Hjälptelefoner, kultur och specifikt stöd till mödrar. Det är några av strategierna andra EU-länder använder för att förebygga radikalisering.
På torsdagen presenterade Mona Sahlin flera åtgärder för att motverka radikalisering.
Bland annat ska så kallade Kunskapshus införas. Det är ett samarbete mellan Göteborg, Stockholm, Borlänge och Örebro. Kunskapshusen kan antingen vara fysiska eller virtuella och där ska alla resurser som behövs för att behandla och förebygga våldsbejakande miljöer finnas.
För två veckor sedan infördes även en stödtelefon, dit personer som är oroliga att någon i deras närhet håller på att radikaliseras, kan ringa in. Även socialsekreterare eller kommuner kan ringa in samt personer som behöver hjälp att lämna en extremistisk miljö.
Uppgiften har blivit tilldelad Röda korset, som via pressansvariga Maude Fröberg meddelar att linjen har gått varm sedan hjälptelefonen startades.
Flera andra EU-länder har, vissa sedan flera år tillbaka, handlingsprogram för att motverka radikalisering. Vi har tidigare berättat om hur Italien vill använda kultur för att förhindra terror.
I Storbritannien förs det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism utifrån Prevent-strategin.
Brittiska myndigheter arbetar med rådgivning och stöd till ungdomar och anhöriga för att förhindra att individer dras till terrorism och extremism. Inom strategin finns ett särskilt program för individer i riskzonen för radikalisering.
Man har också begränsat tillgången på olagligt terroristmaterial i sociala medier. Under 2014 togs 46 000 sidor bort efter tips från allmänheten.
Ett annat lokalt initiativ som har fått internationell uppmärksamhet är den danska Århusmodellen. Projektet inleddes 2007 och bygger på ett nära samarbete mellan Århus kommun och Östjyllands polisdistrikt.
Arbetet går ut på att komma i kontakt med individer i riskzonen för radikalisering och erbjuda stödsamtal och vägledning.
Polisen har under åren byggt upp ett nätverk med föreningar, skolor och föräldrar för att hitta individer i riskzonen. Polisen har också kontakt med den radikala Grimhøjmoskén som öppet stödjer IS.
När någon i nätverket får kännedom om att en person överväger att åka till Syrien, kontaktas personen av polisen. Därefter finns det möjlighet att få stöd av till exempel socialtjänsten och psykologer.
I Österrike finns projektet Save, som riktar sig specifikt till mödrar och syftar till att stödja och erbjuda kvinnor verktyg för att ta en mer aktiv roll i kampen mot extremism.
Anledningen är att just mödrarna brukar vara de första att upptäcka om deras barn är i riskzonen för radikalisering.
I Tyskland, närmare bestämt Berlin, finns sedan 2011 projektet Hayat. Grundarna har hämtat erfarenheter från det tyska programmet Exit, som i flera decennier arbetat med avradikalisering av nynazister.
Hayats arbete riktar sig till anhöriga. Med deras hjälp försöker man övertyga radikaliserade individer att frivilligt avstå från att resa för att strida för IS. Dessutom arbetar de med att återintegrera hemvändare.
Hayat har en telefonlinje dit oroliga anhöriga kan ringa. Utifrån informationen de anhöriga lämnar ger man råd till familjen, till exempel om hur man ska bemöta åsikter utan att fördöma och stöta bort.
Inom EU så startade 2011 EU:s svenska kommissionär Cecilia Malmström ett nätverk – Radicalisation Awarness Network – där länder i EU kan utbyta erfarenheter och arbetsmetoder.
Uppgifterna kommer från Förebyggande av våldsbejakande extremism på lokal nivå, rapport från Försvarshögskolan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
