SD: Får vi ut maximalt av varje elev?

Enkät Förbud att starta fri skolverksamhet som är finansierad eller får bidrag från aktörer utanför Norden, nej till nya religiösa friskolor, och bättre skolmat, är några av de förändringar som Sverigedemokraterna vill se efter valet.

1. Bör vinstuttag ur skolverksamhet begränsas och i så fall hur?

Nej, istället ska det ställas högre krav på skolor än det görs idag. Uppfyller inte friskolor eller kommunala skolor kvalitetskraven ska de som sista åtgärd kunna stängas av av Skolmyndigheten (EN myndighet istället för 53 som idag). Tillstånd och tillsyn och kvalitet måste ligga som huvudfokus. Får vi ut maximalt av varje elev? De skolor som inte klarar det måste ges stöd och hjälp i första hand av Skolmyndigheten. Det ska också ställas högre krav på finansiering.

Alla friskolor ska ha en ekonomisk buffert innan någon vinst tas ut. Detta ska kontrolleras av Skolmyndigheten och berörd kommun som ska godkänna nivån av bufferten och se till att vinster inte tas ut innan bufferten är säkrad. Avseende finanser så ska det införas förbud att starta fri skolverksamhet som är finansierad eller får bidrag från aktörer utanför Norden.

Då stora delar av skolan skall få statlig huvudman (skolhälsovården, vaktmästeri, faciliteter, mat och matpersonal, kuratorer, IT, SYV och så vidare) så kommer så stor del av elevpengen stanna kvar i statlig regi så att vinster i välfärden blir en ICKE fråga.

Nedan ett förtydligande efter följdfråga varför ett förstatligande av skolan skulle resultera i att en större del av elevpengen kommer finnas kvar inom det allmänna? 

Staten sköter elevpengen digitalt och fokuserar på att vara statlig huvudman med allt som inte rör pedagogiken samt undervisningen. Tänk att en ram kring skolan som är likvärdig oavsett skolform. Detta gör hela skolväsendet likvärdigare och gör så att omkringpersonalen inte kan användas av kommuner som en budgetregulator samt ger likvärdighet i hela Sverige. Den låter också lärare vara lärare så vi får ut maximalt av varje lärare i undervisningstid samt minskar lärarbristen. Sedan via digitalt nationellt externt rättade prov så får vi en indikator på om skolan med sin pedagogik klarar målen. Annars tillsätter Skolmyndigheten en statligt tillsatt rektor som stöttar och hjälper eller i värsta fall drar in tillståndet.

2. Bör det fria skolvalet förändras på något sätt och i så fall hur? 

Det fria skolvalet bör vara kvar, men etablering av fristående skolverksamhet bör få ske där ytterligare utbildningsplatser behövs, där elevunderlaget räcker till för att etablera ytterligare skolverksamhet. En skolmyndighet där samordning sker med både friskolans och kommunens intressen och med fokus på det bästa för eleven. Se även svar på fråga 3, då frågorna 2 och 3 hänger intimt samman.

3. Ska det råda fri etableringsrätt för skolor i kommunerna? Om inte – hur och på vilket sätt bör etableringen regleras?

Nej. Om den kommunala skolan är i jämvikt med elevunderlaget i en kommun så skapas problem vid etablering av friskolor, då ett överskott av utbildningsplatser skapas. Följden kan bli att befintlig bra skolverksamhet hotas till nedläggning i konkurrens med nyetablerad fristående verksamhet som kanske marknadsför sig på andra sätt och lockar studerande till sig. Detta minskar samtidigt valfriheten för de som gått i den etablerade kommunala verksamheten.

Reglering ska alltså ske genom att etablering enbart får ske där det finns utrymme och elevunderlag samt all verksamhet ska kvalitetskontrolleras i större utsträckning, där ett enhetligt reglemente ska följas i verksamhet och i kontroller. Det ska även ställas krav på att det ska finnas ett påvisbart behov av verksamhetsprofilen i den skolverksamhet som önskar startas.

Vi vill tills vidare införa stopp för nyetablering av alla religiösa skolor på grund av att missförhållanden uppdagats i sådan verksamhet, där det i vissa fall visat sig att verksamhet innehåller diskriminering och motstrider svenska grundläggande värderingar. De befintliga religiösa skolorna ska kontrolleras av Skolinspektionen i högre grad än som sker idag.

4. Finns det problem med betygsinflation inom svenska skolan? Vad beror det i så fall på och hur ska det förhindras?

Betyg och omdömen är positivt. Att införa betyg från tidig ålder möjliggör tidig upptäckt av särskilda stödinsatser för de som behöver det. Det ger även föräldrar en rättvis bild av hur det går i skolan för barnet. Det visar sig många gånger att elever saknar och efterfrågar regler, riktlinjer och normer att förhålla sig till i utbildningen för att veta på vilken nivå de befinner sig, för att veta vad de behöver jobba med, för att få det tydligt vad som förväntas av dem.

Betyg är ett verktyg för tydlighet och ökad kunskap vilket är bra. Men då krävs vårt system med kvalitetsförsäkring och att alla nationella prov skall vara digitala och externt rättade så blir betygsinflation mycket lättare att upptäcka och reglera. Låter man sedan nationella proven återgå till åk 2, 5, 8 så hinner felen upptäckas och korrigeras i tid.

5. Vill ert parti skärpa kvalitetskraven på skolor på något sätt och hur ska den här kontrollen i så fall gå till?

Ja vi vill skärpa kvalitetskraven och att kvalitetskontroller sker av en enda Skolmyndighet med ett enhetligt reglemente och kvalitetsnormsystem. Att sedan återgå till en statlig huvudman i merparten av skolans kringpersonal och faciliteter gör att lärare kan få vara lärare och då minskar även lärarbristen.

All undervisning, både i förskola, grundskola och högre utbildning ska vara neutral, opartisk, evidensbaserad och fri från diskriminering. Exempel är att både lärarledd undervisning och läromedel ska vara opartiskt. Det har uppdagats att så inte alltid är fallet.

Det behövs större transparens och förtydligande av skolors verksamhet och resultat och att det tydligt publiceras för allmänheten. Detta skulle medverka till att höja kvaliteten. Vi har föreslagit stora satsningar för lärare genom ökad lön, ökade karriärmöjligheter och ökat ansvar. Med detta följer ökade kvalitetskrav och det ger även ökad kvalitet för lärare, i yrkeskåren och inom skolverksamhet.

Även kvaliteten på kosten ska höjas vilket kan göras genom tillagningskök i så stor utsträckning det går framför mottagningskök och att bra och närodlade råvaror används. Med enhetliga kvalitetsnormer som noga följs ska en enda myndighet ansvara för granskning.

6. Vill ni förändra betygssystemet och i så fall hur?

Skriftliga ordningsomdömen ska införas från och med första klass. Ämnesbetyg ska införas från och med fjärde klass. Vi vill införa nivågruppering i matematik, engelska och svenska så att undervisning och lärande anpassas till eleverna så att de på bästa sätt kan ta till sig undervisningen. Nivågrupperingen påverkar betygssystemet. Det ska införas ämnesbetyg istället för kursbetyg på gymnasiet vilket minskar stress, minskar avhopp från utbildning och förenklar och förbättrar lärarnas arbete.

7. Är skolsegregationen ett problem, och i så fall varför och hur ska den hindras?

Den kommunalisering som gäller, innebär ojämlik och segregerad skola eftersom den kommunala ekonomin, vilken skiljer sig mellan olika kommuner, är avgörande när det gäller tilldelning av resurser till skolan. Detta avhjälps med statlig huvudman, vilket vi vill införa.

Genom det fria skolvalet finns möjligheter att fritt välja vilken skola man önskar studera i, detta är bra och minskar segregationstendenser, så länge nyetablering endast sker där det finns underlag. Vi är även säkra på att värnande om landsbygdsskolorna och småskalig skolverksamhet, avhjälper segregation.

8. Hur ska fler motiveras till att bli lärare och hur ska de förmås att stanna kvar i yrket?

Utökade möjligheter till karriär för lärare och rektorer genom regelbunden vidareutbildning, skött av staten med hjälp av Skolmyndigheten, på basnivå respektive avancerad nivå samt certifieringsmöjlighet, med vår Singaporemodell som grund föreslås. Detta ska gälla i grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen.

Nivåuppgraderingen ska även innebära högre ansvarstagande och mentorskap samt högre lön. Rekrytering av rektorer ska ske från lärarkåren. Vi tror att dessa förbättringar innebär en sporre och gör yrket mycket attraktivt. Övriga förbättringar vi föreslagit i styrning och kontroll samt kvalitetshöjning av skolverksamhet, tror vi också innebär hög attraktion för läraryrket.

9. Varför är det så många elever på vissa håll som går ut utan fullständiga betyg, och vad krävs för att fler ska få gymnasiebehörighet?

Vi tror allmänt att en uppstyrning av skolverksamhet gällande organisering, kontroller, kvalitetshöjning, utökade betyg från och med årskurs 4 samt utökade krav på elever, satsningar på läraryrket och lärarkåren med mera, gör att lärande lusten ökar hos elever vilket kommer att synas i mer fullständiga betyg och färre avhopp.

Vi tror även att de satsningar på samverkan mellan gymnasieskola och näringsliv, yrkesgymnasium, vuxenutbildning och teknikgymnasium kommer att locka fler grundskoleelever att se fram emot och satsa på detta. Studier och yrkesval är olika för olika personer, det passar inte alla att studera mångåriga teoretiska gymnasieprogram.

Främsta motivationen för att prestera bra i skolan är att veta varför man går där och vad det skall leda till. Därför är det viktigaste att samhälle, näring och skola samarbetar kring eleven och sätter upp tydliga mål.

10. Vill ert parti förstatliga skolan?

Ja. Vi önskar en statlig huvudman, vilket skulle förbättra, förenkla och lösa många problem som beskrivits ovan. Det gäller till exempel minskad segregation då kommunens enskilda ekonomi inte avgör hur mycket man satsar på skolan med ojämlikhet över landet till följd. Enhetliga regler och kvalitetsnormer skulle även möjliggöras genom en enhetlig styrning samt genom enhetlig kontrollinstans.