De är synd om de rika. Om detta slog Sveriges radios Ekot larm i går morse. De tvingas bo i villaghetton i Täby, Danderyd, Bromma, Lidingö och Nacka, där de aldrig träffar några udda, roliga människor. Utan bara möter vita, fantasilösa karriärister och uttråkade lyxfruar.
En del av de rika vill nog veta mer om hur fattiga har det, men det går ju inte. Tjänar man så bra som de rika gör kan man ju inte ta tunnelbanan till jobbet. Känslan för stil kräver att man sätter sig solo i sin BMW eller Audi och kör till garaget på Sturegatan och sedan hissen upp till kontoret, där man kan stänga dörren om sig och utöva makt över de mindre bemedlade. Utan att någonsin behöva tala med dem, än mindre nudda vid dem.
Anställa funktionshindrade? Hur skulle det se ut? Skulle man vara tvungen att prata med dem också? Ta in deltidssjukskrivna? Nej, det kostar för mycket. Det är lite sorgligt att de tänker så. De rika skulle faktiskt för sin personliga utveckling och mognad behöva fler oväntade möten med alla de spännande människor som också lever i Sverige.
Det tragiska är att det utanför de förkvävande problemområdena Täby, Danderyd, Bromma, Lidingö och Nacka finns riktiga, brusande samhällen, med kärlek och starka känslor, av gemenskap och upplevelser, som de rika sällan får ta del av. Det talas nu om att kyrkan ska starta uppsökande verksamhet för att trösta de rika som sitter och deppar vid sina swimmingpooler.
För vad ska de stackarna göra med alla de miljoner, som ramlar över dem i form av jobbskatteavdrag, slopad förmögenhetsskatt och reformerad fastighetsskatt? Det är klart att man inte är tvungen att köpa en andra bil eller ett tredje fritidshus. Men det blir lätt så, om man värdesätter båtar högre än vänner, och stenhus än viktigare än kultur. Det är här det stora mänskliga misslyckandet ligger.
Skulle man råka hamna i några av dessa ghetton blir livet lätt en gigantisk pittmätning. Vem har störst hus? Vem har vräkigaste bilen? Inte kan du ha en simpel klotgrill som du köpt på macken, när det finns gasolgrillar som är lika stora som en Steinwayflygel!
Integrationsverket borde starta en utredning för att bryta de rikas utanförskap, till exempel genom att riva delar av Ålstens Torg i Bromma och bygga ett fem våningar högt hyreshus där. Det är obegripligt att Folkhälsoinstitutet inte dragit igång en stor enkätundersökning om de rikas matvanor. För det kan inte vara nyttigt att äta så lite snabbmat som de rika gör. Jämlikhet befordrar hälsa, det vet vi numera. Ojämlikhet skapar för stort beroende av löjrom och champagne.
Vad vill elmbrant uppnå med denna ledare?
Ingenting annat än att kasta lite skit.
Den är lika meningsfull som om SVD skulle skriva en ledare där man säger att det är synd om sossarna för att räddningstjänsten inte vill åka in i de bostadsområden där sossarnas kärnväljare bor som tex Rosengård.
Han vill kanske visa hur onyanserad rapporteringen från andra segregerade områden i Sverige brukar vara?
@LJ
Det är väl just det som är Björns poäng (antar jag), att när tex SVD rapporterar om Rosengård, eller när Moderaterna pratar om utanförskapet, då kan man generalisera och stigmatisera utan att det känns konstigt. Men när det handlar om Bromma då fattar alla att verkligheten är lite mer komplex än så här.
Jag är varken fattig eller rik. Jobbat sedan jag var 14 år och är nu gammal pensionär. Men jag har alltid undrat över kommunisternas hat mot de som inte är ”fattiga”.
Får man enligt redaktör Elmbrant inte vara rik i dagens Sverige? Och i så fall varför INTE? Och hur definierar Elmbrant m.fl. andra kommunister ordet ”rik” idag?
Vore tacksam för svar!
Mvh
Lars Rudström
Man behöver nog inte vara kommunist för att se hur orimligt det är att skillnaderna ökar hela tiden mellan samhällsgrupper. Det innebär inte bara stora orättvisor i livsförutsättningar, det innebär också en förskjutning av makten i samhället.
Du Lars Rudström har vad jag förstår jobbat hårt hela livet för dina inkomster. Sen finns det folk med stora förmögenheter som med några musklick tjänar mer pengar än vad du har gjort, och mer pengar än vad de kan göra av med under ett normalt liv.
En definition på rik kan vara kan vara att man har köpt allt man behöver, och har problem med hur man ska använda resten.
Absolut! Men glöm inte barnen som skjutsas till privatskolor där de aldrig får träffa *andra* människor. Det stämmer inte alls att ”rika barn leker bäst”, barn utvecklas genom variation och omväxling. Bort med segregationen, befria barnen ur rikemansgetton!
Roligt skrivet, antar jag. Men jag bor på det så kallade landet och här är det lite annorlunda än det där Stockholm som du skriver om Björn. Och resten av de 80% i vårt land som inte bor i huvudkommunen med omgivningar har säkert erfarenheter liknande mina. Inkomstfördelningen fortsätter att bli mindre jämlik men den sticker inte i ögonen på samma sätt. Det stora Sverige med skoglän och åkerlän bryr sig inte om villafolket i Solsidan. Vi har det mycket bättre här.
Ja, men man kan ju inte slå någon på käften och sedan be dem att leka med en, då blir muren bara ännu högre. Så vad gör vi, i vårt mångfascetterade men fy så segregerade land? Bjuder upp till dans?
Hahaha, jag skrattar stort. Klockrent skrivet. Faktum är att jag själv beskrev min uppväxt i Bromma i ett blogginlägg för ett tag sen http://malligamallan.wordpress.com/2011/02/09/fattigdomsbekannelser/
OBS att jag delar Björn Elmbrants ilska.
Tja Malin! Läste ditt ”gamla” blogginlägg och blev just inte så mycket mer klok som gammal man. Vad vill du och Elmbrant uppnå med allt ert skrivande i detta ämne?
Mvh
Lars Rudström
74 år , fd industriarbetare.
Men Lars…acceptera det. Du behöver inte förstå allt.
De rika kan bete sig på många sätt från den tidlösa snåle , som ofta också är genomsnål mot sig själv till den som jagar skatteavdrag och till den som ägnar livet åt lyx (fälle) konsumtion.
Oftast vill de rika ensidigt bestämma och är därför ganska odrägliga och hoppar på andra människor med personkritik i bästa irriterade högerkommentatorstil om någon vågar ha en avvikande mening.
Overkonsumtionen leder till att många ägodelar blir lite eller inte alls använda och jag förmodar att den som samlar sina skatter, där mott och mal förstöra och tjuvar bryta sig in och stjäla får leva en ganska ängsligt liv och mota förekommande börsfall med novalucol och huvudvärkspiller.
Tycker att denna Elmbrantsbetraktelse förtjänar sitt syfte att allt är inte guld som glimmar.
Att ”neutral” nu har fångat sin idol i hans rätta element är gott. Jag tycker att det var den sämsta artikel jag någonsin läst av Elmbrant! J-a dravel! Han kan bättre!
Huruvida Lars tycker att ökade klyftor och större skillnader i levnadsvillkor mellan fattig och rik är att föredra torde nog inte råda osämja om, men han får inte medhåll av av majoritetan poeter, författare,företrädare för humanism, filosofi eller idévärlden odödliga visdomsord.
Bildkonsten liksom diktningen kan tas i den sociala kampens tjänst, otaliga är ansträngningarna, fyllda av ett djupt och vädjande medlidande med de fattiga och betryckta.
Låt oss kämpa tillsammans.
Varför inte stifta lagar om att byråkraterna i kommuner, landsting och statliga verk inte får tjäna över 30 000 per månad. Då är en kategori borta från lyxfällorna.
Svårare blir det i privata näringslivet att reglera löner och förmåner så att lyxboendet kan undvikas.
Borg sa’ i ett tal för inte så länge sedan att den största utmaningen morgondagens arbetsgivare står inför är att våga anställa de mest socialt utsatta grupperna. Det skulle innebära att fler i företagen måste dela på lönekakan och då undviks alltför höga löner för de allra bäst betalda.
Jag tror inte att som Björn se ned på en viss kategoris förmåga att kommunicera med en annan. Det är nog mer systemet som har fångat människor nuvarande roller.
Nuvarande regering har en mänsklig målsättning att försöka förmå människor att prestera efter var och ens förmåga. Det tycker jag är bra.
Att sedan inte den visionen kan förvaltas på ett fullgott sätt av de myndigheter som är satta att fullgöra uppdraget är fullt förståligt. Myndighetsrollen är tryckande för många och identifikationen med den vardagliga miljön så stark att många glömmer bort de som de är satta att tjäna.
Bra skivet ”Säfflefödd”! Håller helt med dig om att många myndigheter/kommuner/landsting/länstyrelser idag inte klarar av sin uppgift. Man behöver inte vara alltför konspiratorisk när man känner att vissa myndighetspersoner driver lagar och regler in absurdum. De flesta offentlighetsanställda har nog fortfarande kvar sitt rösthjärta hos socialisterna ( ”bit ej den hand som föder dig” från Strängs tid) och vurmar nog starkt för att socialisterna ännu en gång ska styra landet Sverige.
Dock tror jag att det är ett fåtal som här motarbetar den sittande regeringens mål. Men det är de som går till massmedia med tårdrypande historier. Att de själva inte insett att de oftast är anställda av kommun/landsting och INTE av Staten gör ju det hela ännu mer penibelt.
Borg sade att ”den största utmaningen morgondagens arbetsgivare står inför är att våga anställa de mest socialt utsatta grupperna”.
Vad vi bör fråga honom och andra är ”hur blev det så”. För inte kan jag minnas att detta var det stora problemet för en generation sedan. Segregationen rullar på och vi får allt mer av en föreställning om att vissa grupper (under den breda ”medelklassen”) är ”problem” och egentligen inte behövs.
(Inte behövs för oss andra, världen är ju till för oss inte dem, eller hur
hahaha, det bästa jag läst på bra länge!!!!
mycket intelligent iakttagelse!
Lyckan kommer, lyckan går… Detta tillstånd är sällan stationärt och så olika för människor.
Vad är det som säger att riskabla forsränningar och fallskärmshopp från klippväggar skulle vara häftigare än avnjuta vitsippeplockning och samtidigt betessläpp i Värmland?
Lyckan kan vara en glass en varm försommardag vid kiosken för en unge.
Men efter tio glassar blir lyckan fort mätt.
Lyckan kan också vara en vän för tonåringen eller för den gamle att slippa skiljas från de gamla tofflorna som borde tjänat ut.
Men att ha och få för mycket skämmer och ha och få för lite likaså. Därför har Jämlikhetsanden rätt.
I min ungdom längtade jag efter Hermescykeln som jag aldrig fick. Jag fick istället låna min brors.
Men längtan är viktig. Hoppet viktigare, men störst är kärleken.
B Elmbrant, du är förmodligen inte så ironisk som du vill påskina. I din raljanta nedskrivning av välbeställdas liv drar du dig inte bara för att racka ner på deras livsstil, du utmålar dem också som känslokalla, materialistiska och ojämställda människor som saknar kärlek och äkta vänner. B Elmbrant, ditt blixtrande lilla hugg mot en grupp människor som inte gjort någon annan illa förutom att finnas till luktar klasshat och avundsjuka och är ett klockrent exempel på varför du verkar ha så svårt att förstå dessa människors liv. Inte så föga förvånande kan jag tänka mig då du förmodligen saknar vänner i denna sociodemografiska grupp.
Jag misstänker att du anser att rika människors största brist är att de inte röstar på vänsterpartiet. Du kanske anser att den som inte röstar på vänstern är en egoist eftersom vänstern vill ta från de rika och ge till de fattiga i enlighet med någon slags romantiserat Robin Hood-ideal. Den som vill hämta inspiration från en sagofigur bör veta att verkligheten är det som styr människors vardagsval, sällan sagofigurer. Rika människor är inte heller Sheriffen av Nottingham. Deras brott är väl att de utbildat sig, jobbat hårt och byggt upp ett liv som skiljer sig från det liv som du vill att människor ska leva.
Jag är medveten om att vänstern stoltserar med sin sk. solidaritet och sin öppenhet och sitt avståndstagande från främlingsfientlighet. B Elmbrant, du visar precis prov på motsatsen då du ofrivilligt avslöjar din egen avsky mot en annan befolkningsgrupp, din egen inskränkthet mot olika livsstilar och ditt eget förakt mot främlingar vars enda brott är att de utbildar sig, jobbbar hårt och sköter sig i samhället.
Jag är uppriktigt förvånad över att din arbetsgivare låter dina krönikor svärta ner det syfte och det uppdrag som jag förmodar Dagens Arena vill uppnå. Du är en black om Dagens Arenas fot.
Ingen nackdel att föra de svagas talan, det överensstämmer med universiell filosofi, kristen etik och huvudparten av vad som skrivits ned i årtusenden och har stöd i majoritet i idévärlden.
Naturligt är att den som har delar med sig till den som inte har och inte tvärtom.
Att bryta brödet med den hungrige är vist, rättfärdigt och kreativt.
Mest till de rikaste, direkt skadligt.
Björn Elmbrant verkar ha problem med att göra av med sina pengar, därtill verkar han ha förlorat vid den senaste mätningen av storleken.
För ovanlighetens skull har BE på fötterna denna gång, eftersom han själv bor i Brommagettot. Men han borde just därför inte ha nöjt sig med att ställa frågor när han själv vet en hel del av svaren.
Han behöver inte hålla dem som bor på annat håll i ovisshet.
Om det inte vore för den i grunden allvarliga frågan som Björn Elmbrandt så skickligt tar upp i sin ledare om att det är synd om de rika, så skulle man bara kunna skratta gott. Tydligen trampar Björn på ömma tår – bland annat Fredriks. En viktig fråga som det handlar om, är vem som ska sätta etiketter på vem. Och vems verklighet som ska bli norm för vem. Under regeringen Reinfeld har många påhejare utan att blinka beskrivit utanförskap som de arbetslöas, sjukas, bostadslösas och liknande. Utan att ha en aning om vilka man beskriver och sätter etiketter på. Utan att veta hur de sk utanförskapet ser ut. Vems utanförskap? I det sammanhanget verkar det logiskt att ta upp de rikas utanförskap. Frågan är vart den typen av utanförskap eller reservat leder på sikt? Det är en angelägen fråga.
Inger, mina tår är inte särskilt ömma, men jag tycker att Vänsterns kamp för att motverka diskriminering av minoriteter även bör omfatta minoriteten av rika människor. Vad har de gjort för ont, varför ska de hånas och mobbas? Om du byter ut ordet rika i rubrik och text mot en annan minoritet, exempelvis homosexuella, invandrare eller rullstolsbunda och sedan raljerar om deras torftiga liv skulle det bli annat ljud i skällan.
Rika och välbeställda människor är utsatta för spott och spe för att deras brott är skötsamhet och hårt arbete. Med den inställningen är det inte så förvånande att vänstern inte lyckas mobilisera tillräckligt väljarstöd för att bära dem till valseger i riksdagen. Vad Dagens Arenas syfte med detta opåkallade påhopp är tror jag inte ens de vet själva. Identifiera det socialistiska samhällets fiender kanske?
Jag har själv tänkt tanken att man kunde ha t ex en klass i Skärholmen som är fadder till en klass i Nacka. Man kunde visa varandras vackra omgivningar då man promenerar runt, bjuda på sitt favoritkäk, ordna konserter tillsammans, göra en skolresa, hälsa på i varandras skolor, i klassrummet (inte alla på en gång , förstås), ha språktävlingar (vet dom i Nacka vad en guss är?)och annat skoj(bowling, minigolf, ridning etc). Det finns ju särskilda pengar att söka för vissa av de här evenemangen från Kulturförvaltningens ”kulturstrategiska ” avdelning. Jalla!!
Alla Täbybor är inte som Elmbrant beskriver dem,men visst finns dragen där. Insnöade på sin lilla värld. Den värld som format Reinfeldt, men som med duktiga rådgivare och kanske växande ödmjukhet har börjat upptäcka ett brokigt, levande Sverige.
Så som du talar här avslöjar du dina egna tankar, din missundsamhet och ditt snäva intellekt.
Det går inte att förbjuda skit. Det går inte att karaktärisera människor utifrån några exempel på vad du ytligt ser. Det hjälper inte att beskriva avarter, se ner på, reta sig på eller att bevaka andra.
Det finns människor som förkovrar sig, tänker själv, arbetar, utvecklar sitt kontaktnät, arbetar idéellt, uppfostrar sina barn och är föredömen i alla upptänkliga sammanhang. Ju mer resurser som dessa människor disponerar desto mer gott blir gjort!
Ett föredöme är bättre än tusen argument!
Ha! Helt rätt. För vad vi måste förstå är att de segregerade miljonprogramsområdena (där resurssvaga grupper bor) och de segregerade snobbstråken (där rika vita män och deras fruar bor) är två sidor på samma mynt. Att tala om den ena utan den andra är meningslöst.
Hade nyss diskussion på jobbet angående artikeln, med en moderat. Man kan också lägga till hur synd det är om de rika när de blir sjuka. De har råd med så mycket fin läkarvård så deras lidande blir mycket längre vid dödliga sjukdomar, jämfört med de fattiga, som inte har råd med den allra bästa vården.
Det försvar som presenteras här för de rika är ”skötsamhet, hårt arbete”, ”förkovran, självtänkande, arbetande, nätverkande, idéella, goda uppfostrare och dito föredömen”.
Bättre än andra, elittänkande och övermänniskoideal.
Ge dem mer resurser, desto godare blir de!
Hayek säger ju detsamma i sin nyliberalism. Wall Street- greed is good!
Vi känner igen det i det erövrade människovärdets jämlikhet som tar hänsyn till arv, penningar, status, utbildning, nätverk, boendemiljö etc.
Jag är vad jag tänker eller vad jag äger, det är frågan.
Och Hermes, denna grekiska mytologins budbärare, står som hermeneutikens förebild, får se alla budbärare angripas när de riktar kritiken uppåt.
Gud vad jag är trött på dessa demagogiska och okunniga texter från en ”vänster” som, efter att ha förlorat hoppet om att någonsin besegra Kapitalet, nu riktar allt sitt hat och förakt mot den nya klassfienden.
Som, snopet nog, visar sig vara en radhusägare från Lidingö eller Täby.
Det är så jävla dumt att man kan gråta. Om Björn har förmånen att själv bo på ett ställe som sjuder av kärlek och gemenskap kanske han skulle låta sig påverkas av de känslorna i stället för att ösa sitt vanmäktiga hat över människor som han inte vet något om och inte vill veta något om.
Vänsterns problem är inte högern. Vänsterns problem är ”vänstern”.
Ni är alltid trötta när ni utsätts för kritik. Det är er standardsvar.
Naturligtvis är ni inte dugligare generellt som grupp. Tro mig, när produktionsfaktorerna går hem är också alla direktörer utan bonus och arbete efter en tid.
Och vad gör ”produktionsfaktorerna” sedan herr ”Neutral”?
Det är en från högersidan spridd missuppfattning att produktionsfaktorerna behöver ha en direktör vid sin sida livet ut för att klara sig.
En av Sveriges rikaste företagsägare sa en gång i tv att hans VD:ar aldrig hade några löpande arbetsuppgifter, dvs de gick omkring och tittade.
Det största problemet med de rika (de som gnäller alltså) är att de nog har en för ”liten pitt”…Svansföringen blir desto mer betydelsefull.
Nu känner sig vissa diskriminerade. Väldigt synd om dem! Gör då något åt eländet i stället för att tycka synd om sig själva. Dela av rikedomen (det räcker att bli av med det överflödiga), känn befrielsen och känn äntligen hur det är att vara människa och slippa ha en bankomat där det borde sitta ett hjärta.
Detta med utanförskapet…
Kommentarerna till Björns text är facsinerande läsning. Det är ju ingen kul text, dvs visst skrattar man först, men sen är den ju bara otäck. Och den handlar ju inte om överklassen. den handlar om hur de styrande i vårt land är i färd med att stycka sänder samhället där vi alla efterhand börjar leva isolerade från varandra. Det börjar i skolan, fortsätter i arbetslivet och slutar i åldringsvården. Och däremellan vården, semestern, utbildningen etc.
Och det är ju inte bara de rika som isoleras. Vi isoleras alla, får en torftigare utblick över tillvaron, snävare perspektiv.
Som detta med bostadsrättifireringen. När är det nog? Hur liten ska hyresmarknaden bli? Tänker inte reinfeldt & Borg sluta förrtän hyreshusen blivit ”social housing” à la Storbritannien. Hur långt ska segregationen av skolsystemet gå?
Ser ni intre att både rika och fattiga förlorar på det 2/3-delssamhälle alliansen satsar på att skapa med krympande offentlig sektor och där gemensamt fattade beslut inte kallas demokrasti utan beskrivs som att politikerna lägger sig i?
Visst är inte samhället speciellt sammanhållet. När träffar en fas3-jobbare en bankdirektör eller en toppolitiker privat? Någon gång, men mycket sällan, vågar jag påstå.
Det bästa är balans i samhället. Att näringslivets toppar äger 30% av all förmögenhet i vårt land borde motas med att löntagarna ägde och förvaltade den politiska makten. Här skulle två språkrör kunna samarbeta pragmatiskt.
Nu ser vi varje dag snedbalansen ta sig nya uttryck. Snart är det samhälliga värnandet av individen ett minne blott.
Allt från barnfattigdom, boendesegreation, utbildningssegreation, sjukvårdsklyftor mellan utbildad och lågutbildad eller olika behandling inom FK. Inget har blivit rättvisare utan ökade klyftor.
Varför ta sig ända in i riksdagen med stöd av väljare som lever på skuggsidan av gräddhyllan, för att sedan stödja cementeringen av en ekonomisk ojämlikhet?
Väljarna till det missnöjesparti som tagit plats i riksdagen vid senaste valet borde läsa Elmbrandts ledare. Att en liten klick som redan lever på samhällets gräddhylla får ännu mer tack vare en politik som försämrar livsvillkoren manngrannt för den stora massan, fick stöd av just missnöjespartiet. De röstade igenom en budget som skapar fattiga och rika och ett före detta välfärdssamhället. Det är att sila mygg och svälja kameler eller måla upp falsarier istället för att ta tag i de verkliga problemen.
Problemet är att de enligt de senaste opinionsmätningarna fortsätter att växa i takt med att de underblåser orättvisorna som majoriteten av deras väljare är missnöjda över. Här har medierna och oppositionen ett stort ansvar att blottlägga de faktiska problemen på ett tydligt sätt, så att de går hem i stugorna senast 2014.
Det är synd om människorna att vi inte lyckats skapa mer jämställda samhällen. Socialdemokraterna har skjutit sig i fötterna, avväpnat arbetarklassen, låtit de rika berika sig.
När jag strosar på Bullandös bryggor ryser jag inför anblicken av de fashionabla fartygen.
Privatiseringen av hyreshusen, skolorna, militären (värnplikten) leder bort från det solidariska samhället. TV- och datautbudet utarmar föreningarna, men va’ fasiken, vi har det ju så bra!
Jag gillar Björn Es artiklar. De är så tydligt uppe i luften att de inte tillför debatten någonting. Han löser inga verkliga problem, han bara skriver på. Detta sänker Dagens Arena en gång i veckan, och gör sidan alltför ofta till ett skämt. BE passar Juholt. Två sidor av samma utförsbacke.
Problemet med Björn E är att han måste veta bättre men ändå sänker sig till den här nivån, för att hetsa hutsierna mot tutsierna. Att döma av de flesta kommentarerna har han lyckats. Om man tror att de antagonistiska motsättningarna i samhället går mellan människor i olika kommuner eller i olika upplåtelseformer har Björn rätt och det är bara att ta påken och gå ut och slå ihjäl de ”superrika” (ordet hämtat från en annan Elmbranttext) i Täby och Bromma.
Med risk att ta livslögnen från en mängd genomsnittsmänniskor vill jag ändå påpeka några fakta. 1. Det vanligaste kvinnoyrket i Täby är vårdbiträde. 2. När förmögenhetsskatten avskaffades firade man på Skatteverket. Där visste man vilka som betalade den skatten och vilka som helt lagligt slapp undan, bland andra huvudparten av landets miljardärer. 3. Den gamla fastighetsskatten var ett under av orättvisa och brist på logik och bidrog till att öka segregationen. När man lyckats köra bort alla med normalinkomster från ett högtaxerat område kunde man slå sig för bröstet och förklara att ”där bor bara rika”.
Vad hyresrätten beträffar har S och Alliansen båda gjort sitt bästa för att ta död på den, om än med olika metoder.
Inte kan man komma undan med att det vanligaste kvinnoyrket är vårdbiträde i Täby. De vårdar väl gamla förmögna med god resurstilldelning.
Inte kan man komma undan när 96 eller 86 av 100 högsta löneområden finns i Stockholms Län och inte blir blir det större utjämning med avskaffad lyxvillebeskattning, den åts snabbt upp av motsvarande påslag på lyxvillepris och tallskogsbackepris.
Inte har underklassen någon mera beröring med de rika än statarna med högreståndspersonerna på godsen runt Stockholm förr, nämligen att betjäna dem eller som förhållandet till kungahuset, att se orätten.
Inte kan heller hyresrättsomförvandlingen till privat ägandet skyllas på S då omvandlingen skett snabbt och obevekligt under moderat regim.
70 miljarder har tappats av allmännyttan under M:s ansvar.
Länken till SR funkar inte
Länken till SR funkar inte
Mitt förslag: bygg flyktingförläggningar i de rikas områden, på Östermalm, Lidingö, Enskede så så blir det nog fart på debatten. Inför förbud för invandrare att söka sig till områden där ett antal redan bor. Se till att Mona Sahlins radhus får kulturstatus som minnesmärke över förfelad politik.
Eric, då sjunker markpriset i tallskogebackarna i Lidingö, Enskede och den gröna asfalten på Östermalm.
Då blir det verkligt liv med advokater och hemgarden.
@Fredrik O: ”B Elmbrant, ditt blixtrande lilla hugg mot en grupp människor som inte gjort någon annan illa”
Att leva på andras arbete – skulle det vara att inte göra någon annan illa?
Och allt man sedan kan komma på som ursäkt är, att man bara utnyttjar alla suspekta möjligheter som ett felkonstruerat samhälle tillhandahåller.
Reformerad fastighetsskatt.Varför skall jag som har jobbat hela livet
även jag inte har så hög pension. Varför skall jag då betala fastighetsskatt
varför skall jag straffas för jag har jobbat och slitet.
Beträffande lyxvillefastighetsskatt är det enkelt .
Om ett hus i Pajala och ett hus i Djursholm är likvärdiga i substansvärde men vid försäljning innebär ett lägre pris än kostnaden för inköp och underhåll i Pajala och en stor vinst vid försäljning av villan i Djurholm är alltså denna vinst beroende av ett fiktivt värde, efterfrågevärde.som inte motsvaras av annat än ett tomt luftvärde.
För att motverka spekulationsekonomi, att kyla ned, är det inte rätt att belasta Pajalabon som gör förlust lika mycket som den som gör vinst. Det får bara den nedåtgående spiralen att öka i glesbygd och tända en ekonomisk hätdsmälta i boendet i storstad.
Därför bör fastighetsskatten reformeras.
Ok det rätt att skatta vid försäljning men varför skall jag betala som vanlig
pensionär betala skatt när man bor där.När man säljer huset är en annan sak
då kan man betala.Men vi som en gång valde att spara och gneta för att framförallt för barnen skull varför skall man då straffas när man bor i huset.
Fastighetsskatt tas ut av ägaren, även om du inte bebor fastigheten. Det är en skatt på fastigheten.
Om nu fastigheten medför en negativ årlig förräntning som i Pajala och likvärdig fastighet i Djurholm kapitaliserar ett årligt påbyggande kapitalöverskott handlar det om att i viss mån beskatta kapitalisering som beror på imagniära vinster.
Substansen är lika men förlusten och vinsten olika. Ett sätt är att bygga bort efterfrågan, skaffa ett överskott på bostäder i huvudstaden. Det vill inte byggmästarna, de tjuvhåller marken för värdestegring. Något liknande läkarnas aldrig bortarbetade brist på kandidater.
Lyxvilleprisen är alltså bara luft och icke substans och bör åtgärdas med prispressande metoder.
Bot är straff, inte skatt.
Vg revidera retoriken!
Kan inte riktigt se problemet. De ”rika” bidrar till välfärden genom mer arbete och skatt än snittet. Ska vi inte snarare vara tacksamma att det finns en grupp om ungefär 5 procent av populationen som genom skötsamhet och flit genererar cirka 10 procent av den totala skatteinkomsten? Om man ogillar tanken att det finns folk som har det ekonomiskt eller materiellt bättre än en själv, är det väl ärligare att stå för sitt klasshat och säga rakt ut att skatten måste chockhöjas?
Skötsamhet och flit är vad som behövs, men är det verkligen korrelerat till rikedom? Majoriteten av befolkningen är flitig och skötsam. Många arbetar och kämpar trots låga löner, eller satsar många timmar på det lilla företaget, utan att för den skull bli rika.
Så länge rika bidrar med skatteunderlag, fungerar skatten som den nödvändiga omfördelningsmekanism den ska vara. Problemet är ju att de skattesänkningar som har genomförts har gynnat de rika mest. ”klasshat” kanske inte är rätta ordet, men det är fel när samhället mest gynnar personer som redan har det ekonomiskt väldigt bra.
Lönen handlar precis som med fastigheter om efterfrågan, vad är köparen villig att betala?
Arbete handlara om vems som är först och sist på jobbet och vem som kör igång tre på natten med den jästa degen eller delar ut tidningen.
Vaktmästaren brukar vara först och sist och är sämst betald, samma bagaren och tidningsbudet.
Bankdirektören däremot tar utöver lön bonus för att fonderna inte avkastat ett dugg på tio år. Kunderna betalar.
Tendensen är att ju högre upp i lön, ju mindre arbete. Handskakningar, standardfraser, klippa band, middagar och luncher, fotografering är det som är ”arbetet”, staben omfattar 100-1000.
Vi lever i en orättfärdig värld, inom politiken jämför vi riksdagens löner med lärares eller undersköterskors, medan folk i sjukdom och arbetslöshet hamnar på avsjälpning ekonomiskt och människomässigt.
Vem bryr sig, inte de rika de vill ha kvar nuvarande rangordningar.
Själv minns jag en julhelg när några engelska narkosläkare utan svenskspråk tjänade ca 10 sköterskemånadslöner per dygn utan patienter.
Det är efterfrågan som styr.
Stort tack Björn Elmbrant, you made my day once again!
Dagen blir så mycket bättre med en sån här betraktelse på förmiddan.
Allt gott,
Petra Ulmanen
Nu smälter vi det här, medan högerkommentatorerna under tystnad slickar sina sår.
Klockrent Björn, det ser man på nyliberalernas magsura kommentarer.
Håller med. Utmärkt Björn. Texter som denna gör att dagens arena läsvärd.
Om samhället ansträngningar är ett sammanhållet samhälle mellan fattiga och rika och pensionären med pension på runt 150 -160 000 betalar kommunalskatt på runt 1/3, 33%, minus grundavdrag, är det frågan om advokaten, som delvis tjänar sina miljoninkomster på dessa skattebetalande pensionärer, ska komma undan med 4% i skatt.
Och bara för att han besitter den styrkan att komma undan som inte pensionärerna besitter.
Ånyo bekräftas hur de rika uppträder och ena ägarparten, näringslivet, har inget att invända.
Om etiken är reglerna och moralen folkets dom, kanske en moraldomstol också behövs i detta casus.
Herredumilde! När man läser de flesta inläggen här så förstår man att artikeln har träffat mitt i prick. Trots all ironi som dryper av den tolkar de flesta den på fullaste allvar.
För att göra det ännu mer synd om dem, tycker jag man borde införa båtskatt!
Det är inte dom stora inkomsterna man blir rik på, utan dom små utgifterna!
Ironin kanske är en bumerang som returnerar tillbaka på moderat samhällssyn.
De dugliga och de lägre stående fuskarna.
Det är rätt att advokaten med 1 500 i timlön köper skjortan som tillverkats med sömmerskelön på 0:87 – 1:50 i timlön. Där har Danne rätt.
Nog blev moderaterna tystade i debatten och det är det viktigaste.