Bild: Maria Georgieva

Annie Lööf pratar om att det är dags för alliansen 2.0. Att trycka på refresh. Men i stället blickar hon tillbaka till forna framgångar.

INNEHÅLL: Förstagångstalare och opinionssiffror som placerar partiet under riksdagsspärren. En partiledare som hittills tycks ha gått i samma fälla som sin föregångare – att ha blivit för mycket minister än ledare för det egna partiet. Annie Lööf hade mycket att prestera när hon äntrade scenen i Almedalen.

Talets linje var tydligt. Centern tog initiativ till alliansen. Nu ska Centern ta alliansen till nästa steg. Åskådarna fick sig en lång föreläsning om allt som alliansen gjort: Avreglering av Apoteksmarknaden, valfrihet i äldreomsorg, ökad tillväxt, och så vidare. Lööf radade utmaningar för alliansen, men gav inget konkret förslag på vad som ska komma härnäst.

Anmärkningsvärt lite handlade om vad Centern själva vill. Lööf återkom till den jobbpolitik som lanserades i dag, men mer än så fick vi inte höra.

ANALYS: Det gemensamma projektet har tappat fart, projektets glöd har falnat, säger Lööf. Hon säger att hon ska bjuda in de övriga partiledarna i alliansen till sin hemstad Maramö för att hitta tillbaka till ”pionjärandan”.

Annie Lööf har uppenbarligen fått överta rollen som alliansens mamma från sin företrädare. Men är bristen på idéer på alliansen så djup att man försöker ta till samma knep som 2004? En regering som redan kändes slutkörd, tycks nu ha fått motorstopp.

Om detta är alliansens försök att återlansera sig själv – då har man problem på allvar. Maud Olofssons initiativ till alliansen i Högfors byggde på en idé om vad man ville förändra. Den idén saknas när alliansen nu återvänder till födsloögonblicket för försök till återupplivning.

Och under detta tal i Almedalen har Annie Lööf bara ett konkret förslag att komma med.

Den nya jobbpolitiken. Men inte heller den är särskilt konkret. Ta följande mening som står att läsa i Centerns förslag till jobbpolitik: ”Reformera det offentliga riskkapitalet till att jobba aktivt och rätt i skeden”. Jobba aktivt? Rätt skeden? Vad försöker Centerpartiet säga? Det vet de nog inte ens själva.

KÄNSLA: Kanske var det nervositet. Kanske var det att partiet har tappat sin identitet. Annie Lööfs tal i Almedalen var det svagaste hittills. Även om Lööf gång på gång upprepade att alliansen behöver ny glöd, fanns aldrig entusiasmen där.

Den ungdomliga touchen hon försökte anlägga genom att betitla den nya alliansen till ”Alliansen 2.0” föll platt. Uttrycket kändes fräsch någon gång sådär vid 2000-talets början. Resten av oss pratar i dag om 3.0.

Känslan som stannar hos åskådaren efter att Lööf lämnat scenen är att det krampaktiga vårdandet av alliansen mycket väl kan komma att kväva Centern. Dagens tal är en tydlig signal om ett parti som saknar riktning. Där nedförsbacken i opinionen inte har nått botten.