fattigdom Efter julkonsumtion och lediga dagar är januari, och inte minst den 24:e, knapra tider för många plånböcker. Men för den som också i vanliga fall har ont om pengar är det extra svårt. Det märker organisationer som bedriver socialt arbete.
Christer Schwartz är diakon i S:t Johannes församling i Stockholm, och bedriver socialt arbete både på Norrmalm i Stockholm, på Gotland och i Bollnäs. Främst sker det genom projekten Pensionär till pensionär och Familj till familj, där äldre och familjer i nätverk hjälper varandra.
Från ett par veckor före jul fram tills nu är hjälpbehovet stort, säger Christer Schwartz, och den här perioden i januari är nöden allra värst.
– Många hör av sig nu och säger »jag skulle behöva 100 kronor till en matkasse« – behovet av mat ökar den här tiden på året. Många av de behövande är ensamstående äldre och ensamstående föräldrar, säger Christer Schwartz.
Annars handlar det ofta om presentkort, möbler till hemmet eller hemstickade strumpor som byter ägare: »vi har några damer som stickar strumpor«.
Hjälpen förmedlas via Facebook-sidor, men Christer Schwartz säger att runt hälften av dem som ber om hjälp – och betydligt fler i höginkomststadsdelen Norrmalm än i Visby – hör av sig direkt till honom eftersom de skäms för att öppet be om hjälp med ett eget inlägg i gruppen.
På Frälsningsarmén märker man i vissa delar av landet ett större behov av hjälp i januari. I Jönköping är det fler förfrågningar om matkassar i januari, säger Edvard Björnvinge, föreståndare för det lokala, sociala arbetet i en artikel från Frälsningsarmén. På Akalla kvinnocenter ber fler om ekonomisk hjälp i januari, vilket inleds med ett samtal.
– Vi får fler samtal i januari. Om man har barn så går de inte i skolan kring jul och nyår och då måste man köpa mer mat. Även de som inte har något vill ha det extra mysigt under julen och kunna köpa julklappar. Och en gran för 200 kronor är ju ganska mycket pengar, säger Jenny Alm, föreståndare på Akalla kvinnocenter i en kommentar.
FATTIGDOMEN & KLYFTORNA I SIFFROR
* Eurostat, som använder SCB:s statistik, kunde i höstas visa att risken för fattigdom har ökat i Sverige. Enligt SCB beror det här främst på att personer som är beroende av bidrag, som exempelvis sjukersättning eller arbetslöshetsunderstöd, har fått det sämre ekonomiskt jämfört med de som arbetar.
–Reallönerna har ökat men ersättningssystemen har inte räknats upp i samma utsträckning som löneökningarna, säger Thomas Helgesson på SCB till Europaportalen.
* Sveriges Stadsmissioner visade i sin årliga Fattigdomsrapport i november förra året att av 200 000 insatser som stadsmissionerna genomför handlade 62 procent om att dela ut mat eller bidra med pengar till mat.
* Siffror som Oxfam presenterade i början av veckan, i samband med att Världsekonomiskt forum i Davos inleddes, visar att 82 procent av världens samlade förmögenhetsökning under förra året, gick till de 1 procent rikaste i världen. Förmögenheten hos världens dollarmiljardärer växte med ungefär 762 miljarder dollar mellan mars 2016 och mars 2017. Den summan skulle kunna åtgärda den extrema fattigdomen sju gånger om, enligt Oxfam.
* En rapport från Rädda Barnen 2017 visar att 5 390 barn i 25 av Sveriges största kommuner är hemlösa enligt Socialstyrelsens definition.
* Störst risk för att leva i fattigdom i Sverige har ensamstående föräldrar, äldre kvinnor med låg pension och utlandsfödda med låg utbildningsnivå.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
