Bild: Flickr /Tattoed JJ
Bild: Flickr /Tattoed JJ

ARBETSMILJÖ Arbetsmiljöverkets inspektioner visar att personal bor på sina arbetsplatser. Ett fenomen som kommer bli allt vanligare, menar migrationsforskaren Anders Neergaard.

Arbetsmiljöverket stöter allt oftare på en ny typ av utnyttjande. Under sina inspektioner möter man illegala arbetstagare som bor på sina arbetsplatser.

– Man bor i bilhallar, tvätthallar, på byggen, vi hittar folk boende på bagerier. De sover i tvätthögar. Så det finns en blandning av problem som vi måste hitta former för, säger Mikael Roos, inspektör på Arbetsmiljöverket, till Ekot.

Arbetarnas situation uppdagades då Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsplatser där kontanter ofta används som betalningsmedel, exempelvis byggarbetsplatser och städföretag. Arbetstagarna är personer som saknar arbetstillstånd, det kan handla om asylsökande som fått avslag och EU-migranter som arbetar illegalt i Sverige.

Anders Neergaard, biträdande professor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle på Linköpings universitet, är inte förvånad.

– Det finns många olika grupper av migranter i Sverige som lever i mycket marginella positioner. En betydande grupp är personer som har fått avslag på sina asylansökningar. Fler och fler får svårt att överleva utan att sälja sitt arbete mycket billigt, med tanke på den ändrade migrationspolitiken kommer den här gruppen att öka.

– Samtidigt har statsmakterna valt att dra in möjligheten till ekonomiskt stöd och boende när man får avslag på sin asylansökan, nu har man visserligen gjort en förändring som innebär att det inte gäller barnfamiljer, säger Anders Neergard.

För Arbetsmiljöverket är situationen svårhanterlig, då man inte har några befogenheter för att hantera problemet.

– Vi måste hitta former för hur vi ska ta hand om den information som vi får in i dag, och hur vi ska kunna slussa vidare saker till rätt myndigheter, säger Mikael Roos till Ekot.

Anders Neergaard menar att Sverige inte är anpassat för att tackla den allt större skaran arbetare utan arbetstillstånd. Han nämner bland annat försvagningen av facket och att möjligheterna till att utnyttja arbetare ökade i samband med att den borgerliga regeringen minskade resurserna till Arbetsmiljöverket 2006, Arbetslivsinstitutet lades ned och arbetslöshetsförsäkringen reformerades.

Polismyndigheten väljer att kommentera läget skriftligt:

»Polisen ser allvarligt på utvecklingen och ser ett ökat behov av att polisen får möjlighet att självständigt inspektera arbetsplatser för att kolla att svensk lag följs när det gäller anställning och arbetsmiljö, även utan särskild misstanke mot en specifik individ. Utökning av sanktionsdirektivet (EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare) som föreslås från 1/1-2018 öppnar för nya möjligheter, bl.a. genom att kunna göra arbetsplatskontroller på ställen och i branscher där det finns förhöjd misstanke om att personer arbetar illegalt