Trots usla löner och fördubblade klagomål blir det inget krav på kollektivavtal i Stockholms nya färdtjänstupphandling. ”Vi ska inte lägga oss i”, säger Kristoffer Tamsons (M).
Sedan år 2008 har antalet klagomål från färdtjänstresenärer mer än dubblerats. Chaufförer vittnar om arbetsdagar på 12 timmar minst sex dagar i veckan och för 24 000 kronor i månaden, innan skatt.
Det är resultatet av Stockholms landstings färdtjänstupphandling som taxibolagen Taxi Kurir och Taxi 020 år 2008. Budet var 22 procent lägre än alla andra bud. Uppskattningsvis omfattas endast var tredje chaufför av kollektivavtal, mycket lägre än många andra taxibolag, enligt Transportarbetareförbundets centrala ombudsman Lennart Sköld.
Torsdag den 12 mars röstade alliansen i landstinget igenom ett underlag för en ny upphandling. Det slår fast att färdtjänstverksamheten ”i stort ska följa hur verksamheten och dess funktioner drivs i dag, under nuvarande avtalsperiod”.
Kristoffer Tamsons (M), ordförande för Stockholms landstings trafiknämnd, tycker att verksamheten har fungerat väl.
– Det finns ju inget annat att säga om det utifrån de utredningar som gjorts när det gäller både ekonomi och verksamhet. Vi gör en färdtjänstutredning för att titta på vad som behöver förbättras.
Men antalet klagomål har ju fördubblats, vad tycker du om det?
– Det är inte bra.
Vad tror du att det beror på?
– Vill du ställa frågor om färdtjänstens historiska utveckling eller vad som ligger till grund för olika slutsatser när det gäller beredningen så måste jag hänvisa dig till ordföranden för färdtjänstberedningen.
Men ni har ju röstat igenom ett beslut som säger att det inte behövs göras stora förändringar och att det har fungerat väl.
– Överlag har vi en bra färdtjänstverksamhet i Stockholm.
Men klagomålen har ju fördubblats, skriver du under på att verksamheten har försämrats?
– Nej.
Trots att antal klagomål har fördubblats?
– Vi har skjutit till mer medel och har i ett historiskt perspektiv utvecklat färdtjänsten.
Medlen har kanske inte lett till så mycket då, om man har fått fler klagomål?
– Alltså, du hänvisar till historik här. Det förstår jag säkert att det är intressant för dig att göra, men jag måste ju utgå från de slutsatser som jag dragit i brett politiskt samförstånd.
I dag körs ju färdtjänsten till 98 procent av Taxi Kurir och Taxi 020. Väldigt få av chaufförerna har kollektivavtal. Vad tycker du om det?
– Det är inte min uppgift att uttala mig om hur våra entreprenörer bedriver sin verksamhet så länge de levererar det som vi har ställt krav på att de ska leverera med den kvalitet och med det utförande vi har ställt krav på. Vi ska inte lägga oss i mötet mellan arbetstagare och arbetsgivare.
Allonis Sebathu körde förut för Taxi Kurir. Då jobbade han 360 timmar i månaden och fick ut 24 000 innan skatt. Det är en timlön efter skatt på 46 kronor. De här bolagen garanterar ingen grundlön, förarna kör ofta bara på ackord. Är det rimligt?
– Nu ber du mig återigen att uttala mig om frågor som rör mötet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Jag ska ställa tydliga krav på att det finns en bra, kvalitativ verksamhet för våra färdtjänstresenärer.
– Vi politiker kan inte vara inne och diktera vilka löner olika grupper ska ha. Så fungerar inte den svenska modellen och det måste du respektera.
Landstinget upphandlar ju företag där det här uppenbart är okej löner. Månader när Allonis bara jobbade 180 timmar var han tvungen att söka stöd från socialtjänsten. Ska landstingen upphandla företag där det här är okej?
– Jag har inte skäl att se att vi har gjort avsteg från lagar och regler som stipulerar på vilket sätt vi bör förhålla oss till den är typen av upphandlingar eller relationen mellan oss som beställare av verksamheten och de som utför verksamheten åt oss och i sin tur den relation som de har med sina arbetstagare. Skulle det finnas tecken på att vår förvaltning har brustit på något sätt är det självklart något som vi ska ta upp.
Okej, men den stora bilden: Tycker du att de här arbetsvillkoren är okej?
– Du undrar om det är okej att ställa krav på kollektivavtal i våra upphandlingar och det är det som är din fråga. Då kan jag direkt säga dig att svensk lagstiftning inte möjliggör för oss att ställa krav på kollektivavtal. Så den frågan får du ställa till Sveriges regering och det statsråd som har att leverera den typen av lagstiftningsärenden.
Men ni kan ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor.
– Där är juristerna i Sverige väldigt tydliga med att det juridiska läget är väldigt oklart.
Anser du att du har ansvar för dessa personers arbetsvillkor?
– Jag anser att landstingspolitiker ska säkerställa att den verksamhet som vi är satta att ansvara för utförs på bästa sätt när det gäller att se till patienters eller resenärers bästa, på bäst sätt när det gäller att ansvara och ta hand om skattebetalarnas pengar på bästa sätt inom ramarna för svenska lagar.
Ser du någon parallell mellan att de här förarna har dåliga arbetsvillkor och att klagomålen har ökat?
– Om det är som du beskriver får vi titta på de uppgifterna i sådana fall och se om det finns belägg för det du hänvisar till. Men det kan jag titta på, vad som är grunden och vad som kan kopplas till enskilda personers upplevelser och händelser.
Men tycker du att du har något ansvar?
– Ytterst ansvarig för trafikverksamheten i landstingen, det är jag.
* Enligt Stockholms läns landstings egen undersökning är kundnöjdheten bland resenärerna 87 procent. Undersökningen bygger på resenärens upplevelse av den senaste resan och räknar inte in de som på grund av försenad bil eller annan anledning valde och själva bekostade annat färdmedel. Den tar heller inte hänsyn till de klagomål som resenärer lämnat till landstinget.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
