På onsdagen var Kristalina Georgieva, EU:s kommissionär för internationellt samarbete, humanitärt bistånd och krishantering, på plats i Almedalen och berättade om sin syn på den misslyckade diplomatin i Syrien för Dagens Arena. 

EU-kommissionären från Bulgarien, Kristalina Georgieva, har det bästa och värsta jobbet i EU, enligt henne själv. Hennes viktigaste prioritering är att det humanitära biståndet i EU ska organiseras så effektivt som möjligt för att generera maximal effekt.

Bakgrunden som ekonom och vice VD för Världsbanken har underlättat det nuvarande arbetet med ansvar för EU:s humanitära bistånd och krishantering.
– Det arbete jag gjorde som chef för Världsbanken i Ryssland tog mig till många platser där kriser förstört samhällen. Det hårda arbetet med att återuppbygga länder krävde relevant kompetens i ekonomiskt tänkande.

– Baserat på mina tidigare erfarenheter tror jag på att få så mycket värde som möjligt av humanitärt bistånd, hur vi töjer och använder varje euro av våra skattebetalare fullt ut. Jag är övertygad om att vi måste bygga broar mellan ekonomi, bistånds- och utvecklingsarbete. Räddningsinsatser och samhällsutveckling har ett gemensamt mål i en ömtålig värld som vår – att stärka återhämtningsförmågan i krisdrabbade länder.

EU-kommissionären vill framstå som den humanitära ekonomen som vill hjälpa så många som möjligt med begränsade resurser.

Hur hjälper vi fler människor med mindre humanitärt bistånd?
– För att minska klyftan mellan bistånd och behov behövs fler finansiärer. Tillväxtekonomier måste acceptera att med mer välstånd kommer mer ansvar.

– I dag rör sig världen mycket snabbare än tidigare. Politiker måste komma i kapp, de är fortfarande alltför låsta i sin positionering.

– Vi måste vara mer kreativa när det gäller hur vi använder biståndet. Det krävs mer samarbete och ansvarstagande av alla som använder de europeiska skattebetalarnas pengar, det är dags att visa hur många munnar som går att mätta, hur många barn och kvinnor vi kan skydda. Detta tänkesätt förändrar hur du beräknar och svarar för vad du gör. Finansiärer har ett enormt ansvar för utvecklingsarbetet. Sverige och EU måste kräva ännu mer ansvar och sätta press även utanför Europa.

Hur ser du på situationen i Syrien, på vilka sätt kan EU bidra till att lösa krisen?
– Syrien är den kris som gör mig sömnlös på grund av den grymhet striderna präglas av och hur effekterna ser ut i grannländerna. Det blir konsekvenser för framtida generationer. Krisen sker framför våra ögon, vi kan inte säga att vi inte såg detta komma, det gjorde vi. Världen är en sömngångare i denna kris på ett sätt som skulle kunna förstöra hela regionen. När vi såg detta komma, varför kan vi inte uppbåda viljan att sätta stopp? Ansvaret vilar på FN:s säkerhetsråd och på grannländerna i Syrien som tagit ohjälpsamma positioner i denna konflikt.

– Vi vet att en konflikt alltid slutar med en politisk lösning, förr eller senare, säger Kristalina Georgieva.

På ett seminarium med biståndsminister Gunilla Carlsson slog EU-kommissionären fast att den komplexa krisen i Syrien är resultatet av totalt diplomatiskt misslyckande.

– EU har tagit det mycket fasta beslutet att sträva efter att leverera hjälp inne i Syrien, i alla lägen. Att ta in och underlätta för den humanitära hjälpen inne i landet är avgörande eftersom åtta miljoner människor behöver det på plats. Vi har gett hittills 515 miljoner euro i humanitärt bistånd till Syrien, den ena halvan är till operationer inne i Syrien, till 23 organisationer som hjälper människor på plats, och den andra halvan till grannländerna.

– Vi gör allt vi kan för att fler människor ska få hjälp, men även med våra allra bästa insatser får bara en fjärdedel eller en tredjedel av människorna som är i nöd del av denna hjälp. Vi kommer att använda alla möjliga kanaler för att hjälpa människor. Vi ger oss inte in i politiska argument förrän vi har använt våra möjliga kanaler.

Vilka är dina personliga intryck efter dina besök i Syrien?
– En bild jag inte kan glömma är en sexårig pojke som springer för sitt liv. Han gav mig en present från sitt hemland. En teckning som föreställde en stridsvagn, en pistol, blod och den döda kroppen av hans kusin Abdulla. Inget barn ska behöva leva genom tragedier som denna.

Tror du på någon form av gränsöverskridande samarbete?
– Att hjälpa människor i Syrien är extremt svårt eftersom striderna är så våldsamma. Humanitära arbetare har skjutits till döds, såväl som läkare. 28 biståndsarbetare har dödats i konflikten hittills. Många fler är sårade och kidnappade.

– Nu finns en stor debatt om gränsöverskridande samarbete. Men det är bara en aspekt på att få hjälpen in till Syrien, för många människor handlar det inte om något gränsöverskridande. Det handlar om överlevnad.

Vad kommer att hända i Syrien nu?
– Mitt team är oroliga för en tuff stundande strid i Aleppo med enorma humanitära konsekvenser.

– Assad har attackerat sitt eget folk och han måste avgå. Det finns ett initiativ från USA och Ryssland om att få parterna till förhandlingsbordet. Det finns även ett nytt ledarskap i Iran, som är ett mycket viktigt land i regionen. Allt detta kan ge nya och välbehövliga förutsättningar för krisen. EU kan spela en viktig roll genom att hitta sätt för att resonera om det som verkar vara oresonligt och flytta fram positionerna.

– Men människor i regionen som jag pratar med, från Jordanien och Libanon, tror att instabiliteten kan förvärras i Syrien. Vi får aldrig förlora hoppet om att Syrien kan förändras.

– Ett genombrott skulle vara en resolution från FN:s säkerhetsråd. Det skulle visa att detta inte är en statisk situation. Vi måste använda de goda krafterna. Ett av de problem som vi brottas med just nu är den omotiverade jämförelsen av krisen i Syrien med krisen i Libyen. De är så olika, det skapar en förväntan, om att ondskan ska försvinna lika snabbt som i Libyen, och att det kommer att upprepas i Syrien.

Enligt Kristalina Georgieva finns det inte någon ursäkt att titta på och se läget förvärras i Syrien. Även Syriens grannländer måste bidra till investeringar i området. Hon undrar var Gulfstaterna är, och betonar att även de måste bidra ekonomiskt.

– Vi har låtit alltför snabba bedömningar definiera hur en mycket komplicerad situation ska lösas. Finns ingen ursäkt att inte hjälpa Jordanien och Syriens grannländer i denna kris.

– Vi har nyligen antagit ett omfattande paket med 400 miljoner euro, varav 250 miljoner ska gå till humanitärt bistånd i Syrien och till grannländerna, 150 miljoner euro till att stabilisera Jordanien och Libanon med gemensamma ansträngningar av det internationella samfundet. Vi behöver regional framsynthet, var kommer regionen att vara 2014, 2015, och hur vi styr regionen bort från djupa problem?

Vilket är ditt viktigaste budskap till politiker, ekonomer och internationella aktörer just nu?
– Mitt budskap till politik och organisationer är att världen har förändrats, är rikare och mer ömtålig. Att instabilitet försvinner inte, det blir bara större för våra liv och för våra barns liv. Klimatförändringar och katastrofer ökar på grund av befolkningstillväxten, men också av den växande ojämlikheten. I den mer bräckliga värld vi lever i måste vi vårda solidariteten, men också ta ansvar för våra handlingar. Solidaritet kan bara växa om vi slutar med “inte på min bakgård-strategin”, med andra ord: “solidaritet kommer att rädda mig jag inte behöver göra en insats”. För att sammanfatta det: politikerna bör arbeta för en värld av mer enighet och ömsesidig respekt och förståelse.

Georgieva vet att i tider av kris, blir det omöjliga möjligt.

– Det är väldigt svårt att skydda sig från det som händer på andra ställen i världen. Konflikter långt bort från oss kan påverka oss var vi än är. Jag har lärt mig att ju mer världen växer – växande befolkning, växande ekonomi hänger ihop med globala katastrofer. I samband med klimatförändringen och konflikter skapas enorma utmaningar för världsutvecklingen.

Kristalina Georgieva är från Bulgarien men vill inte kommentera de nuvarande protesterna i sitt hemland, hon vänder blicken mot EU och konstaterar att unionen borde ge mer uppmärksamhet till Bulgarien och Rumänien.

På sin blogg skriver EU-kommissionären öppet om sin oro för att den politiska krisen i landet ska glida in i en ekonomisk kris. Det dåliga nyheterna är inte bara Bulgariens utan även EU:s.