skola2_N

SKOLA De elever som är missnöjda med sin studie- och yrkesvägledning löper en fördubblad risk att överväga avhopp eller hoppa av sitt program. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund.

Elever som anser att de inte har fått tillräckligt stöd genom studie- och yrkesvägledning i skolan löper 50 procent högre risk att överväga eller genomföra ett avhopp eller programbyte, enligt rapporten.

Studien visar också att de elever som har en eller två utlandsfödda föräldrar är mest missnöjda med den studie- och yrkesvägledning de får. Samtidigt förekommer det endast i liten utsträckning kompensatoriska åtgärder genom att de elever som har lägst betyg får större tillgång till individuella samtal, även om tendensen finns.

Pojkar är mer missnöjda med sin studie- och yrkesvägledning än flickor, och flickor med höga betyg är  den grupp som uppsöker studie- och yrkesvägledare mest.

En stor majoritet av de tillfrågade eleverna har fått studie- och yrkesvägledning, och de flesta har även haft individuella möten med studie- och yrkesvägledare. Men elevernas nöjdhet med samtalen varierar.

I enkäten har eleverna bland annat fått frågan om de anser sig ha fått tillräckligt mycket individuell studie- och yrkesvägledning. 85 procent uppger att det stämmer helt eller ganska bra, medan 15 procent tycker att det stämmer ganska dåligt eller inte alls.

Men om siffrorna jämförs med innehållet i studievägledningen framgår att elever som fått mer utförlig information under samtalen är betydligt mer nöjda.

Av de elever som fått information om olika gymnasieprogram eller som har fått hjälp att inventera sina styrkor och intressen, uppger 10 respektive 12 procent att de inte fått tillräcklig studie- och yrkesvägledning.

Det kan jämföras med de elever som inte har fått programinformation eller hjälp med att inventera sina styrkor och intressen, där 49 respektive 34 procent svarar att stödet de fått är otillräckligt.

Lärarnas riksförbund anser att studie- och yrkesvägledningen behöver uppvärderas, genom att det görs en översyn och skapas nationella mål för vägledningen som kan följas upp och utvärderas.

Fackförbundet vill också se en reglerad minimitid som varje elev ska kunna räkna med hos en studie- och yrkesvägledare, samt att skollagen skärps så att det krävs en yrkesexamen för anställas som studie- och yrkesvägledare.

Studien genomfördes under februari och mars 2017, och gällde elever som börjat en gymnasieutbildning hösten 2016. Av 3 200 tillfrågade personer har drygt 1 500 svarat på enkäten.