konsumtion Konsumtionen fortsätter att öka i Sverige och trots klimathot handlar vi mindre second hand och reparerar väldigt sällan produkter. Det visar Konsumtionsrapporten 2018.
Julen är konsumtionens högtid. Trots att en återbrukad vara har utsetts till årets julklapp visar siffror över svenskarnas konsumtion att vi handlade mindre second hand och reparerade färre prylar under 2017.
– Även om det pratas mycket om cirkulär ekonomi lägger vi i genomsnitt bara 60 kronor årligen per person på att reparera exempelvis hemelektronik och skor* Vi lämnar inte in något till reparation ens en gång om året, utan 0,7 gånger per person och det här är något som minskar, säger John Magnus Roos, forskare i psykologi vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg och redaktör för Konsumtionsrapporten 2018.
Konsumtionsrapporten från Centrum för konsumtionsvetenskap sammanställer årligen statistik om den svenska privatkonsumtionen.
Den totala privata konsumtionen ökade med 2,3 procent under 2017 jämfört med året innan. Preliminär statistik för 2018 tyder på att mönstret med ökad konsumtion år för år kommer att hålla i sig. De enda år då det mönstret har brutits på länge var 2007 och 2008 i samband med den globala finanskrisen.
Avgörande för hur mycket vi konsumerar är vad vi tror om vår egen ekonomi framöver, säger John Magnus Roos.
– Sparandet har ökat rätt mycket i Sverige, även om konsumtionen också ökar, vilket vittnar om att konsumenter tänker lite oroligt om framtiden. Det beror inte så mycket på oro för inkomstbortfall, men många är väldigt högt skuldsatta och då kan man vilja ha en ökad buffert inför till exempel en räntehöjning.
Däremot förändras konsumtionsmönstren något över tid, eller från år till år, när det gäller vad vi köper. Här kan också en ökad medvetenhet om klimatfrågan spela en viss roll, säger John Magnus Roos.
– Vi såg 2016 att klädkonsumtionen gick ned med 0,4 procent och 2017 ökade den med 0,4 procent. Även köttkonsumtionen har minskat. Det verkar vara positivt ur klimatsynpunkt, säger han.
Vad som kan förvåna, i tider av klimatdebatt och fokus på att återanvända, är att second hand-försäljningen gick ned förra året.
– Det var något som förvånade oss. Second hand-konsumtionen gick upp väldigt mycket 2015 och 2016. Att köpa på second hand handlar inte främst om ekonomi utan om att vilja uttrycka sin identitet och vara unik. När nu försäljningen går ned får vi förklara med att den här klädtrenden var större 2015-16, säger John Magnus Roos.
Även om konsumenter mår bra av att konsumera second hand-produkter, eftersom det är hållbart, så är miljöskäl inte den viktigaste anledningen till att man köper sådana varor.
Vad vi däremot konsumerar allt mer av är data- och mobiltjänster eftersom vi använder mobilen mycket mer än tidigare, vilket kräver mer och dyrare abonnemang med mer data.
– Den nya livsstil som vi har anammat gör att vi lämnar digitala spår hela tiden. Det kan företag använda sig av för att skräddarsy produkter och tjänster som riktar sig till oss. Det är också en anledning till att konsumtionen ökar, säger John Magnus Roos.
Även plastkonsumtionen har ökat och det sker snabbare än takten med vilken vi återvinner plasten.
– Det är inte hållbart. Det handlar till stor del om engångsförpackningar, till exempel för hämtmat.
Ovanpå all icke hållbar konsumtion som ökar är vi dessutom omedvetna som konsumenter; vi tror att vi köper mindre än vad vi faktiskt gör.
– Ta möbelkonsumtionen till exempel som har ökat med 20 procent sedan 2010, medan svenska konsumenter tror att den har minskat med 4 procent. Andra konsumtionskategorier som kraftigt underskattas är transporter och kläder, säger John Magnus Roos.
*Bilreparationer räknas inte in i statistiken.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
