FOTO: Frankie Fouganthin

Ett nytt Sverige I dag åtalas Rakhmat Akilov för terrorbrott. Dådet den 7 april kom att förändra Sverige. Dagens Arena listar de beslut som tagits i kampen för trygghet – och kritiken av dem. 

Den sjunde april körde en lastbil ihjäl fem personer och skadade 15. Sedan ynka timmar efter dådet har Rakhmat Akilov suttit häktad, misstänkt för att ha planerat och utfört dådet.

Trots att experter menar att polisen är chanslös i försöken att stoppa attacker där en ensam gärningsman bestämmer sig för att angripa en folkmassa, har flera initiativ tagits för att stärka skyddet.

Dagen efter dådet ställde sig Socialdemokraternas partiledning upp och krävde utvidgad terrorlagstiftning. Regeringen och Alliansen kom överens om att Sveriges skydd mot terrordåd måste bli bättre.

Strax efter dådet tillsatte regeringen en snabbutredning för att se över lagarna. Utredningen välkomnades av många, men fick också kritik av bland annat Ingrid Helmius, universitetslektor och doktorand i offentlig rätt vid Uppsala universitet och Nils Funcke, en av Sveriges främsta tryckfrihetsexperter.

De båda varnade för att både yttrandefrihet och föreningsfrihet – två rättigheter reglerade i grundlagen – kan komma att inskränkas genom de förslag som undersöktes av snabbutredningen.

Även Jonas NordlingJournalistförbundets ordförande, har i flera debattartiklar varnat för att det nya lagförslaget för att bekämpa terrorism kan innebära att research om terrororganisationer eller resor till konfliktzoner blir brottsliga.

Utredningens slutbetänkande kom i mitten av december 2017.

Sedan 2014 har antalet ärenden om uppehållstillstånd som Migrationsverket har sänts till Säkerhetspolisen ökat med 800 procent

Utredningen föreslår att kriminalisera deltagande och samröre med en terrororganisation. Förslaget möjliggör att en person ska kunna dömas för terrorism utan tydligt koppling till ett specifikt brott.

Att ekonomiskt eller fysiskt delta i handlingar som har samröre med terrororganisationer, att offentligt uppmana till deltagande i terrororganisation, rekrytera till deltagande, resa i syfte att delta och att finansiera deltagande, är redan olagligt i Sverige.

Förhoppningarna var att förslaget skulle bli lagstiftning innan valet 2018. Men det dröjer till 2019 innan implementeringen av både kriminalisering av deltagande och samröre, och ökade polisiära befogenheter kan vara på plats.

Polisen ska till exempel ges möjlighet att spionera i misstänkta brottslingars datorer och mobiltelefoner genom så kallad hemlig dataavläsning.

Den skärpning som kan träda i kraft redan i år är skärpta regler mot missbruk av främlingspass, resedokument och uppehållstillstånd. Sedan första november 2017 har Säkerhetspolisen även möjlighet att ta en utlännings pass enligt lagen om särskild utlänningskontroll, till exempel vid befarade terroristbrott.

Utredningen om skärpt kontroll, till exempel elektronisk övervakning, av utlänningar som är ett säkerhetshot men som inte kan utvisas, har inte tillsatts ännu.

Men det är inte enbart genom skärpta straff som Sverige har mobiliserat i kampen mot terrorism.

Säkerhetspolisen och Migrationsverket har sedan 2015 samarbetat för att upptäcka säkerhetshot, men det arbetet har på uppdrag  av regeringen intensifierats efter den sjunde april förra året.

Migrationsverket ska nu dela information med Säkerhetspolisen på ett mer effektivt – och omfattande sätt.

Sedan 2014 har antalet ärenden om uppehållstillstånd som Migrationsverket har sänts till Säkerhetspolisen ökat med 800 procent.

Säkerhetspolisens informationsutbyte med FRA och den militära underrättelsetjänsten har digitaliserats.

Polisen satsar 400 miljoner på terrorbekämpning fram till 2020. Det innebär bland annat att poliser i yttre tjänst ska få tillgång till tyngre vapen och bättre skyddsutrustning. Pengarna ska också täcka mer utbildning, mer resurser till utredande arbete och till finanspolisens arbete med att motverka finansiering av terrornätverk.

Anslagen till polisen har visserligen ökat sedan 2014, men sedan 2017 har tillskotten ökat avsevärt: 2018 vill regeringen höja anslaget med 2 miljarder kronor, med 2,3 miljarder 2019 och med 2,8 miljarder kronor 2020.

Utöver ökade anslag till polisen ska regeringen lägga fram ett lagförslag som ska underlätta för polis, tull och kustbevakning att bedriva kameraövervakning. De ska få möjlighet att kameraövervaka utan att ansöka om tillstånd. Det ska räcka med en anmälan.

Antalet  kameror i offentlig miljö har under den senaste tio års perioden ökat med närmre 80 procent, visar siffror SVT Nyheter tagit fram.

Men polisen storsatsade på kameraövervakning redan innan terrordådet – genom ett gemensamt och enhetligt övervakningssystem.

Samtidigt vill polisen, efter terrorattacken, få bättre direkttillgång till kameraövervakning på platser som bedöms vara attraktiva mål för en attack och de vill ha möjlighet att se bilderna i realtid.

Kustbevakningen och polisen lämnade i början av 2018 in ett förslag till regeringen där Kustbevakningen föreslås kunna stödja Polismyndigheten med kort varsel vid polisinsatser mot terrorism eller annan allvarlig brottslighet till sjöss.

 I den analysen ska också ingå också hur Sverige ska klara flera attacker samtidigt 

Många uppgraderingar av den svenska terrorberedskapen hade gjorts redan innan attacken på Drottninggatan.

Ansvaret för att förebygga våldsbejakande extremism flyttades, i kölvattnet av den kritik som kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke fick efter en uppmärksammad intervju i SVT:s Agenda, från Kulturdepartementet till att ligga under Justitiedepartementet och Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

Ytterligare insatser som kom på plats innan den sjunde april var att Storstockholms brandförsvar, SSBF, arbetat aktivt med krisberedskap – både för räddningstjänsten, men också för samhället i stort.

Bland annat bär varje brandman, sedan innan dådet, en midjeväska med sjukvårdsmaterial för att kunna stoppa akuta blödningar. Enligt tidningen Brandsäkert.se visar erfarenhet från andra länder att de flesta som dör av sina skador vid en terrorattack gör det på grund av förblödning.

Efter terrorattentatet på Drottninggatan kommer SSBF dock tydligare ha en eller flera personer med uppgift att hålla uppsikt efter nya hot.

Samtidigt riktar SSBF, tillsammans med räddningstjänsten i Storgöteborg, kritik mot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Det tar enligt landets största räddningstjänster för lång tid att ta fram riktlinjer för hur räddningstjänsten ska arbeta tillsammans med polis och sjukvård.

Det räddningstjänsten bland annat pekar på i sin skrivelse till regeringen i september 2017 är att det inte finns några nationella riktlinjer för hur nära vårdpersonalen ska gå när de kommer till platsen för ett terrorattentat – ska de vänta på att polisen har säkrat området, eller om de direkt ska försöka hjälpa skadade?

MSB har utöver uppdraget att se till att polisen, räddningstjänsten och sjukvården är tillräckligt rustade inför ett terrordåd i Sverige, fått i uppdrag att samordna kommuners och myndigheters arbete med att stärka skyddet mot terroristdåd på offentliga platser. Och analysera hanteringen av hela terrorhändelsen.

I den analysen ska också ingå också hur Sverige ska klara flera attacker samtidigt. Redovisningen av det arbetet ska lämnas till regeringen i slutet av april.

I dag väntas åtal av Rakhmat Akilov för terrorbrott genom mord, försök till terroristbrott och framkallande av fara för annan. För att han ska kunna dömmas måste åklagaren bevisa att Akilovs uppsåt var mer än att bara döda människor. Han måste bevisligen ha velat orsaka allvarlig skada av den svenska staten och att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning. Det är bitvis den något krångliga svenska lagstiftningen som ligger bakom kraven på ny.

Rättsexperten Sven-Erik Alhem säger till TT att han är kritisk till hur den svenska lagtexten är formulerad och anser att förstärkningsord som ”allvarligt” öppnar för rättsliga tolkningar som kan gynna en misstänkt gärningsman.

Sveriges nuvarande terrorlagar har funnits sedan 2003. På 15 år har sex personer dömts för terrorbrott – två fall handlade om förberedelser till terroristbrott, två personer är dömda för finansiering av terrorism, två män har dömts för terroristbrott genom mord vid strider i Syrien.

Enligt uppgifter till Expressen, ska Akilov inte bara ha visat sympatier för islamistiska extremistgrupper, däribland terrorsekten Islamiska staten (IS), utan ska också ha agerat på order från IS.
IS har inte tagit på sig attentatet.