vårdvalet En rapport från tankesmedjan Timbro visar att besöken på vårdcentraler är fler och har ökat mer i de fattigaste områden jämfört med de rikaste. Men Dag Larsson, landstingsråd för Socialdemokraterna i Stockholm anser att fel drivkrafter ligger bakom besöken i utsatta områden.
Tankesmedjan Timbro har studerat vårdvalen i Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne, och gjort en uppdelning mellan områden på en skala över hur vårdcentralerna i regionerna kan viktas enligt ett socioekonomiskt mått.
* Resultaten visar att socioekonomiskt mer utsatta vårdcentraler har 15-20 procent fler besök per listad patient än vårdcentraler med mer välbeställda patientgrupper har.
* I alla tre regionerna och landstingen har de 25 »fattigaste« vårdcentralerna ökat sina patientbesök sedan vårdvalet infördes, medan de 25 »rikaste« vårdcentralernas patientbesök har minskat.
Enligt Timbro motbevisar de här siffrorna argumentet att vårdvalet skulle förstärka ojämlikhet, och gynna överkonsumtion av vård av välbeställda och relativt friska människor.
»Slutsatsen är att vårdvalet inte missgynnat, utan istället gynnat socioekonomiskt svaga grupper om vi granskar antalet besök per listad.« skriver Timbro i rapporten.
Men Dag Larsson (S), oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting ser saken annorlunda. Han menar att många besök kan tyda på att vårdcentralerna anpassar sig till en verklighet där man räknar »pinnar«, alltså besök, för att få högre ersättning, vilket kan leda till onödigt många, men korta läkarbesök för en och samma patient.
– Det som skedde när Filippa Reinfeldt införde vårdval var att flera vårdcentraler i utsatta områden var tvungna att skära ned hårt. Vissa förlorade en tredjedel av sin finansiering. Enda räddningen för att klara ekonomin för vårdcentralerna i Rinkeby och Rågsved var att genomföra många och korta besök, och det är inget bra sätt att bedriva vård tycker jag, säger Dag Larsson.
Enligt David Åhlén, politiskt sakkunnig hos Socialdemokraterna i landstinget, är många av vårdcentralerna i de mest utsatta områdena i Stockholms län mindre aktörer, medan merparten av privatdriven primärvård generellt i landstinget tillhör någon större koncern, såsom Aleris eller Capio. Att vara ett litet företag ökar den ekonomiska utsattheten, menar han.
Samtidigt visar en sammanställning som Socialdemokraterna i Stockholm har gjort att 9 av de 10 mest socioekonomiskt utsatta områdena i Stockholm har fått en bättre tillgänglighet till primärvård sedan vårdvalet infördes. Bara Botkyrka sticker ut i avsaknad av en vårdcentral.
– Det som är positivt med vårdvalet är att det inte är etableringen av vårdcentralerna som är problem; det finns ganska bra spridning på vårdcentraler, säger Dag Larsson.
Från 2016 ändrades ersättningssystemet inom vårdvalet något, efter att de rödgröna partierna och Liberalerna ställt sig bakom en ändring. Nu väger socioekonomiska faktorer tyngre i fördelningen av ersättning till olika vårdcentraler, men fortfarande baseras 50 procent av ersättningen på antal besök, vilket Socialdemokraterna tycker är en alldeles för stor andel.
Än så länge tycks inte förändringen i ersättningsmodell har haft någon tydlig påverkan på etablering av nya vårdcentralen.
I Västra Götalandsregionen, som har haft vårdval inom primärvården sedan 2009, är ersättningssystemet helt annorlunda uppbyggt. Där spelar antal besök i princip ingen roll, utan 85 procent av ersättningen fördelas utefter vårdtyngd på de listade patienterna
– Man kan väl säga att bilden i rapporten bekräftar ganska väl det vi själva ser; med vårt vårdval fick vi betydligt fler besök i de socioekonomiskt utsatta områdena, och många nyetableringar i samma områden. Så det är en positiv utveckling i stort sett, säger Jonas Andersson (L), ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen.
I Västra Götalandsregionen ökade antalet besök på de 25 vårdcentralerna i mest utsatta områden med 8 procent 2010-2016, att jämföra med att besöken sjönk med 9 procent i de 25 mest välbeställda områdena. Under 2016-2017 sjönk besöken kraftigt bland de socioekonomiskt utsatta grupperna, så att besöksfrekvensen i slutet av mätperioden knappt skiljer sig åt mellan olika mätgrupperna.
Jonas Andersson ser en klar koppling mellan det ökade antalet besök och en bättre tillgänglighet, i vissa fall genom att det startats en vårdcentral i områden där ingen fanns tidigare som exempelvis Bergsjön. Jonas Anderssons analys är att den ökningen i antal primärvårdsbesök i socioekonomiskt utsatta områden är helt kopplad till att befolkningen där är sjukare.
– Tyvärr har vi fortfarande mer underkonsumtion än överkonsumtion av vård. Det kan hänga på individen som inte söker vård eller på vårdcentralen som inte ger tider, säger Jonas Andersson.
Varför besöken gick ned det senaste året i mätningen har han ingen förklaring till.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
