Regeringens satsning på a-kassan urholkas successivt. Vid mandatperiodens slut har andelen som får ut åttio procent av lönen minskat med en tredjedel. “Årliga höjningar krävs för att hindra fortsatt urholkning”, säger Lars Calmfors.
Från och med september höjs taket i a-kassan från 18 700 kronor till 25 000 kronor. Det innebär att 35 procent av de heltids- och deltidsarbetandes löner kommer att täckas av arbetslöshetsförsäkringen. Det är en ökning från dagens andel på endast 10 procent.
Men redan vid mandatperiodens slut år 2018 kommer andelen som får ut 80 procent av lönen åter ha sjunkit tillbaka till 25 procent, om inte taket återigen höjs. Det beror på den automatiska urholkning som sker när det nya taket i a-kassan ligger still, samtidigt som lönerna ökar.
– När lönerna ökar höjs statens skatteinkomster per automatik, men utgifterna för exempelvis a-kassan ökar inte med samma automatik. Det innebär en förbättring av de offentliga finanserna och det gillar ju alla finansministrar, säger nationalekonomen Lars Calmfors.
Förbättrade statliga finanser ger reformutrymme och möjlighet att genomföra nya satsningar. En urholkning av a-kassan kan alltså finansiera satsningar på densamma, men i realiteten innebär det inte mer än att återställa a-kassan till den egentliga nivån.
– Det är tacksamt för politiker. De kan ”höja” a-kassan fast de egentligen bara förhindrar en urholkning av den, säger Lars Calmfors.
Under 2018 kommer taket alltså bara att omfatta 25 procent av lönerna, enligt LO:s beräkningar baserade på Konjunkturinstitutets prognos om årliga löneökningar på 3,2 procent de närmaste åren.
För att undvika vidare urholkning av a-kassan krävs att politikerna beslutar sig för att indexera arbetslöshetsförsäkringen, alltså låta taket för a-kassan följa löneutvecklingen på marknaden.
– Det mest rationella och transparenta för väljarna är att partierna preciserar hur stor andel av befolkningen de tycker bör få ut 80 procent av lönen vid arbetslöshet, eller hur högt taket ska vara i förhållande till genomsnittslönen, i stället för att mörka vad man är ute efter, säger Lars Calmfors.
Den borgerliga regeringen avskaffade indexeringen av a-kassan 1993 och än så länge finns det få tecken på att den nuvarande regeringen tänker förändra detta.
– Den förra regeringen gillade nuvarande system. Det tror jag även att S-regeringen gör, även om den är inställd på att höja taket successivt, säger Lars Calmfors.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
