Ulf Kristersson, Moderaterna och finansminister Magdalena Andersson (S). Bild t v: Fredrik Wennerlund.
Ulf Kristersson, Moderaterna och finansminister Magdalena Andersson (S). Bild t v: Fredrik Wennerlund.

VÅRBUDGET Regeringen satsar 3,1 miljarder extra kronor i vårändringsbudgeten. Staten spås gå med stora överskott kommande år. Men från borgerligt håll anklagas regeringen för att vara för optimistisk om framtiden, och LO ser skatteförslagen som felriktade.

Regeringen förstärker vårbudgeten med 3,1 miljarder kronor från den 1 juli. Flera av satsningarna är redan kända.

Polisen får den enskilt största delen av pengarna, 700 miljoner. De nya medlen ska bland annat gå till fler anställda och extra resurser till Nationellt forensiskt centrum (NFC).

500 miljoner kronor går till att förstärka förlossningsvården. Försvaret får också 500 miljoner extra och och lika mycket går till klimatsatsningen Klimatklivet. Det handlar om en satsning på att stödja lokala och regionala klimatinvesteringar, där pengar kan fördelas till projekt inom exempelvis företag, skolor och kommuner.

Samma summa, 500 miljoner, går till de skolor som har lägst andel elever med behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Samtidigt går 150 miljoner kronor till att förstärka gymnasieskolans introduktionsprogram, som är till för de elever som saknar men vill skaffa sig behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Även den sociala barn- och ungdomsvården och barn- och ungdomspsykiatrin får ekonomiska förstärkningar.

Prognosen för överskottet i statskassan bedöms stiga till 0,6 procent 2018 från 0,3 procent i år, enligt regeringen. 2019 väntas överskottet öka till 1,4 procent av BNP. Regeringen spår också ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet under de kommande åren, trots att tillväxten spås minska något.

Från borgerligt håll anklagas däremot regeringen för att använda för optimistiska prognoser, och Moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson jämför dem med Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets prognoser som han menar är mer försiktiga.

– Vi har en sysselsättningsgrad som tvärtom sjunker och vi har ett arbetskraftsdeltagande som också sjunker, sade Ulf Kristersson under en presskonferens.

En annan kritiker är Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Jakob Forssmed.

– Det är oroande att man har så höga utgiftstak, säger han rapporterar Sveriges Radio.

Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz kritiserar regeringen för att lägga så mycket pengar på ändringar, då han menar att vårbudgeten inte är tänkt för att göra mer än marginella förändringar.

– Det är inget lagbrott, men jag ställer mig frågande till att man avviker från intentionerna i budgetprocessen, säger han till TT.

 LO är positiva till de extra satsningarna i vårbudgeten, men har desto fler förhoppningar på höstbudgeten som de menar motiveras av starka statsfinanser.

– Nivån på arbetslösheten är inte acceptabel, och framförallt måste man få till en politik som funkar för det arbetskraftsutbud vi har, där många har otillräcklig utbildning och för låga kvalifikationer. Så mer utbildning krävs, inte minst för att få in fler nyanlända i jobb. Jag ser också att höstbudgeten bör innehålla en stor välfärdssatsning, säger Ola Pettersson, chefsekonom på LO, till Dagens Arena.

Enligt LO behöver staten skjuta till runt 10 miljarder årligen till kommuner och landsting under ett antal år, för att de inte ska behöva höja skatten.

LO är positiva till de aviserade förslagen i höstbudgeten om flygskatt och ändrade regler för skatteavdrag för företag, de så kallade 3:12-reglerna. Men när det gäller förslaget om att fler ska betala statlig skatt sällar sig LO till kritikerna bland de borgerliga partierna – om än av andra skäl.

– Vi vill ha mer tyngdpunkt på kapitalbeskattning. Det är en obalans att man beskattar arbete istället för kapital, det här stärker den skillnaden, säger Ola Pettersson.

Även akademikerfackförbundet SACO kritiserar att fler ska betala statlig skatt, då de menar att det gör det olönsamt att utbilda sig. SACO hade också velat se en satsning på högre utbildning i budgeten, skriver organisationen i ett pressmeddelande.

Unionen kritiserar flygskatten, som de menar slår mot jobb och tillväxt runtom i landet.

Expressen Ledare kallar regeringens fördelningspolitiska förslag, med höjd skatt på arbete och sänkt för pensionärer, för »plakatpolitik« som minskar incitamenten att arbeta extra. Regeringen blundar för den största orättvisan, menar redaktionen, som är att bostadsägare kunnat bli rika utan att göra något för att förtjäna det.

»Bostadsbristen i kombination med rekordlåga räntor och ett skattesystem som premierar ägande har skapat mängder av nya miljonärer«, skriver tidningen.

På bostadsområdet reagerar också Hyresgästföreningen på att regeringen saknar förslag som skulle kunna utjämna de skatteekonomiska skillnaderna mellan olika boendeformer till hyresrättens fördel.