Kostnaderna för inhyrd vårdpersonal har ökat dramatiskt. Nu har landstingen gemensamt tagit fram en strategi för att bryta utvecklingen.
Under mer än ett års tid har Sveriges 21 landsting gemensamt arbetat fram en strategi för att bryta de skenande kostnaderna för inhyrd vårdpersonal. Nästa vecka ska förslaget till strategin behandlas av SKL:s sjukvårdsdelegation och planen är att förslaget ska klubbas av styrelsen i januari.
– Målet är att alla landsting ska vara oberoende av inhyrd personal senast 1 januari 2019, säger Martin Rödholm, projektledare och psykiatriker.
De senaste åren har kostnaderna för hyrpersonal inom landstingsvården ökat dramatiskt. Mellan 2014 och 2015 steg kostnaderna ökat med nära 20 procent, från 3,4 till 4 miljarder kronor. En utveckling som inte gått landstingen obemärkt förbi.
Redan 2012 satte SKL ett mål om att halvera kostnaderna för inhyrd vårdpersonal till 2014. Ett mål som missades med råge – i stället ökade kostnaderna med nästan 40 procent.
Flera landsting har också på eget initiativ försökt stoppa utvecklingen genom att införa ett totalt stopp för hyrpersonal, antingen i specifika verksamheter eller i hela landstingsvården. Men få har lyckats upprätthålla stoppet.
Det finns emellertid lyckade exempel. Ett är psykiatrin i Västra Götalandsregionen som införde ett hyrstopp för tre år sedan. Och det är utifrån detta exempel som 21 landstingsdirektörer gemensamt arbetat fram en plan på 60 punkter för att »bryta stafettberoendet«.
– Med det menas att den löpande verksamheten ska utföras av fast anställd personal. Sedan kan det vid oförutsedda händelser finnas anledning att hyra in personal, säger Martin Rödholm.
Åtgärdspunkterna handlar bland annat om att förbättra arbetsmiljön, att ge personalen mer inflytande över verksamheten, att effektivisera arbetssätten och se över hur rekryteringen fungerar.
– Tidigare har man mest fokuserat på att »om vi bara sätter ett datum så går det«. Men det gör det inte. Man måste samtidigt göra många andra åtgärder för att behålla den personal man har och rekrytera fler så att arbetsmiljön blir hållbar. Inom psykiatrin i Västra Götaland har nu antalet anställda specialistläkare ökat från 140 till 200 samtidigt som kostnaderna minskat.
Men att bryta beroendet av hyrpersonal handlar i första hand inte om pengar.
– För några år sedan pratade man mest om kostnaderna, att det var dyrt för landstingen att hyra in personal. Nu har kvalitén blivit ett allt viktigare argument. Utan kontinuitet minskar patienttryggheten och risken för misstag och att saker faller mellan stolarna ökar. Dessutom är en verksamhet som bedrivs av inhyrd personal inte särskilt effektiv.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
