EKONOMI Ojämlikheten har ökat de senaste decennierna. Det konstaterar OECD i sin senaste ekonomiska utvärdering av Sverige och ger ett antal förslag på åtgärder.
När OECD:s generalsekreterare Angel Gurría besökte Stockholm på onsdagen för att presentera organisationens utvärdering av Sveriges ekonomi, var det bland annat med redan kända uppmaningar i bagaget. Liksom tidigare år ser OECD nämligen behov av reformer av bostadspolitiken i form av avreglerad hyressättning, återinförd fastighetsskatt och successivt avskaffande av ränteavdragen.
OECD riktar också fokus mot ojämlikhet och ojämställdhet i sin rapport. Ett antal faktorer har bidragit till ökad ekonomisk ojämlikhet från 1980-talet, enligt OECD, och dit hör förändrade hushållsstrukturer, en åldrande befolkning, invandring och en förändrad industristruktur.
Den förändrade strukturen på arbetsmarknaden innebär att relativt välbetalda jobb inom tillverkningsindustrin har blivit färre, medan lågbetalda arbeten i servicesektorn samt välbetalda tjänster inom informationsteknologi och finansiell sektor har blivit fler.
När det gäller hushållen i Sverige, är det det främst ökningen av singelhushåll och ensamstående föräldrar som bidrar till att den relativa fattigdomen växer.
– Kapitalinkomster har gjort dem i toppen rikare, och de sociala bidragen har ökat långsammare än lönerna, sade Angel Gurría från OECD under en presskonferens på Rosenbad som hölls ihop med finansminister Magdalena Andersson (S).
För att komma till rätta med ojämlikheten förespråkar OECD bland annat en förenkling av systemet med olika subventionerade arbeten och åtgärder, och att de ska rikta in sig på de mest utsatta på arbetsmarknaden. En snabb integration av invandrare lyfts också fram som särskilt viktigt.
– Jag är väldigt entusiastisk över snabbspåren, sade Angel Gurría till en reporter, om en av regeringens åtgärder för att få nyanlända i sysselsättning.
Att kvinnor med invandrarbakgrund arbetar i såpass låg utsträckning får särskild uppmärksamhet av OECD, och finansminister Magdalena Andersson (S) svarade genom att säga att regeringen givit i uppdrag till Arbetsförmedlingen att särskilt fokusera på den här gruppen.
OECD förespråkar också att de sociala förmånerna höjs genom uppräkning. De påpekar i sin rapport att över åren har många bidrag i Sverige antingen räknats upp enligt Konsumentprisindex – vilket stiger långsammare än lönerna – eller inte räknats upp alls på något systematiskt sätt.
– Det är väldigt intressant att OECD pekar på behovet av att arbeta mot ökad jämlikhet. Självklart kan det handla om att titta igenom vilka nivåer som finns på bidragen, men det viktigaste av allt är att alla människor som kan arbeta också ska arbeta – det är den viktigaste åtgärden mot ojämlikheten, sade finansminister Magdalena Andersson i en kommentar till OECD:s förslag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
