Bild: Roger Turesson/Scanpix

Tydliga tecken på uppluckring av blockpolitiken efter DÖ:s fall. Men svaga alliansledare lägger krokben för breda överenskommelser, tror statsvetaren Olof Ruin.

Decemberöverenskommelsens fall manar till samarbete över blocken. I gårdagens partiledardebatt var de utsträckta händerna många.

Både Anna Kinberg Batra (M) och Stefan Löfven (S) var beredda att prata om flyktingpolitiken. Jan Björklund (FP) har sedan tidigare accepterat lagen om att alla kommuner ska tvingas ta emot flyktingar och igår följde han Centerpartiets och Vänsterpartiets linje och öppnade för en diskussion om avtrappat ränteavdrag.

Statsvetarnestorn Olof Ruin, en av de starkaste rösterna mot blockpolitiken, tycker sig se en uppluckring av blockgränserna på både höger- och vänsterflanken. Men, mycket hänger på opinionen och alliansledarnas position inom sina partier.

– Tyvärr gör Anna Kinberg Batra ett osäkert intryck. Det blir spännande att se hur Moderaternas kongress går för henne, men det är oroväckande att hon verkar ha så svag ställning. Det gör henne handikappad i förhandlingar, säger Olof Ruin.

Starka ledare, som exempelvis Annie Lööf (C), kan ha lättare att göra blocköverskridande överenskommelser och gå en bit vänsterut utan att lida alltför stor skada internt.

– Lööf har partiet i sin hand. Även om Centern ligger långt högerut kan det vara hon som vågar för att hon har så stark ställning, säger Olof Ruin.

Utifrån Jan Björklunds (FP) agerande under partiledardebatten är det svårt att bedöma om han antar rollen som en erfaren politiker med ett gott öga till breda överenskommelser, eller om hans samarbetsvilja bara är en blink till den falang inom partiet som inte trivs i alliansgemenskapen.

– Om jag ska spekulera tror jag att han känner att han sitter löst och är ifrågasatt inför landsmötet. Han en partiledare som reagerar mycket på opinionen, även om det inte finns någon alternativ kandidat, säger Olof Ruin.

Men hur vidsträckta de blocköverskridande överenskommelserna blir hänger också på hur den allmänna opinionen utvecklar sig.

– Allianspartierna påverkas mycket av opinionen. Det blir extra komplicerat när de är så beroende av varandra. Om det finns en stark stämning i samhället som förmedlar att ”nu måste ni samla er”, då blir alliansen mer benägna att komma överens, säger Olof Ruin.