Annie Lööf, Ulf Kristersson, Stefan Löfven, Jan Björklund. FOTO: Possan/flickr, press
Annie Lööf, Ulf Kristersson, Stefan Löfven, Jan Björklund. FOTO: Possan/flickr, press

Lag och ordning Listan på straff som riksdagspolitikerna vill skärpa inför valåret 2018 är lång. I dag är samtliga partier, i olika utsträckning, för en hårdare syn på brott. » Det är främst ett sätt för politiker att uttrycka att de ser allvarligt på kriminaliteten,« säger Henrik Tham professor i kriminologi.

Brottsligheten blir en allt viktigare politisk fråga. En sifo-undersökning från september i år placerade lag och ordning på plats tre bland väljarnas viktigaste valfrågor, och från politikernas sida ordineras allt oftare skärpta straffskalor. Dagens Arena har inför valåret 2018 kartlagt riksdagspartiernas kriminalpolitik och frågat partierna varför Sverige behöver hårdare straff.

Den kriminalpolitiska debatten har under hösten till stor del präglats av sexualbrott. I november publicerades Brottsförebyggande rådet, BRÅ, sin trygghetsundersökning. Andelen som utsätts för sexualbrott har, efter att i flera år legat runt 1 procent, under de senaste två åren fördubblats. Samtidigt har #metoo-uppropens vittnesmål om sexuella kränkningar haglat över Sverige.

Samtliga riksdagspartier är eniga om att Sverige behöver en skärpt sexualbrottslagstiftning. I söndags la också regeringen fram sitt förslag om en ny samtyckeslag, som förbjuder sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta. Dessutom tillkom en rad straffskärpningar, bland annat höjs minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn från fängelse i fyra år till fängelse i fem år. Justitieminister Morgan Johansson (S) utesluter inte att ytterligare straffskärpningar och brottsrubriceringar kan vara aktuella.

Hårdare straff lyfts också fram som en av de viktigaste åtgärderna för att markera mot den organiserade brottsligheten. I juni skärpte regeringen straffskalorna för en rad våldsbrott, bland annat höjdes minimistraffen för synnerligen grov misshandel från fyra till fem år och olaga hot från sex månader till nio. Efter årsskiftet ska också skärpta vapenlagar vara på plats, vilket innebär att den som anträffas med laddat vapen döms till minst två års fängelse.

Som en ytterligare åtgärd vill många partier slopa den straffrabatt som finns för unga mellan 18 och 21 år. Frågan har drivits av bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna. Stefan Löfven (S) har också öppnat för en lagändring, »Är man myndig ska man stå för sina handlingar fullt ut«, sa statsministern till till Svenska Dagbladet i november. Regeringen har tillsatt en utredning som kommer att lämna över ett betänkande nästa år.

Ett av årets mer uppmärksammade  krav på straffskärpningar kom från Liberalerna. »Dömda brottslingar ska sitta tiden ut«, konstaterade Jan Björklund (L) inför partiets landsmöte i november. När det inte finns synnerliga skäl är den generella regeln om frigivning från fängelsestraff efter två tredjedelar av avtjänat straff. Förslaget skulle alltså öka strafftiden för merparten av de dömda med 50 procent. Även Moderater har öppnat för att begränsa möjligheterna till villkorlig frigivning.

När politikerna säger att vi har allt för låga straff måste man komma ihåg att utvecklingen under de senaste 20 åren tydligt gått mot allt längre straff.

Under hösten har också livstidsstraffet debatterats flitigt. 2010 ändrade den borgerliga regeringen lagstiftningen så att livstid skulle vara normalstraffet för mord. Högsta domstolens tolkning av lagen har emellertid inte medfört önskad effekt och många morddömda döms till tidsbestämda straff. Samtliga partier vill se över lagstiftningen på nytt, men bara ett parti, Vänsterpartiet, vill i dag slopa livstidsstraffet helt.

Utöver det har regeringen under hösten tagit fram förslag som syftar till att göra det möjligt att döma svenskar som köper sex utomlands i Sverige. Dessutom vill man utöka rätten till kameraövervakning, och en pågående utredning ser också över möjligheterna att kriminalisera deltagande eller annat stöd till terroristorganisationer.

I dag är det inget parti, förutom Liberalerna och Vänsterpartiet, som uppger att de driver frågor om sänkta straff eller avkriminaliseringar. Vänsterpartiet  anser att livstidsstraffet är omodernt och rättsosäkert och bör därför avskaffas. I Liberalernas fall handlar det om att avkriminalisera restauranger som bedriver dansverksamhet utan tillstånd.

Henrik Tham, professor i kriminologi, har bevakat kriminalpolitik sedan 70-talet och menar att brottspolitiken blivit allt mer straffinriktad. Under 70-talett var det vanligt att straffhöjningar och straffsänkningar skedde parallellt, och även borgerliga regeringar, som traditionellt stått för en mer strafforienterad politik, höll tillbaka straffskalan.

– När politikerna säger att vi har allt för låga straff måste man komma ihåg att utvecklingen under de senaste 20 åren tydligt gått mot allt längre straff. Beatrice Ask (M) är kanske den mest strafforienterade justitieministern i modern tid, och Morgan Johansson (S) försöker göra vad han kan för att expandera strafflagen ytterligare, säger Henrik Tham.

Han menar att synen på fängelsestraffets nytta allt mer har förändrats. Politikerna vill mer betona att de befinner sig på offrets sida och att ett längre straff är nödvändigt för brottsoffrets upprättelse .

– Man pratar i lägre grad om behovet av straff som brottsprevention, vilket möjligen kan ha effekt på brottsligheten. Numera pratar man om brottsvärde och att man behöver signalera och markera mot brottslighet. Det är främst ett sätt för politiker att uttrycka att de ser allvarligt på kriminaliteten, säger Henrik Tham.

Henrik Tham menar också att det »ur ett längre och även ett halvlångt perspektiv är svårt att hitta bevis eller stöd för att längre straff har någon effekt på brottsligheten.«

Så vill partierna skärpa straffen

  • Centerpartiet:

1. Så vill partiet skärpa straffen: Vill att straffskalan ska användas i mycket större utsträckning och prioriterar framförallt sexualbrott. Livstidsstraffet bör användas i större utsträckning för mord och åldersrabatten bör ses över.

2. Därför bör straffen höjas: Viktigt att markera mot kriminella. Längre straff ger, i vissa fall, kriminalvården också större möjligheter att rehabilitera kriminella. Dagens korta strafftid för till exempel sexualbrott kan upplevas som kränkande för brottsoffer.

  • Kristdemokraterna

1. Öppnar för att höja straffen för vapenbrott och våldsbrott. Vill göra det straffbart att vara sexuellt oaktsam och ta bort preskriptionstiden för sexualbrott som begått mot barn.

2. Betonar vikten av brottsoffrets upprättelse och att samhället ska markera mot kriminella. Det är också viktigt att kriminella får möjlighet att rehabiliteras.

  • Liberalerna

1. L vill inte se en generell straffskärpning i Sverige. Man har däremot under hösten drivit frågan om straffhöjningar när det kommer till sexualbrott och vapenbrott. Åldersrabatten ska slopas och livstid ska bli normalpåföljd till mord. L vill också begränsa möjligheterna till villkorlig frigivning

2. Därför behövs hårdare straff: När det gäller vissa brott motsvarar inte dagens straffskala brottets allvar. Straffen ska ligga på samma nivå som i övriga europeiska länder så att den inte organiserad brottslighet får fäste i Sverige.

  • Miljöpartiet:

1. Öppnar för höjda straff när det gäller vapenbrott, sexualbrott och andra brott som innebär utnyttjande av människor. Dessutom för brott som kan skada den gemensamma miljön och den allmänna hälsan. MP står bakom regeringens utredning om slopad åldersrabatt och att livstidsfängelse blir normalpåföljden för mord.

2: Straffen ska stå i proportion till allvaret i gärningen. En del straff kan vara för korta för att kriminalvården ska kunna arbeta brottsförebyggande.

  • Moderaterna

1. Begränsa möjligheten till villkorlig frigivning och ta bort åldersrabatten. Livstidsfängelse ska vara normalstraffet för mord. Skärpta straff för egendomsbrott och brott mot blåljuspersonal, sexuella ofredanden, brott inom kriminella gäng. Dömda ska efter avtjänat straff kunna förbjudas att vistas på vissa områden. Moderaterna utreder också frågan om tillträdesförbud i vissa butiker för personer som dömts för snatteri.

2. Straffens funktion är att i första hand fånga upp brottets allvar. Från moderat håll anser man att straffen traditionellt varit för låga i Sverige och att den skada som brottsoffret utsatts för bör värderas mycket högt.

  • Socialdemokrater

1. Under sin regeringstid har S skärpt straffen för en rad olika brott och utesluter inte att utesluter inte ytterligare straffskärpningar för sexualbrott. I dagsläget utreds frågan om åldersrabatt. S vill också ändra normalpåföljden för mord till livstidsfängelse.

2. Det är viktigt att tydligt markera allvaret i den grövsta brottsligheten. Särskilt när det gäller vapen och narkotikabrott.

  • Sverigedemokraterna

1. Vill se en generell straffhöjning i Sverige. SD prioriterar våldsbrott, inbrott och sexualbrott där brottsoffret ska ha rätt till högre skadestånd. Sverigedemokraterna är tydliga med att man vill avskaffa åldersrabatten. Dagens livstidsstraff bör omfatta fler grova brott.

2. Därför behöver straffen skärpas: Primärt vill SD höja straffen för att stärka känslan av upprättelse för brottsoffren, men också för att man menar att det leder till färre brottsåterfall.

  • Vänsterpartiet

 1. V ställer sig kritiskt till ytterligare straffhöjningar förutom när det kommer till sexualbrott. Man drev tidigare frågan om höjda straff för vapenbrott men efter den senaste straffskärpningen är det inte längre aktuellt. Man vill som enda parti avskaffa livstidsstraffet, som man anser är omodernt och rättsosäkert.

2. Straffen för sexualbrott bör höjas eftersom lagstiftningen på området släpat efter under de senaste åren.

Källa: Dagens Arena frågade varför och hur riksdagspartierna vill höja straffen. Detta har också kompletterats med aktuella kriminalpolitiska program.