Segregation är inte bara ett storstadsproblem. Även i mellanstora städer ökar klyftorna mellan fattiga och rika, visar ny forskning.
Boendesegregation betraktades en gång i tiden som en storstadsproblematik. Men ny forskning visar att klyftorna mellan fattiga och rika också ökar på medelstora orter.
I en ny rapport har två forskare undersökt den socioekonomiska utvecklingen i ett antal stadsdelar i Eskilstuna och Västerås mellan åren 2002-2012. Men enligt forskarna kan bilden som träder fram överföras även till andra svenska städer av samma storlek.
Resultaten visar att antalet medelklassområden har fördubblats medan de sämre ställda stadsområdena minskade med nästan hälften.
En utveckling som skapat en större segregation.
I Eskilstuna till exempel, har skillnaden i välfärd mellan de sämst och bäst ställda områdena ökat med 50 procent, trots att klasstrukturen varit densamma i staden som helhet.
– I de centrala delarna är gentrifieringen som störst. En sak vi upptäckte var att ungefär hälften av alla hyresrätter försvann på tio år. Det medförde att många tvingats flytta någon annanstans i staden. Arbetarklassen har helt enkelt inte råd att bo kvar, säger Terence Fell, statsvetare vid Mälardalens högskola.
Men forskarna såg också en del av städernas invånare etablerat sig mellan de bättre och de sämre ställda områdena – både sett till geografi och inkomst – något som i rapporten kallas »mezzo-områden«.
– I dessa områden finns en diversitet, det finns medelklass som bor kvar samtidigt som människor med lägre inkomster flyttar in.
Och det är här man bör bygga nya hyresrätter, menar forskarna.
– Vi vet att om man koncentrerar fattigdomen som vi gör nu får man problem med gängbildning, svart verksamhet och narkotikahandel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
