Foto: Flickr / 401(K)
Foto: Flickr / 401(K)

INKOMSTSKILLNADER I de högre inkomstskikten är löneökningstakten betydligt högre än bland medelinkomsttagare – särskilt för den rikaste procenten. Det visar en rapport från IFAU.

Forskarna har valt att studera fyra länder – Sverige, Danmark, USA och Kanada - och jämfört inkomstutvecklingen över ett arbetsliv i olika inkomstgrupper för män i åldrarna 25 – 60 år, mellan åren 1980 och 2013.

Rapporten från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU (som statskoll.se har uppmärksammat) visar att löneinkomstskillnaderna har ökat under den tiden, men också att höginkomsttagare ökar sina inkomster i snabbare takt under ett yrkesliv än vad medianinkomsttagare gör. Särskilt snabb är löneökningstakten bland den mest välbetalda procenten.

– Kvalitativt sett ser vi flera likheter mellan länderna när det gäller inkomstutveckling. Men storleken på förändringarna är mycket större i USA och Kanada, och det gäller både inkomstutvecklingen generellt över tid och under personers arbetsliv, säger Martin Nybom, nationalekonom och en av fyra författare till rapporten.

Sverige och Danmark liknar varandra mycket när det gäller skattesystem och arbetsmarknad, liksom USA och Kanada å sin sida har många inbördes likheter, säger Martin Nybom.

– Om man jämför en höginkomsttagare med en medianinkomsttagare, kan man se två anledningar till att skillnaderna ökar mer i USA och Kanada. En är att vanliga inkomsttagare i Sverige och Danmark har haft en ganska bra och stadig inkomstutveckling sedan 1990-talet, medan man i USA ofta talar om att medianinkomsterna har stagnerat. Men dessutom har toppinkomsterna ökat betydligt mer i USA, säger han.

I Sverige ökade skillnaderna i arbetsinkomster mellan hög- och medelinkomsttagare under 1990-talet, säger Martin Nybom, men har sedan dess legat kvar på samma nivå. Däremot har ojämlikheten ökat om man även ser till kapitalinkomster. IFAU-studien tittar dock bara på arbetsinkomster, för hel – och deltidsarbetande, och räknar även bort de som i huvudsak får sin inkomst från eget företagande.

När det gäller skillnader i löneökningstakt under ett arbetsliv har forskarna jämfört medianinkomsttagare med de som tillhör de 10 respektive 1 procenten mest välbetalda av de anställda. Skillnaderna mellan olika löntagare är ganska små i 30-årsåldern, visar studien, medan den ökar väsentligt med åren för att vara som störst runt 50 år.

– De högst i inkomsttoppen är ju generellt sett mer välutbildade och sådana som klättrar och blir chefer. Man kan ju tänka sig att deras möjligheter att utveckla sig under arbetslivet är större, säger Martin Nybom.

Rapporten har egentligen inte studerat orsaker till hur utvecklingen i arbetsinkomster ser ut. Resultaten är tänkt att vara en bas för att kunna forska vidare, bland annat om vad som kan förklara inkomstskillnader mellan länder.

Medianinkomsten i den studerade gruppen i Sverige låg 2013 på 353 416 kronor om året, medan gränsen för att räknas till de 10 procent mest välbetalda gick vid en årsinkomst på cirka 565 000 kronor om året.