Föreningen fick låna lokaler gratis och erhöll ofta hjälp av skolorna med att sprida information om avgiftsbelagd engelskundervisning efter skoltid. Detta strider mot kommunallagen.
”En lekfylld aktivitet på engelska” – så löd beskrivningen när föräldrar på Kungsholmens grundskola fick ett brev från skolans rektor i våras. Elever på skolan erbjöds att delta i föreningen English clubs aktiviteter för att förbättra sina kunskaper i engelska. Föreningen skulle använda skolans lokaler efter skoltid.
Men det var inte gratis. De föräldrar som har råd får betala 940 kronor för att ge sitt barn möjlighet att förbättra kunskaperna i engelska. Barn vars föräldrar inte har råd – eller som andra skäl kan prioritera detta – får stå över.
– De kommunala skolorna får inte låna ut lokaler eller hjälpa vissa företag att sprida reklam. De ska bedriva skolundervisning och överhuvudtaget inte ha att göra med privata anordnare av undervisning. Då håller vi oss inte neutrala, säger Lena Holmberg på Stockholms utbildningsförvaltning, när Dagens Arena frågar om man får göra så här.
Hos Utbildningsförvaltningen, som har ansvar för uthyrningen av lokalerna, finns inget hyreskontrakt med föreningen.
Det visar sig att föreningen bedriver eller har bedrivit sin verksamhet i 31 skolor i nio kommuner: Vaxholm, Danderyd, Nacka, Österåker, Stockholm, Lund, Uppsala, Täby och Vellinge. I de allra flesta fall får verksamheten låna skolornas lokaler utan kostnad och skolorna har ofta hjälpt föreningen att sprida information om verksamheten, enligt English clubs företrädare.
Båda dessa företeelser strider mot kommunallagen enligt vilken en kommun inte får gynna enskilda näringsidkare eller föreningar.
– Grunden i kommunallagen är att alla ska behandlas lika. Den här föreningen är inte kommunal och då ska kommunen ta marknadsmässiga hyror. Principiellt gynnas och subventioneras den här föreningen jämfört med andra som har motsvarande verksamhet, säger Jan Turvall, lektor i bland annat kommunalrätt vid Göteborgs universitet.
Johan Holmqvist var skolchef i Vellinge kommun då tre skolor i området tog beslut om att erbjuda eleverna föreningens engelskundervisning.
– Jag har svårt att se att det skett ett gynnande, föreningen är ju inte vinstdrivande. Visst kan det skapa ojämlikhet att det kostar pengar, det finns vissa föräldrar som inte kan betala, men allt som drivs kostar ju pengar; simskola, kulturskola, kommunala musikskolan, säger Holmqvist.
Jan Turvall menar att skillnaden i hur olika kommuner hanterar denna typ av frågor handlar mycket om storleken på kommunen, 290 olika beslutsfattare kommer att tolka lagen på 290 olika sätt.
– Vellinge är en liten kommun där alla känner alla. Då blir det kanske ett annat gynnande av olika grupper än vad det blir i en större kommuner där man har mer principiella synpunkter.
Men det kan också vara en fråga om den politiska styrningen, spekulerar Turvall.
– Vellinge är ett moderatfäste, det är möjligt att man har en mer välvillig inställning till föreningslivet där, säger han.
I ljuset av att skillnaden i disponibel inkomst mellan det fattigaste och det rikaste bostadsområdet i Stockholm är nästan 100 000 kronor och att socioekonomisk bakgrund är den största anledningen till skillnaden i elevers skolresultat, är detta även en rättvisefråga. Det menar Lena Holm, generalsekreterare för Majblomman.
– Skolan ska vara en fredad zon där barnen ska göra sin livsresa på lika villkor. Jag tycker att man borde ta en ordentlig diskussion om vad det betyder för enskilda barn att vissa har en bättre ingång i skolan, säger Lena Holm, generaldirektör för Majblomman.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
