Aleksandra Sjöstrand, UHR och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning. Bild t v: Björn Dahlin.
Aleksandra Sjöstrand, UHR och Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning. Bild t v: Björn Dahlin.

HÖGSKOLAN Nästa vecka är sista datum för att söka till universitet och högskolor i höst. Sedan länge har högskolorna i uppdrag att locka fler studenter från studieovana hem. Trots det har den här gruppen inte ökat de senaste tio åren. Men det finns goda exempel som sticker ut.

Under 1990-talet byggdes högskolan ut kraftigt, med bland annat fler regionala högskolor i olika delar av landet och fler distansutbildningar. Dessutom har det successivt införts allt fler professionsutbildningar, som ger en yrkesexamen. Andelen av befolkningen som utbildar sig på högskola har vuxit. Mellan 1990 och 2004 fördubblades andelen 25-åringar som påbörjat en svensk högskoleutbildning.

Trots det har ingen förbättring skett under de senaste tio åren när det gäller social bakgrund hos svenska studenter. Andelen studenter vars föräldrar saknar högskoleutbildning är fortfarande starkt underrepresenterad på högskolor och universitet, visar siffror från SCB.

— Det är bekymmersamt att det inte har skett någon förändring. Därför måste man göra mer, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på Universitets- och högskolerådet, UHR.

Bland de under 35 år som började högskolan läsåret 2015/2016 hade 38 procent högutbildade föräldrar, vilket innebär minst 3 års högskolestudier, vilket kan jämföras med att runt var fjärde person i samma ålder i befolkningen har högutbildade föräldrar.

I samma åldersgrupp samma läsår hade 23 procent av högskolenybörjarna lågutbildade föräldrar, alltså högst två års gymnasium, att jämföra med en tredjedel i befolkningen i stort.

Det sker alltså en markant snedrekrytering, till fördel för dem med högutbildade föräldrar. Faktum är att ju högre utbildning föräldrarna har, desto mer sannolikt att deras barn börjar på högskola eller universitet. För barn till föräldrar som har gått en forskarutbildning är sannolikheten hela 83 procent att börja en akademisk utbildning.

diagram utbildningar

Högskoleminister Helene Hellmark-Knutsson (S) tolkar den avstannade utvecklingen när det gäller social fördelning av studenterna som ett resultat av att den borgerliga regeringen slutade bygga ut högskolan, och att de platser som tillförts har varit på de stora lärosätena. 

Att regionala högskolor, distansutbildningar och fler professionsutbildningar bidrar till mer social bredd bland studenter är UHR-utredaren och ministern överens om.

— Vill man bredda rekryteringen skulle man kunna yxa till det och säga: ändra utbildningsutbudet, sammanfattar Aleksandra Sjöstrand.

Hon syftar på att utbildningarna till sjuksköterska, förskollärare, studie- och yrkesvägledare och arbetsterapeut tillhör de minst socialt snedrekryterade. Att styra studenter till sådana utbildningar är därför ett bra sätt att förbättra den totala statistiken.

Vissa har lyft fram borttagandet av de regler som tidigare fanns för att ge fördel till personer med arbetslivserfarenhet i antagningen till högskolan som ett skäl till avstannad breddning bland studenterna. I en rapport från tankesmedjan Katalys förra året pekades det här ut som en orsak till att snedrekryteringen inte minskar, tillsammans med bland annat neddragningar inom Komvux, förändringar i grundskolans betygssystem, ökad skolsegregation och att högskolebehörigheten hos gymnasieskolans yrkesprogram tagits bort.

Men Aleksandra Sjöstrand på UHR tycker inte att man ska överskatta betydelsen av själva 25:4 och HA-gruppen inom högskoleprovet, då hon menar att de bara är en pusselbit i arbetet för breddad rekrytering.

Hon tycker också att det är problematiskt att 25:4 inte gav det meritvärde som krävs för att komma in på attraktiva utbildningar, utan bara grundläggande behörighet.

Helene Hellmark Knutsson säger att hon inte vågar uttala sig om huruvida 25:4-regeln och HA-gruppen faktiskt hade någon effekt genom att bredda den sociala rekryteringen. I en regeringsutredning om enklare tillträde till högskolan som presenterades i mars föreslås bland annat att en typ av kompetensprov införs för den som fyllt 24 år. Den som skriver provet ska kunna få behörighet till högskolan, men också meritvärde vid goda resultat.

— Det ersätter på ett sätt 25:4-regeln genom att det riktar sig till samma grupp. Skillnaden är att kompetensprov handlar om den specifika kompetensen hos en viss person, säger Helene Hellmark Knutsson.

Diagram högskolor representation

I högskolelagen står det att universitet och högskolor ska verka för att bredda rekryteringen av studenter. I begreppet breddad rekrytering ingår såväl social bakgrund, det vill säga föräldrarnas utbildningsnivå, som andra aspekter, exempelvis kön, könsidentitet, etnisk bakgrund, sexuell läggning och funktionsnedsättning.

Men enligt en kartläggning och analys av hur landets högskolor arbetar med sitt uppdrag att bredda deltagandet som kom förra året, visar UHR att deras arbete skiljer sig mycket åt.

Lärosätena arbetar mer eller mindre aktivt med frågorna, och vissa riktar in sig särskilt på någon av aspekterna, som exempelvis kön eller utländsk bakgrund. 

— Vi har sett att det ofta saknas strukturer för det här arbetet. Det handlar om att arbeta med hela kedjan, och inte bara få in studenterna utan även att behålla dem under hela utbildningen och underlätta övergången till arbetsmarknaden, säger Aleksandra Sjöstrand.

Studenter från studieovana hem är inte bara underrepresenterade på de akademiska utbildningarna generellt, utan det är också fler från den gruppen som avbryter sin utbildning. Och studenter från studieovana hem som tar sin examen har svårare än andra studenter att etablera sig på arbetsmarknaden efteråt.

Slutsatserna från UHR är att universitet och högskolor måste arbeta mer sammanhållet; från att väcka intresse för studier, till att studenterna ska hitta arbete efteråt. Regeringen föreslås också ställa krav på återrapportering om det arbete som högskolorna genomför.

Aleksandra Sjöstrand, som har varit ansvarig för undersökningen, anser dock att högskolorna har svårt att spela mer än en begränsad roll i att bredda rekryteringen av studenter. Egentligen borde arbetet med påverkan på barn och ungdomar påbörjas långt tidigare.

— Har man bestämt sig redan i grundskolan för att man ska studera vidare så fixar man ofta den behörighet och de meriter som krävs för att ta sig in, säger hon.

Malmö högskola är ett av de lärosäten som lyfts fram som ett gott exempel när det gäller att arbeta brett med mångfald. På högskolan hade 33 procent av studenterna förra året högutbildade föräldrar, medan siffran för alla svenska högskolor var 39 procent. Och 30 procent hade utländsk bakgrund jämfört med 20 procent för alla lärosäten.

Bakom statistiken finns ett gediget helhetsarbete för att bryta normer och arbeta inkluderande genom exempelvis skrivverkstäder och uppföljning av hur det går för studenterna under tiden på högskolan. Hela tanken med Malmö högskola när den grundades var att vara något annat än Lunds universitetet som ligger 20 minuter bort med tåg, och locka studenter som inte annars skulle ha studerat på högskola.

Den uppsökande verksamheten är också en viktig del av högskolans arbete för mångfald.

— Vi söker aktivt upp elever i skolor och arbetar i projekt med dem som pågår från årskurs 5 upp till nian, där de får komma till högskolan och delta i olika workshops. Det handlar mycket om att avdramatisera högskolan, och skapa ett tidigt möte med elever, säger Teresa Tomasevic, som är prefekt på institutionen för språkstudier på Malmö högskola.

Att arbeta med tillhörighet under utbildningen är ett annat redskap som är särkilt viktigt för de studenter som kanske inte lika lätt känenr sig hemma i identiteten som student, på grund av sin bakgrund. Exempelvis kommer förstaårsstudenterna nästa år att erbjudas att läsa en skönlitterär bok som är samma för alla.

Teresa Tomasevic, Malmö högskola.
Teresa Tomasevic, Malmö högskola.

Läkarprogrammet på Karolinska institutet, KI, i Stockholm befinner sig i andra änden av skalan när det gäller social bakgrund hos studenterna. Nästan 70 procent av studenter som tar ut en läkarexamen i Sverige har högutbildade föräldrar.

Riitta Möller som är programdirektör på läkarprogrammet på KI säger att det saknas ett aktivt arbete på utbildningen för att bredda rekryteringen av studenter, men hon tycker att det är bra att frågan tas upp.

— Jag tycker att vi kan bli bättre på allting så att säga. Om vi får ett tydligare uppdrag om att arbeta med det här tror jag att vi skulle göra det, säger Riitta Möller.

Det som KI ändå gör är att de tillämpar en alternativ urvalsmetod till en tredjedel av platserna på utbildningen, där det första steget är att göra högskoleprovet. Sedan väljs en grupp sökande ut som får genomgå ett test i tre steg, som bland annat består av en intervju. Även om första gallringen sker med hjälp av högskoleprovet krävs inte lika högt resultat som de som söker via den rena högskolekvoten, utan som lägst 1,4 hittills.

Men PIL-kvoten har hittills inte bidragit till större social mångfald, säger Riitta Möller, vilket har kommit fram genom uppföljande intervjuer med studenter som har börjat läsa till läkare.

Jag tycker ärligt talat inte man kan tala om det här som ett redskap för breddad rekrytering, säger hon.

På samma sätt som tröskeln till vissa utbildningar tycks högre för personer från studieovana miljöer, är också steget till vissa lärosäten större, enligt Aleksandra Sjöstrand. Det beror inte bara på deras geografiska placering, utan också deras status och rykte.

— Lärosätena måste också arbeta med den bild de förmedlar av sig själva. Lund och Uppsala har till exempel väldigt forskningstunga universitet, och kommer man från ett studiovant hem kanske man inte får bilden att ”det där är någonting för mig”, säger hon.

Allra mest socialt snedrekryterad är Handeslshögskolan i Stockholm, följt av Kungliga musikhögskolan, Försvarshögskolan och Stockholms konstnärliga högskola.

Högskoleministern Helene Hellmark Knutsson säger att alltför homogena studentgrupper är ett problem för samhället, särskilt inom så kallade kontaktyrken som läkare.

— Det handlar därför om att väcka intresset för högre utbildning tidigt hos barn och unga, men också om att högskolor ska kunna få en högre kvot där de själva kan bestämma om tillträdet, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hur egna utformade behörighetsregler på lärosätena ska kunna bidra till bredare rekrytering har högskoleministern inget tydligt svar på, men förslaget finns i utredningen om enklare tillträde.

Hittills har intresset varit lågt från högskolorna för att utforma egna behörighets- och urvalsmetoder. En metod för bedömning av så kallad reell kompetens hos sökande har hittills använts i väldigt liten omfattning, enligt UHR, då det upplevs som krångligt och resurskrävande. Däremot pågår nu ett arbete för att främja sådana metoder.

Helene Hellmark Knutsson lyfter istället andra förslag från utredningen om enklare tillträde till högskolan, som kom i mars, som exempelvis att meritvärdessystemet föreslås slopas. Det har särskilt gynnat ungdomar med aktiva akademikerföräldrar, säger ministern.

Dessutom aviserade regeringen nyligen att de kommer att tillsätta en utredning för att se över systemet för styrmedel och resursfördelning till högskolorna. Skulle det kunna användas för att styra de mest snedrekryterade utbildningarna och lärosätena extra hårt för att de ska arbeta aktivt med breddad rekrytering?

Jag har en ganska öppen syn på det här, så utredaren får titta närmare på det. Men att det behöver göras mer för breddad rekrytering står klart. Det är dubbelt så hög chans att gå vidare till högskola idag om dina föräldrar har högre utbildning, säger Helene Hellmark Knutsson.

 

Källa, diagram: Universitetskanslersämbetet, UKÄ och SCB.