VÅRDKRIS Överbeläggning och brist på vårdplatser, men också personalbrist är utmaningar för vården, konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, i sin tillsynsrapport. Abbe Schulman, specialist inom psykiatri, anser att vårdplatserna måste öka kraftigt.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, släppte igår  sin tillsynsrapport för 2016, där de har granskat olika verksamheter inom vård och omsorg. Inom vården pekas personalbrist inom flera vårdyrken, bland annat specialistsjuksköterskor och barnmorskor, ut som ett stort problem. Det här menar IVO kan äventyra patientsäkerheten på sikt.

Likaså kallar IVO bristen på vårdplatser för en risk. Myndighetens kartläggning för 2016 visar att patienter ofta blir utlokaliserade eller vårdas i andra utrymmen än vad som kan kallas en vårdplats.

»Detta medför risker för den enskilde i och med att kompetensen i den mottagande verksamheten inte alltid är anpassad för patientens sjukdomstillstånd.” skriver IVO.

I går, måndag, skrev även Abbe Schulman, specialist inom psykiatri som forskat inom arbetsrelaterad ohälsa, en debattartikel i Svenska Dagbladet där han menar att antalet vårdplatser måste öka. Det kräver att vården lyckas attrahera och behålla den personal de behöver. Sverige har under många år arbetat för att få ned antalet vårdplatser och effektivisera vården, men ligger nu långt under en acceptabel nivå, anser Abbe Schulman.

– Inom OECD har länderna i snitt 5,3 vårdplatser per 1 000 invånare. I Stockholm har vi nu 1,55 vårdplats per 1 000 och det beror på personalbrist. Innan 2010 då personalen började fly vården låg vi på 2,7 per 100 000, säger Abbe Schulman som tycker att vi åtminstone måste komma upp i 2010 års nivå.

Inom OECD har länderna i snitt 5,3 vårdplatser per 1 000 invånare. I Stockholm har vi 1,55 vårdplats per 1 000

Det som från början var en politisk ambition att få ned antalet vårdplatser, har alltså de senaste åren accelererat bortom ledningars och politikers kontroll eftersom personalen flyr vården.

I dag hålls många vårdplatser stängda för att det inte finns tillräckligt med personal. Personalen lämnar i sin tur eftersom arbetsmiljön är ohållbar, med resursbrist och alltför hög arbetsbelastning.

–  Sjukhuspersonal är väldigt lojal och man anstränger sig till det yttersta, men om arbetsmiljön inte fungerar tappar man tilliten och hoppet. Då blir personalen antingen sjuk, säger upp sig eller går kvar och är missnöjda, vilket ofta leder till konflikter, säger Abbe Schulman.

Att personalflykt skulle bero på att man kan tjäna mer pengar hos bemanningsföretag eller genom att arbeta i Norge, vilket många sjuksköterskor gör, tror han inte på. Däremot kan bemanningsföretag locka exempelvis läkare eftersom de erbjuder en enklare arbetssituation, utan helhetsansvar.

– Om man frågar personal varför de slutar och börjar på bemanningsföretag eller jobbar i Norge, så beror det ofta på att man inte tror på att sjukvården kommer bli bättre. Svenska sjuksköterskor i Norge uppger att de får uppskattning och användning för sin kompetens, och att de har rimliga arbetsförhållanden, säger Abbe Schulman.

Nu krävs ett omtag för att i första hand kunna öppna de befintliga vårdplatser som hålls stängt på grund av personalbrist, säger Abbe Schulman. Senare kan det även bli tal om att skapa nya vårdplatser. Men för att kunna öppna fler vårdplatser krävs att arbetsmiljön förbättras så att vårdpersonal vill arbeta på sjukhusen.

En förutsättning är att sjukvårdspersonal bemöts och behandlas med respekt, förståelse och omsorg. Det krävs ett vettigt psykologiskt stöd om så behövs. En gång i tiden fanns tid att sätta sig och prata, men idag har man knappt tid att äta lunch, säger Abbe Schulman.

Förra veckan rapporterade Sveriges Radio Ekot att sjukskrivningar på grund av utmattning ökar drastiskt bland kvinnliga läkare, något också en undersökning gjord av AFA Försäkring visar. Det är en bild som Abbe Schulman bekräftar.

– Sjukskrivningar har ökat, framförallt i relationsyrken och mer för kvinnor och män. Nu har det också gått ned i åldrarna, säger Abbe Schulman.