Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

NYA TJÄNSTER Bara en tiondel av svenskarna har hittills använt sig av tjänster inom den så kallade delningsekonomin. Men konsumentminister Per Bolund tror att fenomenet snart kommer att explodera, och han ser många möjliga vinster med det.

På måndagen presenterade KTH-forskaren Karin Bradley ett betänkande om fenomenet delningsekonomi ur användarnas perspektiv, ett område hon har haft i uppdrag att undersöka för regeringens räkning.

Det Karin Bradley kallar delningsekonomi är när privatpersoner hyr, hyr ut, byter eller lånar tillgångar av varandra, eller erbjuder småtjänster, något som ofta sker via webbplattformar som appar. Häri ryms allt från mindre arrangemang i en stadsdel eller ett grannskap, till globala jätteföretag som Uber och Airbnb, varav de sistnämnda ofta får kritik för att affärsmodellen bygger mer på kommersiella intressen än på delning i dess rätta bemärkelse.

Facebook och Airbnb är de största plattformarna i Sverige för den här sortens aktiviteter. Det framgår av en undersökning från Novus om svenskarnas erfarenheter av delningsekonomi, som har gjorts inom ramen för uppdraget.

Även om delningsekonomi är vida omtalat, visar Novus undersökning att bara en tiondel av svenskarna tagit del av någon tjänst inom delningsekonomin under de senaste två åren.

— De tio procenten är framförallt yngre personer i storstadsregionerna. De har sociala drivkrafter; det är framförallt att det är spännande och intressant att träffa nya människor som har betonats, sade Karin Bradley på presskonferensen.

Av de som inte har använt någon tjänst inom delningsekonomin uppger runt 80 procent att de inte har känt något behov av det, medan runt en femtedel av dem som saknar ”delningserfarenhet” säger sig känna osäkerhet inför att handla med en annan privatperson.

Karin Bradley ser ingen anledning att skärpa lagstiftningen på området, med anledning av det som kommit fram i utredningen. Däremot ser hon brister hos plattformarna inom delningsekonomin när det gäller information om exempelvis skattekonsekvenser, vilken avgift plattformarna tar ut och kontaktuppgifter till de som ansvarar för plattformen.

Utredningen föreslår att Konsumentverket ska informera allmänheten om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller inom den här sortens tjänsteekonomi. Dessutom föreslås Konsumentverket och Konkurrensverket tillsammans få ett uppdrag att följa utvecklingen inom delningsekonomin ur konsumenternas synpunkt, och överväga att genomföra tillsyn över verksamma aktörer.

Konsumentminister Per Bolund, som deltog vid presskonferensen, tror att delningsekonomin kommer att växa snabbt.

– Många av de här tjänsterna har stordriftsfördelar så när användandet väl når en kritisk massa sprids det snabbt, tror jag, säger Per Bolund till Dagens Arena.

Även om delningsekonomin skapar konflikter, som när hotellägare och taxichaufförer reagerar på Airbnbs och Ubers affärsmodeller, ser konsumentministern många positiva möjligheter med den här sortens tjänster.

– Det har funnits exempel på aktiviteter långtifrån de regelverk vi har satt upp, där man har använt sig av ett tjusigt begrepp som delningsekonomi för att smita från skatten. Men det finns många olika drivkrafter och positiva värden i stort i att kunna utnyttja samhällets resurser gemensamt, säger Per Bolund.

Han tar bilpooler som ett exempel, där bilar kan komma till användning mer än en halvtimme på morgonen och en halvtimme på kvällen.

– Och grundtanken med Airbnb är ju också att låna ut när man inte har behov av lägenheten. Det skulle kunna utvecklas till att man exempelvis börjar spekulera i bostäder och att det blir mer affärsverksamhet av det, men det har vi ju inte sett hittills i Stockholm, säger han.

Behöver man göra något för att balansera olika aktörers plats på marknaden, som globala, kommersiella bolag gentemot gräsrotsinitiativ?

– Vi kommer att se en utveckling där de stora ser affärsmöjligheter, men även gräsrotsinitiativ som agerar på mindre nivå. Och det berikas av att de bägge delarna finns, vilket ger större valmöjligheter för konsumenterna.

Vem har ansvar för arbetsvillkoren i den här branschen, som väntas växa?

— Vi har ju ett ansvar att se till att bra arbetsvillkor gäller på hela arbetsmarknaden. Egenanställda finns i dag i flera branscher, men det är ju rimligt att arbeta för att skapa rimliga arbetsvillkor. Ett förslag i utredningen är ju att man ska ha bättre tillsyn, säger Per Bolund.

Är det ett problem i sig att folk är egenanställda, som exempelvis Uber eats som anställer sina cykelbud via en mellanhand?

– Det är svårt att säga att det generellt är ett problem. Många unga trivs bra med att ha en flexbilitet, och arbeta i olika konstellationer och jag tror att det kommer att växa i takt med digitaliseringen. Men det är viktigt att skapa system där man inte utnyttjar arbetstagare för att till exempel skatteplanera.