Allianspartiernas förslag om nytt överskottsmål sågas av LO:s chefekonom. »Oroväckande, inte med ett ord nämner de behoven av investeringar i skola, infrastruktur och bostäder.«
Fajten om överskottsmålets* vara eller icke vara trappas upp. I dag gav allianspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner en försmak av vad deras bud kan komma att innehålla när den parlamentariska utredningen om överskottsmålet presenteras i höst.
På DN debatt framför partierna två förslag på hur överskottsmålet skulle kunna kompletteras. Bland annat med ett »skuldtak« för att reglera det offentliga sparandet. De kan också tänka sig att exkludera pensionssystemets finansiella sparande från överskottsmålet. Men överskottsmålet, det ska ligga kvar.
– Det framstår som verklighetsfrämmande. Inte med ett ord nämner de den situation som Sverige befinner sig i: flyktingkrisen, demografin, våra stora behov av investeringar i skola, infrastruktur och bostäder. Det är svårt att förstå vart de vill komma, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.
Att överskottsmålet har sett sina dagar är många överens om. Regeringen, fackföreningsrörelsen, Svenskt Näringsliv och stora delar av den svenska ekonomeliten tycker att överskottsmålet har tjänat Sverige väl men nu bör ersättas med ett balansmål. Konjunkturinstitutet har också gett klartecken för att skrota den omdebatterade tvångströjan överskottsmålet – det utgör inte något hinder mot hållbarheten i ekonomin om det slopas, konstaterade KI i augusti.
– Man måste se till vad som gynnar Sveriges ekonomiska utveckling. Det gör inte ett överskottsmål, säger Ola Pettersson.
Men trots den stora uppslutningen bakom ett balansmål håller alliansen krampaktigt tag i att överskottsmålet krävs för en ansvarsfull ekonomisk politik.
– De har väldigt låg trovärdighet, när de satt i regering övergav de i praktiken överskottsmålet. Jag tror inte att de har några ambitioner att leva upp till det. De sysslar uteslutande med att göra det svårt för regeringen att driva en rimlig ekonomisk politik, säger Ola Pettersson.
På ett TCO-seminarium förra veckan pekade finansminister Magdalena Andersson på att ett balansmål skulle underlätta hanteringen av tillfälliga kostnadsökningar, som att bygga ett Sverige för fler människor.
– Det skulle innebära väldigt stora besparingar eller skattehöjningar de kommande fem åren om vi skulle behålla överskottsmålet. Min bedömning är att det inte skulle vara en väl avvägd politik, sade Magdalena Andersson.
En övergång till balansmål skulle emellertid inte ge något större klirr i statskassan, betonade hon.
– Det innebär bara att vi inte behöver höja skatten med 40 miljarder kronor, sa Magdalena Andersson.
* Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, i genomsnitt ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.
** Balansmålet innebär att de offentliga finanserna ska vara i balans.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
