Stefan Jarl. Foto: Tage Rönnqvist

”Jag trodde yttrandefriheten gällde”. Nu talar Stefan Jarl ut om SVT:s beslut att inte sända hans film Godheten innan riksdagsvalet.

Stefan Jarls film ”Godheten” kommer inte – som Dagens Arena tidigare skrivit – få sändas på SVT innan riksdagsvalet. Dagens Arena har intervjuat honom om beslutet och om varför han tycker det är fel.

Om man inte kan visa filmen innan valet, vad säger det om samhället?
– Så som jag är uppfostrad har jag trott att yttrandefrihet gäller. Nyligen hörde jag en intervju med direktören Jens Spendrup på radio som är chef för ett stort företag och fick göra hur mycket ”systemreklam” som helst. Reklam går bra men ”systemkritik” går inte. Det är ett nytt steg i SVT:s regler som Programetiska rådet formulerat och en allvarlig inskränkning av yttrandefriheten.

– Från tv:s sida försöker de få mig att framstå som en förvirrad vänstergaphals. Filmen är inte partipolitisk, utan den slår åt alla håll och kanter.

Du har gjort filmer väldigt länge, ser du några skillnader i samhällsklimatet?
– Ja, det finns det, men yttrandefriheten har begränsats tidigare också. Jag har gjort filmer som aldrig kunnat sändas i tv, låt mig bara ta ett exempel: Lukas Moodyssons och min film ”Terrorister, en film om dom dömda”, som handlar om efterspelet till Göteborgskravallerna. Där ingick bilder som vi köpt från tv men när de dök upp i vår film krävde man att de skulle klippas bort eftersom de var provocerande. Det kunde vi inte acceptera – och det blev inget.

– Min film ”Flickan från Auschwitz”, om författaren Cordelia Edwardson, som SVT förhandsköpt, ville man inte visa trots att den setts av många på bio. Inte heller då angav SVT några skäl. Den gången blev jag riktigt förbannad. Döm om min förvåning när jag någon månad senare av en tillfällighet i en tidning fann den i tablån – men då sändes den vid midnatt. Det är också ett sätt att inskränka yttrandefriheten, att visa filmen på natten så att ingen kunde se den.

Varför får inte ”Godheten” visas just nu?
– Jag förstår inte riktigt. Till exempel i Skavlan häromkvällen var det någon som stod för meningen att girigheten äventyrar situationen i hela samhället. En systemkritisk röst i ett underhållningsprogram går bra. I Kunskapskanalen visas då och då en debatt med mig och några andra från Bokmässan i höstas där bland annat en ekonom som är med i filmen och några andra formulerar en mängd  ”systemkritik”. Det kan sändas , men inte ”Godheten”. Den skillnaden kan jag inte förstå. Varför går det ena och inte det andra?

– Den effekt som Eva Hamiltons beslut har fått är att filmen finns att ladda ner på en mängd nedladdningssajter. Det känns ju inte så bra om det enda sättet att se filmen är illegalt.

Vi har snart haft åtta år med borgerlig regering. Har perspektiven i journalistiken förskjutits under den här tiden, tror du?
– Absolut. Vi bodde i ett av världens bästa länder och det ligger ju faktiskt mycket av den socialdemokratiska kampen bakom. Vad som hände sedan var att medelklassen blev större och större och kom till makten i och med den borgerliga regeringen.

– Medelklassens värderingar har kommit att färga hur man ser på till exempel skola och äldrevård. Man hävdade att marknaden sköter saker bättre än Göran Perssons gamla ”betongsocialister”, som hans olika regeringskonstellationer kallades.

– Det har skett ett systemskifte rent sociologiskt. Inom journalistiken, kulturen och politiken sker rekryteringen från medelklassen vilket inneburit en förändring i värderingar jämfört med tidigare.

Vilket eller vilka partier skulle ”Godheten” vara dåligt för?
– Jag vet inte. Hela filmen börjar med ett tal som Palme håller om moral. Sedan utgår filmen från det talet och betraktar landet med de glasögonen. Och då hittar vi både borgare och socialdemokrater som på olika sätt inte håller måttet.

– Så kan man lite enkelt summera filmen, håller de här personerna måttet för de värderingar vi anser nödvändiga i en demokrati? I den meningen har tv rätt i att filmen är ensidig, men är inte det en jävligt bra ensidighet i så fall? Att man i valtider diskuterar hur folk står för sina program, värderingar och det de vill göra i politiken. Det tycker jag skulle vara mitt i prick i den här valdebatten.

Kan public service faktiskt ha haft sakliga skäl till att hejda visningen? För att exempelvis undvika högerangrepp?
– Det kan jag inte svara på. Jag kan inte sätta mig in i hur de tänker, lika lite som när filmcensuren en gång stoppade ”Dom kallar oss mods”. Ingenting i filmen är farligt. Ingenting kan skada någon, det svenska folket är inte dumma i huvudet. Jag har stor respekt för svenska folket, den här filmen ger uttryck för sådant folk snackar om, den ställer sig på mannen på gatans sida. Hur skulle det kunna äventyra vårt val och EU-valet, som SVT menar.