Uppsala Universitet. Foto: Tommi Bergman/Flickr.
Uppsala Universitet. Foto: Tommi Bergman/Flickr.

Carola Lemne får stenhård kritik för att hon vill frånta de anställda vid Uppsala universitet makt i valet av rektor. Men det är knappast första gången Svenskt Näringsliv lägger tveksamma förslag på området.

Huruvida det passar sig att Carola Lemne är vd för Svenskt Näringsliv och samtidigt styrelseordförande i Uppsala universitet, har varit föremål för konflikt sedan hon tillsattes 2014. Men valet av ny rektor för universitetet har de senaste veckorna väckt ny ilska.

Historiskt har lärare, forskare och studenter haft stor betydelse i valet av rektor i Uppsala. För ett par veckor sedan föreslog emellertid Carola Lemne en ny process för hur rektorsvalet ska gå till. Ett förslag som stärker styrelsens makt på bekostnad av de universitetsanställdas inflytande.

Lemnes förslag är dessutom skrämmande likt ett som någon vecka tidigare lades av Näringslivets forskningsberedning, som finansieras av Svenskt Näringsliv. I dag fattas beslut om huruvida man ska förändra tillsättningen av rektor vid lärosätet.

Oavsett utfall, Lemnes kontroversiella förslag har fått universitets anställda att se rött. I ett upprop med 800-talet undertecknare och i ett brev från samtliga fakultetschefer riktas stenhård kritik mot näringslivsbossen.

Men den stenhårda kritiken rikas främst mot att Lemne sitter på två stolar och inte kan skilja på sina uppdrag. Ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson har fullt förtroende för näringslivsbossen.

– Jag förutsätter att hon kan skilja på sina roller. Ordföranden för våra universitet och högskolor är personer som arbetar och är aktiva i olika delar av samhället, till exempel i näringslivet. Vi litar på att de har universitets eller högskolans bästa för ögonen i sina uppdrag som ordföranden, säger ministern till Dagens Arena.

Det är knappast första gången Lemnes lämplighet ifrågasätts. Och med tanke på de förslag som organisationen hon leder tidigare lagt fram kanske det inte är så underligt. 2011 ville Svenskt Näringsliv att de som väljer att studera konst och humaniora ska få lägre studiemedel än de som pluggar till yrken där det finns efterfrågan på arbetskraft.

Intresseorganisationen var också en av ytterst få remissinstanser som ställde sig bakom den dåvarande alliansregeringens kontroversiella förslag om att statliga högre lärosäten ska kunna omvandlas till privata stiftelser för att få större handelsutrymme. Det skulle exempelvis underlätta för universiteten att äga bolag och ta emot obegränsat med donationer.

– Jag och regeringen delar inte Svenskt Näringslivs åsikt i de frågorna, säger Helene Hellmark Knutsson.