Statsvetaren Johan Wänström

Efter valet 2014 exploderade antalet blocköverskridande samarbeten. Och det finns tecken på att vissa partikonstellationer har bättre förutsättningar att fungera. Det visar en rapport av statsvetaren Johan Wänström som tagits fram för SKL.

Underlaget är litet, men förutsatt att siffrorna ”tas med en nypa salt” är det ändå de koalitioner där Socialdemokraterna och Moderaterna styr själva som rönt störst framgång.

– Vi hade bara fyra S + M-samarbeten under förra mandatperioden, men tre av dem har fortsatt att samarbeta efter valet 2014. Det var en lägre andel som överlevde senaste valet om det var ett tredje parti med i styret, utöver S och M, säger Johan Wänström, statsvetare vid Linköpings universitet till Dagens Arena.

Johan Wänström harSKL:s uppdrag studerat dels minoritetsstyren och dels blocköverskridande politiska samarbeten i kommunerna, för att undersöka hur utfallet blev. För studien har han varit ute i kommuner och frågat politiker själva om hur de tycker att olika samarbeten har fungerat. Han har också följt koalitioner som bildades efter valet 2010, och hur många av dem som överlevde hela mandatperioden och har fortsatt samarbeta.

Att S och M har visat sig ha bra samarbetsresultat tyder också intervjuerna med politiker på, säger Johan Wänström.

– Det handlar bland annat om politisk kultur. I S och M finns en större förväntan på att man rättar in sig i ledet när beslutet är taget. Andra partier finns en tradition där det är mer högt i tak, och där man ska stå fast vid sin åsikt .Det kan skapa oerhörda slitningar när man inte är överens om hur de här processerna ska se ut, säger Johan Wänström.

Mönstret som framkommer i studien är att det främst är Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna som de större partierna upplever det vara lite ”svårare” att samarbeta med – även om Johan Wänström understryker att det givetvis varierar från kommun till kommun.

Andra faktorer som gör förutsättningarna att samarbeta över de politiska blocken lättare i kommunerna än på riksplanet, är att de stora, ideologiska höger-vänsterfrågorna främst avgörs på riksplanet. Dit räknar Johan Wänström exempelvis bidrag, skatter och kollektiva respektive privata lösningar. Ideologiska konfliktfrågor på kommunal nivå kan vara synen på allmännyttan och privata utförare i välfärden.

– Men i mindre kommuner och på glesbygden är privata utförare i välfärden ändå en icke-fråga, för de finns inte och har inget intresse av att vara där, säger Johan Wänström.

Den stora ideologiska konfliktlinjen i kommunerna är istället inställningen till tillväxt.

– S och M kan till exempel tycka att det är okej att bygga industrier och vägar på kommunens bästa åkermark, medan MP och C kan vara mer måna om att balansera tillväxten mot andra värden.

Klart är att det sedan 2014 blivit allt vanligare med blocköverskridande styren i kommunerna.

Under 90- och början av 00-talen hade vi blocköverskridande samarbeten i 17-18 procent av kommunerna, säger Johan Wänström. Men sedan alliansens stora framgångar i valet 2006, när också SD började komma in i fler kommuner, minskade den här sortens koalitioner. Efter valet 2010-2014 var det nere på 13 procent.

– Däremot skedde en rejäl svängning efter valet 2014, och nu styrs drygt en tredjedel av kommunerna av blocköverskridande majoritetsstyren, säger Johan Wänström.