Gårdagens beslut om Ojnareskogen uteblev på grund av en sista offensiv från kalkbrottets anhängare. Nu sitter Länsstyrelsen på Gotland med avgörandet.

Tiden börjar rinna ut för regeringens beslut om den gotländska Ojnareskogens framtid. Regeringen måste fatta sitt beslut innan den första september, tisdag, då de pausade domstolsförhandlingarna återupptas.

Många hade väntat sig ett beslut under gårdagens regeringssammanträde. Men beslutet uteblev. Orsaken är en sista lobby-offensiv från kalkbrottsförespråkarna.

Nordkalk, som vill bryta sten i området, har nu riktat in sig på Natura 2000-regelverket och lämnat in handlingar till Miljödepartementet där de hävdar att naturen i Ojnareskogen inte alls är så unikt, utan att det finns andra områden som skulle kunna skyddas i stället. Samtidigt gick IF Metalls ordförande Anders Ferbe ut i en debattartikel med exakt samma argumentation.

Även om man kan förstå att Ferbe försöker företräda sina medlemmar i kalkindustrin på Gotland, så kan man fråga sig om facket verkligen ska sitta i knäet på ett enskilt företag på det här sättet?

För att blidka Nordkalk har nu regeringen bett Länsstyrelsen på Gotland att undersöka om påståendet stämmer. Till saken hör att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket redan i en utredning pekat ut Ojnareskogen som ett nationellt toppobjekt.

I dag, fredag, går Länsstyrelsens deadline ut. Det vore mycket märkligt om denna smabbutredning (de har fått fem dagar på sig) skulle komma fram till något annat än den tidigare gedigna utredningen.

Allt tyder på att regeringen trots allt beslutar att Ojnareskogen blir ett Natura 2000-område – om inte annat så för att rädda Miljöpartiets ansikte. Men även ett sådant beslut innebär inte att frågan helt är avgjord. På tisdag sätter domstolsförhandlingarna åter i gång.

Nordkalk har många vänner inte minst bland de borgerliga partierna och inom arbetarrörelsen hela vägen in i regeringskansliet. De har vänner inom gruvindustrin, stålindustrin och myndigheter som Sveriges geologiska undersökningar. Och de har pengar att betala jurister och lobbyister.

Det är ännu för tidigt att räkna ut dem.