skola2_N

Brister i skolan Elevhälsa som köps in vid behov, otillräcklig stödundervisning samt bristande trygghet och studiero hör till de vanligaste bristerna, visar ny rapport från Skolinspektionen.

Förra året inspekterades drygt 930 skolor av Skolinspektionen. Och i 89 fall har myndigheten hotat med vite om inte bristerna åtgärdas.

Ofta brister skolorna på flera områden. Ett vanligt förekommande problem är brister i elevernas tillgång till elevhälsa – 2016 underkändes nästan 3 av 10 skolor på den punkten. Det kan exempelvis handla om att psykologer köps in endast vid behov och att kuratorer inte finns tillgängliga i den dagliga verksamheten.

Vid 4 av 10 av de inspekterade grund- och gymnasieskolorna fanns brister som handlar om att ge eleverna det stöd de behöver.

Många gånger är de kompensatoriska inslagen för blygsamma.

I sin årsrapport skriver Skolinspektionen att skolorna har mycket olika förutsättningar att möta elevernas behov och erbjuda en likvärdig utbildning. »På en del skolor är svårigheterna att rekrytera och behålla behörig personal så stora att de långsiktiga behoven av utveckling och förbättring av undervisning kommer i skymundan. Vardagen präglas där istället av täta lärarbyten, många vikarier, bristande tillgång till stöd bland annat i form av elevhälsa, studiehandledare på modersmål eller kompetens för att kartlägga nyanlända elevers kunskaper.«

Myndigheten skriver också att situationen oftast är mest problematiskt i skolor där elever har låga kunskapsresultat.

– Man ska komma ihåg att vi i våra inspektioner väljer att fokusera på skolor som har större utmaningar. Men likväl är det naturligtvis problematiskt att bristerna är fler i dessa skolor, säger Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Hon anser att skolornas huvudmän kan göra mer för att uppnå en likvärdig skola, exempelvis när det gäller fördelningen av resurser. Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser inom skolan efter barns och elevers olika förutsättningar och behov. Och många kommuner har också utvecklat någon form av modell som tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar.

– Men många gånger är de kompensatoriska inslagen blygsamma. Dessutom har vi sett att huvudmännen inte alltid följer upp att fördelningen får avsedd effekt.