GRANSKNING. En död och ett tiotal skadade. Det är facit efter vindkraftsbyggarna Enercons två senaste år i Sverige. Dagens Arena kan avslöja att säkerheten inte bara har försummats. Den har även aktivt motarbetats. Nu ska företaget bygga Europas största vindkraftspark utanför Piteå.
Det är gråvitt och bistert kallt. De täta granarna är täckta av ett lager iskristaller. I morse lämnade jag ett Stockholm insvept i duggregn och fyra plusgrader. Här i skogarna utanför Piteå är det femton minus och djup snö. Det blåser svagt. Högt över trädtopparna vevar ett tiotal vindkraftverk sakta sina armar.
Joel Karlsson-Forsberg minns att han satt i bilen. Det var sommar i luften den dagen. Han var på väg hem från stan när han fick ett sms. ”En kille ramlade och slog ihjäl sig i natt”.
– Jag blir skitilla till mods när jag tänker på det. Det är så jävla sjukt. Det finns inga ord som ger rättvisa åt hur vidrigt det är, säger han.
Föll handlöst
Klockan var strax före klockan ett på natten den 26 maj i år. I Hällingarna norr om Östersund höll ett arbetslag på att bygga ett vindkraftverk. Med en lyftkran skulle fyra meter höga och flera ton tunga betongringar staplas ovanpå varandra.
Tre ringar hade redan monterats när arbetslaget skulle lyfta i en transformator. Den tredje ringen hade dock hamnat lite snett och de stegar som löpte invändigt hade därför inte monterats ihop ordentligt. När transformatorn skulle sänkas ner i hålet kärvade något. En 31-årig malmöbo bestämde sig för att klättra upp och försöka ge den en knuff.
Han säkrade sig med en så kallad runner som löper i ett spår som går längs stegen. Om man tappar greppet så förhindrar runnern ett fall. Samtidigt måste man trycka sig utåt när man klättrar för att runnern ska kunna löpa fritt i skenan. Det gör också att man använder benen i stället för armarna i den långa klättringen.
Antingen glömde 31-åringen att det fanns ett glapp mellan stegarna. Eller så gjorde han en missbedömning. Ingen vet. Det enda vi vet är att han nådde glappet när han befann sig elva meter upp i luften. Där trillade runnern ur skenan och mannen föll handlöst ner i betonggolvet.
Det var lönlöst för de chockade kollegorna att påbörja ett livräddningsförsök.
En av många olyckor
Den första olyckan med dödlig utgång hade därmed inträffat vid det tyska vindkraftsföretaget Enercons byggen i Sverige. Men Dagens Arena kan avslöja att det har varit nära flera gånger tidigare. De två senaste åren har Enercon rapporterat in minst tio olyckor, utöver dödsolyckan, till Arbetsmiljöverket. Det handlar om flera amputerade fingrar, kraftiga elstötar, brutna ben, svåra hjärnskakningar samt en olycka där en arbetare fick sina revben knäckta efter att ha pressats mellan två massiva betongsegment.
Och då har Enercon endast byggt cirka 50 vindkraftverk utspritt över hela landet. Snart kan det bli mångdubbelt fler. Om alla tillstånd går igenom – vilket framstår som sannolikt – kommer Enercon att bygga Europas största vindkraftspark i ett område kallat Markbygden sju mil väster om Piteå. Bygget inleds 2013 och innefattar sammanlagt 1 101 verk som beräknas ge en effekt motsvarande kärnkraftverket i Ringhals. En investering på mellan 60 och 70 miljarder svenska kronor.
”Hur många fler ska behöva dö?”
Joel Karlsson-Forsberg stirrar ut över det böljande landskapet. Från horisont till horisont kommer det här gamla renbeteslandet att bli täckt av vindkraftverk. Nu står här endast ett fåtal. Ensamma, utkastade mitt i ingenstans. Flera har Joel varit med och byggt.
– För det första ska ingen någonsin behöva sätta livet till på jobbet. Aldrig överhuvudtaget. Sen att det händer i ett företag där man pratar vitt och brett om säkerhet, men där allt bara är läpparnas bekännelse. Och dessutom i ett arbetsmoment som vi skyddsombud flera gånger har påtalat riskerna för, men där det inte har skett någon förbättring, säger han.
– De skyller på att de haft sån fruktansvärd växtvärk och det är därför som vissa saker har fallit mellan stolarna. Då måste man ju fråga sig: Om de har haft växtvärk nu, när de har byggt ett femtiotal snurror, vad kommer hända då när de bygger alla dessa? Hur många fler ska behöva dö?
Företaget kände till riskerna
Tack vare information från en källa som vill förbli anonym, kan Dagens Arena avslöja att Enercon två veckor innan dödsolyckan i Hällingarna erhöll en mycket kraftig varning om att arbetstagarna löpte stor risk att råka ut för en olycka. Då skrev nämligen huvudskyddsombud Sandra Olsson en anmälan om arbetsmiljöåtgärd enligt kapitel 6, paragraf 6a, i arbetsmiljölagen. En så kallad 6, 6a-anmälan.
En 6, 6a-anmälan är, förutom ett omedelbart skyddsombudsstopp, den kraftfullaste åtgärd ett skyddsombud kan ta till på en svensk arbetsplats. Det innebär i princip att arbetsgivaren har två veckor på sig att rätta till det som skyddsombudet anser vara en överhängande fara för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Annars skickas anmälan till Arbetsmiljöverket som i sin tur avgör om arbetsplatsen måste stängas ner.
Huvudskyddsombudet på Enercon ansåg att en sådan överhängande fara förelåg vid nattarbetet i Hällingarna. Arbetsgivaren fick två veckor på sig. Fristen gick ut den 25 maj 2011. Men när det datumet infann sig hade ingen åtgärd vidtagits. Några timmar senare, strax innan klockan ett på natten till den 26 maj, omkommer 31-åringen från Malmö.
– Det är oerhört tragiskt. Vi som skyddsorganisation hade försökt förhindra detta så gott vi har kunnat, säger Sandra Olsson.
6, 6a-anmälningen skickades aldrig in till Arbetsmiljöverket. Varför detta inte gjordes vill inte Sandra Olsson svara på utan hänvisar alla ytterligare frågor till vd:n. Dagens Arenas källa hävdar dock att dödsolyckan skapade stor uppståndelse i företaget. I den röran ska anmälan ha blivit liggande.
– Skadan var ju liksom redan skedd, säger källan.
Inga åtgärder vidtogs
Ansvarig chef vid den aktuella tidpunkten heter Pamela Lundin. Dagens Arena har varit i kontakt med Lundin men hon har valt att inte svara på våra frågor. Inga andra chefer vill heller ge några kommentarer. Alla hänvisar i stället till företagets nuvarande vd, Robert Östman, som tillträdde i augusti.
Robert Östman konstaterar att företaget inte vidtog någon åtgärd trots den kraftiga varningen från huvudskyddsombudet. Men han har inget svar på varför.
– Eftersom det var Pamela Lundin som var chef vid det tillfället så kan jag inte riktigt svara på den frågan. Jag kan bara konstatera det. Jag har fått information om den [anmälan]. Och i vanliga fall skulle det ha tillsatts en utredning. Varför det inte gjordes har jag inget svar på. Det är bara att konstatera att det inte har gjorts, säger han.
Rop på hjälp
När Joel Karlsson-Forsberg hörde talas om dödsolyckan blev han chockad, men inte förvånad. Utöver Joel har Dagens Arena har varit i kontakt med ett tiotal anställda och före detta anställda på Enercon. Alla konstaterar samma sak: Det var bara en tidsfråga.
– Ja, nu har det hänt, tänkte jag. Jag tror att alla mer eller mindre gick och väntade på att det skulle hända, säger en källa från södra Sverige.
– Man jobbade med livet som insats, säger en annan person från norra Sverige.
Via en källa har Dagens Arena också fått ta del av mejl som har skickats från arbetslaget i Hällingarna till chefer inom Enercon. Det är rop på hjälp. Arbetslaget som jobbade nattskift skriver att de har haft stora problem med att sova om dagarna. Tydligen har det varit lyhört och stökigt på hotellet där de inkvarterades. Vid tillfället för olyckan hade flera i arbetslaget inte kunnat sova på flera dygn. Trots mejlen och trots huvudskyddsombudets 6, 6a-anmälan vidtog cheferna inte någon åtgärd. Arbetet fortsatte.
Obekväma fick sluta
Alla källor som Dagens Arena har talat med är överens om att kraven från företaget har varit i princip omöjliga att leva upp till. Tempot har skruvats och många har jobbat extremt mycket övertid. Dagens Arena har sett timlistor där arbetare har jobbat fjorton femton timmar i snitt under flera veckor. Dessutom är många kritiska till hur komptiden drogs av under de veckor de var lediga.
– Lönesystemet innebar att man i praktiken fick betala för sin egen ledighet, säger en källa.
Samtidigt är alla överens om att den som påpekade säkerhetsbrister eller ställde kritiska frågor rensades ut ur företaget, snabbt och effektivt. Det var enkelt för cheferna eftersom de flesta av arbetarna antingen var inhyrda via bemanningsföretaget Palm & Partners eller visstidsanställda – eller både och.
Försök att starta fackklubben
Ett drygt år innan dödsolyckan började Pierre Johansson jobba för Enercon. Han hade tagit tjänstledigt från sitt ordinarie jobb på ABB i Piteå, där han har varit ordförande för verkstadsklubben och jobbat som skyddsombud. Han var nyfiken på det nya företaget som kanske skulle skapa tusentals jobb i bygden.
Med Pierres bakgrund kom det fackliga naturligt. Och när han upptäckte att det inte fanns någon fackklubb bestämde han sig för att starta en.
– Det var ju mycket rock’n’roll på arbetsplatsen. De flesta som jobbar är ju mellan 20 och 30 år. De har ingen familj och jobbar för att tjäna pengar. De första sju veckorna jobbade jag varje dag utom söndag. Då började man ju flagga lite för det här med arbetstidslagar, dygnsvilor och veckovilor. Den biten. På de sex månader jag var där lyckades jag skjuta till fem, sex hundra timmar övertid, säger han.
Pierre Johansson berättar att ett sådant tempo gör att många börjar tumma på säkerheten.
– Man tar genvägar, säger han.
Pierre Johansson drog ihop en tillfällig fackstyrelse tillsammans med kollegan André Andersson och en tredje person som vill vara anonym. Sedan bjöd de in till ett ordinarie möte. Men mötet hann aldrig hållas innan Pierre hade fått sluta på Enercon.
Alla tre som bildade den ursprungliga fackklubbsstyrelsen fick sluta inom två månader i september och oktober 2010.
– Kontrakten förlängdes inte. Vi påpekade ju säkerhetsbrister, övertiden och avtal och så. Vi var väl för obekväma, säger André Andersson.
– Det var ju för att vi startade klubben. Det finns ingen annan förklaring. Men de var ju smarta och hade visstidsanställningar, så de behöver inte ange någon orsak, säger Pierre Johansson.
– Jag rotade väl kanske minst i allting. Men jag var också kvar längst av oss tre, säger den tredje styrelsemedlemmen som vill vara anonym.
Tog över stafettpinnen
Samtidigt som Pierre Johansson fick sluta började Joel Karlsson-Forsberg på Enercon. Joel hade också jobbat fackligt inom bemanningsföretaget Adecco och lärt känna Pierre då han under en tid var uthyrd till ABB. När Pierre tvingades sluta tog han upp stafettpinnen och fortsatte arbetet med fackklubben.
Under vårvintern 2011 hamnade Joel i ett skarpt läge. Nere i Uddevalla skulle hans arbetslag utföra ett moment på hög höjd som saknade både instruktioner, säkerhetsrutiner och riskbedömningar. Trots att bristerna påpekades flera gånger hände ingenting.
– För oss, liksom han som omkom, var det arbetet med transformatorn på hög höjd som det handlade om, säger Joel Karlsson-Forsberg.
För en gångs skull satte de hårt mot hårt och krävde tydliga instruktioner för att göra jobbet säkert.
– Då uppfattade företaget det som att vi ville förstöra och inte jobba. Pamela [Lundin] ringde faktiskt runt till folk och sa åt dem att jobba och inte sitta och slöa. Hon sa att det här var att förstöra för Enercon, förstöra för vindkraften i Sverige och så vidare, säger han.
”Inga brister i vår skyddsorganisation”
Det hela slutar med att Joel får en skriftlig varning för arbetsvägran. En vecka senare har den nystartade fackklubben sitt första möte med ledningen för Enercon i Malmö. Men i stället för en första vänskaplig träff, kommer mötet uteslutande att handla om de skriftliga varningarna.
– På mötet sa jag att en slutsats, som man i alla fall borde kunna komma överens om efter bråket i Uddevalla, var att företagets säkerhets- och skyddsorganisation måste utvecklas. Då säger alltså Pamela [Lundin], hon skrattar rakt ut och säger: Vi har inga brister i vår skyddsorganisation! Fem veckor senare dör en kille som utför just ett av de arbetsmoment som vi sitter och diskuterar på det mötet. Det är ju horribelt, säger Joel.
Någon vecka efter mötet får Joel veta att hans visstidsanställning inte kommer att förlängas. IF Metall avdelning i Norrbotten anser att Joel får sluta eftersom han har bedrivit facklig verksamhet. De väljer att driva ärendet vidare som en föreningsrättskränkning. Fallet slutar i en förlikning som slår fast att det inte är på grund av brister i Joels yrkesutövning som han har fått sluta. Däremot har företaget fortfarande rätt att inte förlänga kontraktet på grund av personliga skäl.
– Jag är ändå nöjd över formuleringen. Det var ett sätt att stämma i bäcken. Det finns fortfarande en öppning för att tolka det som en föreningsrättskränkning. Det gör det svårare för företaget nästa gång, säger Joel Karlsson-Forsberg.
Hot om miljonvite
Sedan Joel slutade har andra företrädare tagit över på det fackliga arbetet på företaget. Efter sin utredning av dödsolyckan hotade Arbetsmiljöverket i november med miljonböter om företaget inte skärper sitt säkerhetsarbete. Arbetsmiljöverket konstaterar bland annat att arbetstagarna inte har haft tillräckliga kunskaper, att det saknats arbetsledning, skriftliga instruktioner och att företaget inte har gjort riskbedömningar av långa arbetspass och nattarbete. Arbetsmiljöverket har också lämnat in en åtalsanmälan. Parallellt pågår en förundersökning.
Vd Robert Östman medger att säkerheten har brustit, men han menar att det kommer att förbättras.
– Jag vill inte recensera mina föregångare. Jag kan bara konstatera att organisationen har vuxit oerhört snabbt. Delar av säkerhetsarbetet har inte hängt med. Men det här är vad vi lägger tid på nu. Det engagerar mig som vd, vårt huvudkontor och facket. För oss är det inget alternativ. Vi måste bli duktiga på detta, säger Robert Östman.
Joel Karlsson-Forsberg är i dag tillbaka på Adecco och uthyrd till samma sågverk som innan Enercon. Men för tillfället är han hemma med sin förstfödda. Han säger att det är möjligt att utvecklingen nu börjar gå åt rätt håll på Enercon.
– Vi får väl hoppas. Men det sjuka är ju att det ska behöva dö en kille för att något ska hända, säger han.
60 (ca) personer dör till följd av arbetsplatsolyckor i Sverige årligen.
Arbetslivsinstitutet la alliansen ner när de kom till makten.
Arbetsmiljöverket stryps ekonomiskt…suck.
Jag kan säga att dessa killar inte enbart vart uppsagda på dessa villkor som dom säger, men det är väl skitsamma det viktiga i denna fråga säkerhet.
Att sätta upp dessa siffror i relation mot olyckorna är ju rent löjligt, vad säger det om verkligheten absolut ingenting.
statistik ska göras över tid och relevans
Nä ta och lägg ner å gotta er i andras olycka…
Du har rätt i en sak Krutrök, att säkerheten och de anställdas hälsa är det viktiga i sammanhanget. För mig har det varit det viktigaste från första början men jag kan tyvärr inte säga att jag upplevt detsamma från företagets sida. Visst, man säger själva att säkerhet och hälsa alltid går först men samtidigt bemöts skyddsombud som gör sitt jobb och vanliga anställda som bryr sig om säkerheten, som rabieshundar. En arbetsgivares ansvar för sina anställdas säkerhet kan inte stanna vid en läpparnas bekännelse. Extra lustigt är det ju att EXAKT de saker jag själv påpekat som brister i skyddsorganisationen och säkerhetsarbetet är saker som Arbetsmiljöverket nu slagit ner på i sin granskning av dödsolyckan.
Det finns säkert en hel drös med anledningar till varför precis varenda en av alla anställda, skulle kunna avskedas på stående fot. Vi är alla människor av kött och blod och gör fel då och då, skillnaden är ju att skyddsombud och fackliga behandlas sämre än annan personal. Har själv en uppsjö av exempel på hur teamleader lämnar site under pågående jobb före alla andra för att han kände för att kolla på hockey och en massa annat skit och den personen får inte ens en tillrättavisning av företaget medan skyddsombud som gör vad de ska, får sluta på löpande band. Då är det nåt allvarligt fel på firman.
några förbättringar kan jag inte påstå har hänt. som det står i artikeln ” ringde faktiskt runt till folk och sa åt dem att jobba och inte sitta och slöa” när vi inte vågar jobba för att ett arbetsmoment är för farligt. tex kranförare som inte kan samma språk eller engelska ska lyfta 14-70 ton ovanför våra huvud. detta tyckte ledningen var okey och står fortfarande fast vid det beslutet.
Att det inte har hänt fler olyckor är bara ren tur.
Själv blev jag och två andra inhyrda själva uppskickade i ett torn utan någon Enercon anställd för att sätta segment 16 och 17 när det blåste över 15m/s.
När man sen kontaktar Assemblys SQA (Service Quality Assurance) för att påtala bristerna får man bara till svar att de var ju inte alls bra men sedan hände det inget mer.
Fick heller inget gehör från Palm och Partners sida när man tog upp problemet med dom då man fick en känsla att dom stod på Enercons sida och var rädda att förlora dom som sin kund istället för att stå på sina anställdas sida.
Bra artikel, det var intressant läsning.
Håller med om att det bara är ren tur att fler olyckor inte hänt. Att sätta segment när vinden är för hög är väldigt vanligt. Men det är dock inget SQA har att göra med, det är upp till kranföraren och teamleadern att stoppa om vinden är för hög. Görs inte detta vänder man sig till Health and safety. Själv anser jag att de finns större problem än vinden.
Om man hade en Teamleader som varken brydde sig om sina medarbetare eller vad de blåste, utan enbart var ute efter att få kontoret nöjda så är de svårt att vända sig till honom om råd eller till vem man kunde vända sig till som inhyrd. Men när varken SQA eller ens arbetsgivare är villiga att hjälpa en så är det ju något som inte står rätt till.
Har pratat med både förre detta anställd och anställda idag som antingen har varit eller är inhyrda eller fast anställda som inte känner till Health and Safety.
Det enda jag har att säga sök jobb på willys eventuellt i grönsaksdisken men passa er så ni inte blir biten av en insekt
… Ta och kolla in varje branch där det föreligger en fara att jobba så gör folk illa sig så är det och så har det alltid varit.
Joel sluta va bitter för att du inte klarade av jobbet och håll dej till sånt som du klarar av kanske willys vore ngt för dej men som sagt passa dej för grönsakerna…
Undrar om du skulle ställa till det där också? tror inte att ngn skulle va intresserad att skriva om det
vill bara säga att jag känner igen allt ovanstående.
åsidosättandet av säkerhet (och motarbetande) och långa arbetspass.
Jo han Joel skapar verkligen framtiden för sig själv, Säkerheten är så klart viktig i alla situationer.Men tala om att göra negativ marknadsföring för sig själv hehe..
Nä nog får han hålla sig till Adecco nån direkt anställd blir han aldrig här i trakterna..
Ja du Tarzan, jag har jobbat i industrin till och från de senaste 10 åren, främst inom trä – på sågverk. Det är den bransch där flest olyckor som leder till invalidisering eller dödsfall, sker per år tillsammans med gruv- och pappersindustrin. Tyvärr ser nog arbetsgivare som Enercon till att dessa branscher snart körs om av byggbranschen som den absolut farligaste branschen att jobba i. Så ja, risker är alltid en del av alla jobb. Just därför borde arbetsgivaren ta på allvar när folk påpekar fel och brister i säkerheten, eller? Jag vet ju inte hur det är med dig men själv är jag inte så bas-rädd att jag inte törs öppna käften om jag tycker nåt är fel.
Och att jag skulle vara bitter är en löjlig missuppfattning. Förbannad och arg har jag varit men inte bitter. Och definitivt inte för att ”jag inte klarade jobbet”. Inte ens företaget påstår ju att jag misskött jobbet, det har de själva t.o.m. skrivit under på! Mina team-kollegor som alla jag jobbat med, skrev brev till företaget när de fick veta att jag skulle sluta i protest, där de bl.a. skrev att jag utförde arbetsuppgifterna väl, jobbade hårt och var en tillgång för teamet. De klarar förmodligen inte av jobbet själva ens så vad vet de egentligen? Och Pierre, vad är det för nån jävla slashas..? Eller vad säger du Tarzan?
Och du egenföretagare, om du har samma inställning till facket, säkerhet och hälsa som Enercon uppvisat så kan du vara helt lugn; jag kommer aldrig vara intresserad av att söka jobb hos dig.
Joel du kommer inte behöva att oroa dej om att söka jobb efter den här artikeln hehe…
Jag bedriver ett medelstort företag i piteå, och det jag har hört så har du ingen framtid.
Men det är inte relevant i den här frågan du glöms fort bort.
Jag med säkert alla företag försöker bedriva en säker verksamhet,jag är inte så naiv att jag tror att ett så stort företag som Enercon inte gör det som krävs för att fylla de krav som ställs mot dem i detta sammanhang.
Ta nu ryggsäcken å dra vidare det är mitt råd…
Ja du ”Egenföretagare”, du får ha vilka skäl du vill till att tro att ”jag inte har nån framtid här”. Helt ärligt så spelar det mig rätt liten roll vad du tror och tycker för såvitt jag vet så känner vi inte varann. Och skulle vi göra det, kan du ta och höra av dig till mig personligen så får vi räta ut frågetecknen öga mot öga istället. Då kan jag ta dig på allvar och då kan jag respektera att du alls har en åsikt om mig som person. Eller sprids det rykten som du nu i akt och mening ATT jag inte ska ha nån framtid här, själv sprider vidare? Man kan ju undra.
Ännu märkligare blir ju att du bygger hela din jobb-fatwa mot mig på att du ”hört”(?) att jag inte har nån framtid och att du inte ”är naiv”. Well, naiv eller inte – enligt svenska lagar och kollektivavtal är säkerheten på jobbet och för de som jobbar, företagets ansvar. Om Enercon visat NÅT intresse att förbättra arbetsmiljön så hade många olyckor kunnat förebyggas. Jag har berättat min historia och är ju inte ensam om upplevelsen, men det måste nog vara inbillning alltihop… inte sant?
Spelar ingen roll att du försöker svänga dej med uttryck hit och dit..
Faktum är att ingen kommer att ta till sej dig på grund av att du i din iver blandat med ngn slags förvriden verklighetsuppfattning tror att du kommer att göra ngn skillnad med denna artikel…
Det enda du fixat är din framtid i längden….
Jag känner inte dej personligen, å det behöver jag inte göra för att förstå hur mycket skada du skulle kunna försöka göra med mitt och andras företag om du i din lilla värld skulle bli illa behandlad…
nä detta är min sista åsikt, dra vidare…
Men herregud… Snälla ”Egenföretagare”, inser du inte själv hur Du framstår? Jag är en av många intervjuade och tillfrågade i den här granskningen och en stor mängd källor bekräftar de upplevelser folk som jobbat och jobbar har av företaget och inställningen till hälsa, säkerhet och arbetsmiljö. Och såklart får du tycka att jag lever i en egen förvirrad värld om det får dig att må bättre, men är det inte konstigt då att den kritik bl.a. jag i egenskap av skyddsombud riktat mot företaget, bekräftas på punkt efter punkt i utredningen och efterspelet av dödsolyckan i Hällingarna? Om jag nu är så ensam, så galen och förvirrad – hur kan det komma sig att jag då fått rätt?
Och kanske gör min medverkan i artikeln ingen skillnad, det är svårt att säga i dagsläget. Jag vet att jag gjort vad jag kunnat för att få ett stopp på det absurda motståndet mot bättre arbetsmiljö, på Enercon, och det räcker gott för mig. Tid har jag dessutom haft på mig att fundera på om det verkligen är värt att bli offentlig med en sån här sak. Jag slutade i början av maj 2010 och har alltså INTE medverkat i någon media tidigare alls, när detta varit på tapeten. Av den enkla anledningen att jag har velat respektera de som fortfarande jobbar kvar, gnetar på med det fackliga och att företaget ska få en chans att göra det de sagt att de ska göra. Nu har det gått ett halvår och ingenting har hänt. Tvärtom pekar allt på att jag hade rätt i min kritik. Så min heder är intakt och et är jag glad för.
Jag tror att anledningen till dina kommentarer här är att du i grund och botten inte gillar jobbare som ställer krav genom fack och skyddsombud och att du fick en enkel måltavla i mig, att hänga upp det på. Så vi kanske aldrig kommer kunna bli sams om de här sakerna, men stå då för det som är dina egna åsikter istället för att antyda att du ”hört att [jag] inte har nån framtid här”. Men du törs kanske inte träda fram själv ens?
Men sluta nu, du e ju helt otrolig jag säger bara att du har inte åstakommit ett skit med den här artikeln annat än att slå undan benen för dej själv..
Jag skiter i detaljerna runt det hela, men att du inte fattar vad du gjort med din framtid är utanför min verklighet..
Ta nu och kamma dej, jag står och arbetar för en säker arbetsmiljö.
Spelar ingen roll vad du skriver och yttrar dej hädan efter, du är ingen som en privat företagare ska beblanda sig med…
Så nu spelar det alltså ingen roll att jag alltså HADE RÄTT i min kritik av företaget? Det är ju själva poängen, att om Enercon inte kammar och lyssnar på folk sig så kommer fler såna här saker hända. Och det är det sista jag vill. Det var liksom därför jag tog på mig uppdraget som skyddsombud förstår du.
Och om du nu ”skiter i detaljerna” så har du ju ingen anledning att börja skriva alla de här märkliga antydningarna och påhoppen, från första början. Men du gör det ändå, då får man känslan av att du helt enkelt ville ta tillfället i akt och kasta lite skit på nån.
Och vad gäller min framtid, den bestämmer jag själv över. Men tack för visat intresse. God natt.
vi måste slå vakt om våran arbetsmiljö bättre..
putte-skyddsombud.blogspot.com
med vår nya vd så har jag stora förhoppningar.
och själv tror jag att han står för det han säger. 2012 kommer bli den riktiga kickoffen
Det är märkligt att det kan förekomma så korkade åsikter som era, när det gäller säkerhet på en arbetsplats. Att vara skyddsombud på egenföretagares företag är nog inte lätt.
Om vi skrivit 1911 hade kanske varit mer accepterat, men en sådan arbetsgivare med den uppfattningen som egenföretagare har borde inte arbeta med mänskor.
Arbetsmiljöverket borde ta i med hårdhandskarna, men med dagen politiska bild med och de ungas ointresse för fackligt engagemang är ofattbart,
Fackligt aktiv för många år sedan, och kan bara sörja över hur facket ha bytt skepnad.
Hej Joel! och alla ni andra.
Jag tycker du kan stå rakryggad! inför din medverkan i Enercon. Bry dig INTE om dumheterna från den anonyma ”Egenföretagare” Låt oss hoppas att han har sin åsikt p.g.a. han INTE har hela bilden klar för sig. I annat fall tycker jag bara att det är beklagligt! Så all heder åt dig Sandra och alla ni andra som har försökt att göra en skillnad inom Enercon! Lev väl, Glenn Bergenstoff…
Egenföretagare.
Eftersom du inte känner Joel eller Enercon och därmed inte vet vad som pågår där så är dina kommentarer bara ett påhopp på Joel.
Att du dessutom inte vågar stå för vem du är visar bara vilken liten man du är.