Skarp FN-kritik mot Sveriges arbete för mänskliga rättigheter

FN kritiserade nyligen Sverige för att diskriminera romer. Men nyheten om att svensk polis registrerar ostraffade romska vuxna och barn beskrivs som chockartad av chefen för svenska FN-förbundet, Aleksander Gabelic.

Diskriminering av romer är ett av de områden som Sverige har fått skarp kritik för av FN:s rasdiskrimineringskommité. Bland annat skriver kommittén att det inte skett några framsteg i arbetet med romers rättigheter.

Sverige har inte heller kommit någon vart med att förändra romers sociala eller ekonomiskt utsatta situation, menar kommittén, som också pekar på diskrimineringen inom utbildning, arbets- och bostadsmarknaden.

Inte långt efter den starka kritiken från FN avslöjade Dagens Nyheter att polisen i Skåne registrerar romer och deras släktträd.
– Sverige tar inte FN:s kritik på allvar, säger svenska FN-chefen, Aleksander Gabelic, till Dagens Arena.

Polisens registrering av romer bryter mot flera lagar, bland annat polisdatalagen och lagen om polisens allmänna spaningsregister. Sverige har också en grundlag som säger att en person som tillhör någon av de fem svenska nationella minoriteterna har rätt att bestämma om denne vill betraktas som rom eller ej. Myndigheter har inte heller rätt att sortera eller registrera människor efter etniskt bakgrund.

– Registreringen av romer är chockartad. Att vi har en polismyndighet som har registrerat omkring 4 000 människor, inklusive barn och kvinnor, i en form av brottsförebyggande arbete, finns det inget stöd för någonstans, säger Aleksander Gabelic.

De senaste tio åren har Sveriges arbete mot strukturell rasism, diskriminering och hatbrott granskats av FN flera gånger. Varje gång har kritiken varit hård, inte minst när det gäller hatbrott som blivit värre de senaste åren i Sverige. Väldigt få fall leder till åtal och ännu färre till fällande dom. Men trots det har Sverige inte gjort mycket för att driva en verklig antidiskrimineringspolitik.

– När Integrationsverket togs bort kom det ingenting istället. FN har länge påtalat att det skulle behövas en oberoende nationell myndighet för mänskliga rättigheter för att Sverige ska kunna driva en verklig antidiskrimineringspolitik, säger Aleksander Gabelic.

Att man nu har inrättat hatbrottsenheter i Stockholm och Malmö är ett litet framsteg, anser Aleksander Gabelic, men tillägger:
– Det krävs mycket mer än två hatbrottsenheter hos polisen.

Aleksander Gabelic var själv inte med på förhöret av Sverige i FN:s rasdiskrimineringskommitté. Men han berättar att handläggaren som satt med upplevde att det fanns en oförståelse och irritation under mötet över att Sverige inte har någon myndighet för mänskliga rättigheter.

– Man är förvånad över att ett land som Sverige inte kan ordna det. Man förstår inte varför det är så trögt. Vi har inte heller förstått det motståndet. Med tanke på den återkommande kritiken så borde väl alla ansvarsfulla känna att det här är ett misslyckande.