lönebildning Löneklyftan mellan män och kvinnor, och tjänstemän och arbetare måste minska. Men framför allt vill fackförbunden i 6F ha inflytande över lönebildningen som i dag styrs av industriavtalets märke.
De fem fackförbunden i 6F (Målarna, Seko, Byggnads, Fastighets och Elektrikerna) presenterade i dag sin slutrapport i projektet »Lönebildning för jämlikhet« som syftat till att presentera ett alternativ till det märke för löneökningar som i dag sätts av fackförbunden Unionen, IF Metall, GS, Sveriges ingenjörer och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet med motparter på arbetsgivarsidan.
– Tiderna förändras och därför måste också lönebildningen förändras. Andra sektorer har växt, medan industrin har minskat, sa Fastighets ordförande Magnus Pettersson under en presskonferens, som en förklaring till att 6F vill riva upp industriavtalet.
6F anser att industriavtalet har tjänat Sverige väl på många sätt, men att det i dag saknar legitimitet. Det beror bland annat om ett ökande lönegap mellan tjänstemän och arbetare, och en fortsatt stor klyfta mellan mäns och kvinnors löner inom LO-gruppen. Där vill 6F se kraftfullare åtgärder för att öka jämlikheten.
– Vi anser att när industrin sätter lönerna för hela arbetsmarknaden tas alldeles för stor hänsyn till just industrins villkor och inte till alla oss andra som arbetar i Sverige, sa Johan Lindholm, ordförande för Byggnads.
6F vill också att LO-samordningen ska överordnas sammanslutningen mellan industriparterna när nya löneavtal ska förhandlas fram.
– Vi i 6F är en del av LO-samordningen, men i praktiken har det ingen betydelse eftersom industriförbunden förhandlar på egen hand utan att gå via LO, sa Johan Lindholm.
Dessutom föreslås arbetare och tjänstemän förhandla sida vid sida, genom LO och PTK.
I avtalsrörelsen för 2017-2019 gjordes en låglönesatsning genom att alla med lön över 24 000 kronor fick två procent i löneökningar, medan de som tjänade mindre fick 480 kronor extra i månaden. Det räckte inte för att ge någon märkbar effekt, slår 6F fast, och därför är brytpunkten i det nya förslaget satt till 28 000 kronor. Dessutom bör den procentuella lönehöjningen för de som tjänar under brytpunkten bli mycket högre för att utjämna ojämlikheten.
– Vi har kommit fram till de här 28 000 kronorna per månad för att vi då kommer att fånga in de stora kvinnodominerade grupperna som finns inom offentlig sektor, till exempel barnskötare och undersköterskor, sa Jonas Wallin, ordförande för Elektrikerna.
Som exempel nämns i rapporten att en löneökning på 1 400 kronor i månaden, motsvarande 5 procent av 28 000 kronor, skulle halvera löneskillnaderna på 10 år, förutsatt att de som tjänar över brytpunkten fick två procents lönehöjning.
Utöver låglönesatsningen föreslås en särskild, riktad lönesatsning mot kvinnodominerade yrken som exempelvis barnskötare, städare, undersköterskor och kafé- och restaurangbiträden.
Enligt Byggnads är intresset från deras sida att »hjälpa andra på traven«.
– Vi måste minska gapet, hela samhället står inför växande klyftor. Våra medlemmar har över 28 000 kronor i lön, och alla har vi partners och sambos som inte får ta del av löneökningstakten på samma sätta sa Johan Lindholm.
Måste ni då stå tillbaka i er löneutveckling?
– Jag tänker att det finns utrymme för alla. Vi pekar på inflationsmål istället för att titta så mycket utanför våra egna gränser. Vi har en inhemsk marknad som också bidrar, till exempel en byggsektor som går som tåget.
6F:s förslag handlar också om att utjämna löneskillnader mellan arbetare och tjänstemän. Sedan industriavtalet, vilket innebär att den exporterande industrin ska sätta normen för löneökningar, undertecknades 1997 har arbetare nästan genomgående halkat efter i löneutveckling jämfört med tjänstemän, visar rapporten. Bara åren 2007-2010 ökade arbetarnas löner mer än tjänstemännens löner.
Anledningen, enligt 6F, är att märket sätts för lågt, vilket innebär att det faktiska löneutrymmet är betydligt högre. Och det utrymmet har tjänstemännen varit bäst på att tillskansa sig som lönehöjningar.
Att förändra hela lönebildningsmodellen och slopa industriavtalets märke är ett förslag som gäller på lite längre sikt, framhöll Valle Karlsson, ordförande för Seko. Men redan inför avtalsrörelsen 2020 kommer 6F att kräva mer inflytande och insyn i förhandlingarna, samt att låglönesatsningen går igenom.
Magnus Pettersson på Fastighets medger att den modell de föreslår kommer att vara betydligt mer tids- och resurskrävande.
– Det är klart att det kommer ta längre tid. Vi vet hur lång tid det tar att hitta en LO-samordning. Här bygger vi dessutom på med PTK och vi ska vara överens innan vi går till våra motparter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
