Att Ojnareskogen ser ut att få stå kvar handlar mer om att frågan hotade att klyva regeringen  – än om den känsliga miljö som nu ska skyddas.

Gaffelfibbla. En gul liten oansenligt maskroslik blomma. Fastklamrad i sprickorna mellan kalkhällarna. En skör varelse. Snart utrotad.

Men en trotsig överlevare.

Denna lilla blomma kan nu ha satt stopp för det stora gruvföretaget Nordkalk, liksom för dess bundsförvanter i arbetarrörelsen och i den offentliga förvaltningen.

Det var till försvar för Gaffelfibblan – och de andra rödlistade arterna – som Föreningen Bevara Ojnareskogen bildades för tio år sedan när planerna på ett nytt kalkbrott blev kända. I grunden handlade det om vattnet. Det heliga av det heliga på Gotland.

Försvinner vattnet så försvinner Gaffelfibblan. Försvinner Gaffelfibblan så försvinner människorna. Ungefär så gick argumentationen där i Fleringe skola år 2005.

Sedan dess har frågan tröskat upp och ner genom rättsapparaten. Under tiden har den kluvit samhället itu. Och det är inte bara på norra Gotland som grannar har vänt varandra ryggen.

I statsapparaten har myndigheterna hamnat i varsin skyttegrav. På Nordkalk-sidan formerade sig Bergsstaten och Sveriges geologiska undersökningar. På motståndarsidan Länsstyrelsen på Gotland och Naturvårdsverket.

Även rättsapparaten splittrades. Miljödomstolen gav först Nordkalk tillstånd. Ett beslut som Miljööverdomstolen senare ogiltigförklarade. Den härvan försökte sedan Högsta domstolen att reda ut – vilket slutade i juridiska hårklyverier som ingen riktigt blev klokare av.

Frågan har även kluvit det socialdemokratiska partiet. Lokalt har Socialdemokraterna, liksom IF Metall, ställt sig på Nordkalks sida. Samtidigt har andra delar av partiet varit öppet kritiska.

Partiledningen har gjort sitt bästa för att ligga lågt. Även om alla så klart varit medvetna om Stefan Löfvens förflutna i IF Metall och hans starka sympatier för industrin.

Efter valet i höstas byggdes sprickan in i regeringen. Det ena regeringspartiet, Miljöpartiet, har under resans gång profilerat sig som starka motståndare. Trots det har osäkerheten inom miljörörelsen varit stor. Skulle Åsa Romson kunna leverera? Eller skulle det sluta i fiasko som med Förbifart Stockholm?

Nu tyder allt på att det blir ett nej till fortsatt brytning på norra Gotland. Regeringen väntas göra skogen till ett Natura 2000-område. Det formella beslutet fattas antingen nu på torsdag eller torsdagen därefter. Efter det är striden över.

Gaffelfibblan vann.

Men att det slutade så här har förmodligen väldigt lite med Gaffelfibblans överlevnad att göra. Ojnareskogen blev till slut en fråga som riskerade att klyva regeringen.

Det blev helt enkelt omöjligt för Löfven att köra över Miljöpartiet i ännu en symbolfråga.

Fotnot: Texten är skriven innan regeringen tog beslut om att göra Ojnareskogen till ett Natura 2000-område.