Tomas With, IF Metall och gymnasieminister Anna Ekström (S).
Tomas With, IF Metall och gymnasieminister Anna Ekström (S).

GYMNASIET Regeringen vill utöka antalet timmar på gymnasiets yrkesprogram med matte, engelska och svenska. Med högskolebehörighet hoppas man locka tillbaka fler elever till yrkesprogrammen.

Under de senaste åren har söktrycket till gymnasieskolans yrkesinriktade program minskat stadigt. En förklaring till utvecklingen som har pekats ut är att alliansregeringen för några år sedan gjorde om programmen så att de inte längre gav högskolebehörighet.

Nu vill regeringen ändra tillbaka så att yrkesprogrammens elever per automatik blir högskolebehöriga, om de inte aktivt väljer bort extra teoretiska ämnen. Det ska ske genom att undervisningstiden utökas i svenska, matte och engelska med ett par timmar i veckan.

– Nu vill vi att yrkesprogrammen på gymnasiet ska bli högskoleförberedande. Och vi vill att de ska bli det utan att man tummar på yrkesämnena. Man ska alltså kunna gå ett yrkesprogram och både bli en välutbildad person för arbetsmarknaden och också kunna läsa vidare på universitetet, säger gymnasieminister Anna Ekström (S) till Sveriges Radio Ekot.

I dag kan elever på yrkesprogrammen välja till ämnen som ger högskolebehörighet, men i praktiken kan det vara svårt att få ihop med schemat, enligt regeringen.

Förändringen skulle göra att yrkesprogrammen omfattar 2 700 till 2 800 högskolepoäng, istället för dagens 2 500.

Fackförbundet IF Metall välkomnar regeringens förslag, då de menar att framtidens industri ställer högre kompetenskrav och att förändringen innebär att yrkesprogrammens status höjs.

– Det är klart att det är väldigt begränsande att i 15-16-årsåldern göra ett val som stänger vägen till högskolan, säger Tomas With, vice förbundsordförande på IF Metall.

Enligt honom är det redan brist på arbetskraft inom exempelvis fordonsindustrin, så det behövs fler elever som väljer yrkesprogrammen, något han tror att den här förändringen kan leda till.

– Ja, tillsammans med att ge information om hur industrins roll är på väg att förändras kan vi få fler att söka yrkesprogrammen, säger Tomas With.

Per-Olof Thång är seniorprofessor inom pedagogik vid Göteborgs universitet. Han är positiv till att yrkesprogrammen ska högskoleförberedande som utgångspunkt, och att det nu kommer att krävas ett aktivt val för att inte läsa extra teoretiska ämnen.

– Men det ställer ju krav på gymnasieskolorna, och på lärarna. Om man inte är motiverad som elev utan kanske är på gränsen att välja bort ett ämne så ställer det ännu högre kvar på god undervisning, säger Per-Olof Thång.

Han tror att det är svårt att sia om huruvida förändringen kommer leda till att fler söker till yrkesprogrammen.

– Man kan inte heller veta om anledningen till att yrkesprogrammen minskat är att högskolebehörigheten togs bort. Yrkesprogrammen minskar i stora delar av västvärlden och det finns flera anledningar, säger Per-Olof Thång.

Han anser att de teoretiska ämnena som matte och engelska, bör integreras med den yrkesmässiga inriktningen på programmet så att blir så relevant som möjligt för eleverna.

Förslaget, som nu ska på remiss, innehåller också en del om att alla nationella gymnasieprogram ska innehålla 50 högskolepoäng i något estetiskt ämne. Förändringen av gymnasieprogrammen planeras gälla från utbildningar som inleds efter 30 juni 2019.