyll som gått förlorad (pga av invandringen) samt lite annat white trash också. Alltså sådana som trodde på (s) beskrivning av det goda samhället men är besvikna på att det alls inte är eller blev så. Det är missnöjda fd (s) väljare som (sd) främst rekryterat sina väljare ifrån.
Tittar du på deras ekonomiska program ser du också att det är ganska likt så som (s) ville styra och ställa mha regler och bidrag och garantera ‘välfärd’ för inte allt för länge sedan, typ 70-80-tal.
Av den anledningen försöker också vänstersidan i nästan hysteriskt tonläge anklaga dem för att vara ‘högerextrema’, men där finns inget som är direkt höger i (sd) i någon relevant mening av begreppet, utan just tvärtom i deras ekonomiska sk politik: höga välfärds och bidragsambitioner (till sådant de gillar).
Och nej, dom kommer inte att komma in under denna mandatperiod, du har nig tänkt lite fel där
Men du kanske borde fundera på vilka det är som har tappat anhängare under den innevarande, så kanske du får en ledtråd.
Sen är det kul ifall du kan och vet mycket, men varför inte också skriva så att sådant framgår. Jag tycker att du lite väl ofta har gissat om saker du inte vet så värst mycket om. Och gissat fel dessutom …
Nja, Ditt svar har en del att önska! White trash vad är det? Är det du?
För det första gör du misstaget att du blandar ihop väljare och Sd. Det är inte samma sak – Magnus Marsdal visar tydligt, i sin bok om FRK, hur väljare och parti skiljer sig åt. För det andra söker väljarna inte idyll utan uppror – tänk att Reinfelt vill vara Erlanders arvtagare. Något han ofta återkommer till. Och Han talar gärna om allmänintresset dvs enhetssamhället. Så föreställningen om ”guldperioden 50-60-tal är inte enbart en produkt av SD. Ute i europa är denna tankefigur mycket vanlig bland höger partier
Uppror mot vad frågar man sig? Eliten! Eliten är problemet för SD – väljare. Det finns någon ”däruppe” som bestämmer ( uttrycker ”verklighetens folk” är typisk för denna känsla ”vi där nere” mot dem däruppe ) SD är alltså inget ”logiskt parti” Det är inget parti man kommer fram till pga att dem har så bra partiprogram utan det är magen som avgör dvs pyskologi.
Dem flesta SD väljare har aldrig läst något partiprogram utan har bara ” känslan ”att det är invandringens fel och eliten skor sig på oss. Det är inte så att Sd väljare är arbetslösa eller lågutbildade ( vilket dem flesta är ) osv utan det är känslan att vara utanför! Gapet mellan dem som bestämmer och folket är för stort. Vad man känner är vanmakt! Och vanmakt är en mycket stark känsla – vanmakt kan både vara faktisk och psykisk. Faktisk i den meningen hur kul är det alltid stå och göra samma sak.om och om igen. Att aldrig kunna göra något annat. Därför är vanmakt en vanligare känsla för personer med lågutbildning då deras arbete är ofta o kvalificerat, enahanda, dåligt betalt osv. Jobbet saknar uppskattning och ger ingen status. Status som i dessa idol tider är mycket viktigt. Alla vill äga en BMW, eller? Det kan vara psykisk i den meningen att man upplever världen som låst. Jag kommer inte härifrån. Även om mitt jobb är bra osv.
Som det heter i sången; Det måste finnas en väg härifrån…men det går inte vanmakten håller dig i ett grepp!
Sd väljare gör sällan någon skillnad mellan makt och makt. Det kan ´vara staten, kommun, företag, fack osv. Alla står för makt som dem inte kan påverka. Och det är just där skon klämmer. Att inte kunna påverka sina liv är förödande – lösningen kan aldrig vara marknaden då marknaden skiftar samhället i dem som har råd respektive inte har råd. Utan problemet är vanmakten. Det är inte för inte som Bim Clinell kallar sin bok om Le Pen ; Dem hunsades revansch!
Så lösningen på vanmakten är ut med invandrarna och bort med eliten. Så Bildt gör nog arbete i Landskrona. Tvärtom. Han har inte fattat något…….
Så frågan blir. På vilket sätt har dagens regering bidragit till denna utveckling! Alla har ett demokratisk ansvar! Speciellt en statsminister som säger sig vilja se alla 9 miljoner individer i detta land. Man undrar vilket psyke han äger! Plattityderna staplar sig och vi suckar…….:-)
Nejdå, jag gör inte alls det misstaget. Och du har säkert rätt i att upprorsmakare också finns. Men de väljarskaror som skulle ta (sd) över riksdagsspärren är ngt helt annat. Det var just dem jag pratade om. Och var de kommer ifrån, främst.
Sen verkar du också ha missuppfattat vad jag sa om att ‘längta (tillbaks) till en (inbillad) idyll’! För det är ju vad (s) länge har haft och appellerat till, det sk ‘folkhemmet’ som föreställning om ‘det goda samhället’.
Och du verar dessutom ha missförstått detta med ‘partiprogram’ också. Vad jag säger är ju att deras (tilltänkta) väljare just är samma människor som tidigare har trott på den bild (s) har förmedlat om hur det goda samhället är beskaffat.
Och kanske också, precis som du antyder, att de känner sig svikna av den ‘elit’ som fram tills nyligen nästan alltid just var en (s)-ledd regering. Och även detta med att känna vanmakt i den egna gråa trista tillvaron från vilken ingen väg ut kan skönjas. Det är ju klassiska (s)-väljargrupper och har varit längre.
Och kanske tom med rätta. Den politiska eliten kan i stort sett aldrig ordna det den pratar om som lockelse för att få väljarnas gunst, och ju mer man skönmålar, lovar, och säger att man skall ordna, desto me besvikna blir förtås de som gått på pratet innan val. Speciellt om det är likadant val efter val ..
Ditt prat om vem som har ‘ansvaret’ för (sd):s existens och storlek är lite lavrigt, speciellt om du vill dela ut det under den innevarane mandatperioden. Det var ju i förra valet som de fick såpass många röster att de blev berättigade till partistöd.
Men visst har de etablerade partierna bäddat för den situationen som gjort att (sd) kan uppstå och fylla ett tomrum. Mer sossarna då än dom andra, men främst för att de negligerat vissa frågor, och ägnat sig åt tom retorik, och gjort så under decennier. Samma sak gäller ju alla dem som omedelbart velat fula ut någon som tar upp problmen med invandringspolitiken. För en sådan har vi ju haft länge, och där finns gigantiska problem och stora försummelser. Speciellt i kontrast mot den floskulösa retoriken.
Men för att avsluta denna långa och lite vingliga diskussion: Det verkade ju faktiskt så som jag trodde från början, alltså att du inte visste att (sd) får sin största väljartillströmning från missnöjda (fd) sosseväljare, samt att de inte gärna kan beskrivas som ‘höger’, och att (s) just av dessa två anledningar känner sig så hotade och behovet av att markera avstånd.
HENRIK – EN MINUT
Nja, jag har nog inte missförstått något, det är så uppenbart att du inte förstår dig på vad som händer. Nej, det är inte larvigt att diskutera varför demokrati misslyckas och att vissa känner att dem inte är med på tåget! Och varför det inträffar nu och inte igår! Men jag håller med dig om att vi ska sluta nu. Du har inte tillfört något som går bortom schablonen om SD. Den schablonen som eliten äger och sprider; White Trash
Aha, samma kommentar två ggr. Det förklarar varför du verkade än mer förvirrad än tidigare ovan
Men samma sak gäller här. Att kasta ur sig påståenden som ‘du begriper ju inget’ låter inte nå vidare seriöst. Speciellt inte när det din egen inlaga handlade om att ‘(sd) skulle vara Reinfeldts misslyckande.
Sen innebär demokrati (och det här vet du säkert) att ett parti som får tillräckligt många röster blir representerat i riksdagen.
Att det finns stollar och rena tokdårar både bland väljare och politiker håller du säkert med om. Vi har ju tex sedan många decennier ett kommunistiskt parti i riksdagen som odlar vänskasförbundelser med Nordkorea och Kuba … alltså inte med medborgarna utan med regimgodkända representanter. Visst, man har släppt begreppet i partinamnet, och somliga har gjort avbön. Men i sak är det fortfarande samma …
Och en del vill tom ta in dem i regeringen. Som sagt, dumheter finns det gott om.
Till sist, nyss sa du att du inte ens visste vad White Trash var, nu säger du att eliten spriden den bilden. Det är fel flera ggr om. Jag sa att väljarbasen består främst av fd och missnöjda sosseväljare. Även (kd) har tappat till dem, och även det har märkts i retoriken.
Men du säger attt du inte kan lära dig ngt nytt av mig. Och det kanske stämmer …
Skulle du inte sluta att skriva i denna tråd? Det vore nog bäst så då du inte kan svara eller vill disskutera; Varför kommer SD in nu? På vilket sätt har mandatperioden skapat möjligheter för SD?
Henrik, självmål blir inte snyggare genom att man gör fler …
Visst har Arena rätt i att det förts en mobbningskampanj i borgerliga tidningar med Expressen i spetsen. Att blåsa upp ”Tobleroneaffären” och ge sken av att man bara vill komma med konsumentupplysning åt medborgare som kan ha glömt ”affären” för 15 år sedan är både obegåvat och tarvligt. Själva saken handlade ju om bagateller, förvisso slarv och dålig kontroll på privatekonomin, men inget brottsligt. Inget i affären diskvalificerar Mona som politiker idag.
Glöm inte alla riktiga brott, som gjorts av män i ledande ställning och där man berikat sig själv på aktieägares och arbetandes bekostnad. Glöm inte bankirer och finansmän. Glöm inte Littorin, som var med och genomförde en skärpt sexlagstiftning och sedan smet undan den fortsatta mediedebatten genom att först ljuga och sedan avgå.
Det är helt uppenbart att många medier spelar på mörka och kvinnofientliga känslor i attacken på Mona Sahlin. Det är inte utan att jag får tankar om samma smutsiga retorik som (SD) använder i sin kamp mot ”Det Islamska hotet)
Hoppas på en genomarbetad självkritisk analys i alla medier efter valet Att hoppas på detta före valet är väl att hoppas på för mycket..
är inte att Expressen frossar i gamla, helt ointressanta, ”nyheter”. Det egendomliga är att man inte med ett ord kommenterar hur den girige och samvetslöse excellensen år efter år tillåts hålla på med sina skumraskaffärer. Skumma aktieaffärer, undanhållen fastighetsskatt. dubiösa oljemutationer, medhjälp till folkmord. Listan kan göras längre, men Expressen tiger still.
Sorry, men i den mån någon begått ett ”karaktärsmord” på Mona S. är det nog först och främst hon själv genom sina minnesvärda fadäser och sättet att förklara bort/bagatellisera dem.
Tvingas också, ofint nog måhända, påpeka att (s) i decennier ”vunnit” val i åtminstone i sådan utsträckning att de kunnat bilda minoritetsregeringar TROTS att vi i decennier haft en klar borgerlig dominans i presskören!
Det är i det närmaste en total dominans av borgerliga media. Delvis får S och LO skylla sig själva då de totalt misslyckats att driva en tidning som stöder vänsterblocket.
Tyvärr ger detta en totalt felaktig bild av den verkliga skillnaden mellan blocken och betydelsen för Sveriges framtid av vem som får makten.
Det finns dock motbilder även om de inte kommer fram i de stora medierna. Ett bra exempel på det är följande länk:
http://www.youtube.com/watch?v=YDThMGSfOq4
(s) har inte längre politisk hegemoni. Partiet får ingenting gratis längre. Folkrörelserna har tappat. Fackföreningsrörelsen har tappat. Utbildningsnivån har höjts. Visste Göran Persson vad han gjorde när han asfalterade Sverige med högskolor? Antalet fackanslutna tjänstemän är högre än antalet LO-medlemmar. Folk tänker själva -den gamla röstboskapen är borta. Individualismen och ”satsa på dig själv”-kulturen breder ut sig i samhället. Alla vill göra karriär och ha framgång. Helst bli mediekändis. Ett program som ”Idol” hade varit otänkbart för 30 år sedan. Eftersom det innehåller så många förlorare. Lägre skatter passar som hand i handske i det här perspektivet. Ingen vill längre bli bossad av pappa staten.
Nu håller även valrörelsen på och blir en Idol-tävling där ”the winner takes it all” är det som gäller. Media hejar på. Fast i grund och botten handlar det om att vänsterns samhällsmodell med stark stat och höga skatter kommit till vägs ände. Idéerna bär inte längre. Ökenvandringen för (s) har nog bara börjat.
jag har i mer än femton år forskat, utrett och skrivit om ägarkoncentrationen i medierna, svenska och andra. Det är så självklart att den som äger något också vill göra något med det man äger, marknadsekonomins grundsats nummer 1. Så varför skulle mediernas ägare, nästan alla borgerliga familjer eller aktieägare vara annorlunda? S sålde ju sin sista stora tidning för ett år sedan, Aftonbladet alltså, och den borgerliga ägarfamiljen håller än så länge löftet att släppa fram en socialdemokratisk ledar- och kulturavdelning.
Den naiva tron på att mediernas anställda skulle vara ljusets riddarvakt, neutrala, objektiva och kritiska är ju lite märklig, även om förstås det finns en massa bra journalister på de flesta medier, även borgerliga, och i statens medier. Ingen har velat göra något åt maktkoncentrationen inom medierna, varken s eller högern, inte så konstigt att det ser ut som det gör – eller? Visst, man kan välja bort dagstidningar, läsa vänsterns små tidningar och tidskrifter, lyssna på den offentliga radion, läsa utländsk press, men hur många gör det? Marknaden är trots allt den som bestämmer, också över medierna – inte så konstigt.
@ JONAS N
Arbetet konkade eftersom den inte kunde locka till sig annonsörer. Detta p.g.a att dess läsare inte var tillräckligt köpstarka. Alltså var det en ren marknadsmekanism som gjorde att den konkade, inte att den sköttes dåligt.
Fattiga läsare blir som bekant marginaliserade på en fri marknad och det är enbart de köpstarka läsarna som är intressanta för tidningarna.
Denna usla tidning med sin bedrövliga skvallerjournalistik var för fina för att bjuda in SD till sin valstuga på SERGELS torg men nu har de själva tvingats flytta sin verksamhet längre inåt landet. Se allt på TV ikväll …