angel gurria

De historiskt stora inkomstklyftorna skadar ekonomin, slår OECD fast i ny rapport. För de fattigaste har inkomsterna stagnerat de senaste decennierna.

Inkomstklyftorna inom OECD:s 34 medlemsländer är på historiska nivåer. De rikaste tio procenten av befolkningen tjänar nästan tio gånger mer än de fattigaste tio procenten. Det är den högst uppmätta andelen någonsin, skriver OECD i en ny rapport.

– Ojämlikheten i OECD-länderna är på den högsta nivån sedan mätningarna startade. Det är bevisat att den höga ojämlikheten är dålig för tillväxten. Argumenten för att agera är lika mycket ekonomiska som sociala. Genom att inte hantera ojämlikheten skadar regeringar sina samhällsstrukturer och den långsiktiga tillväxten, säger OECD:s generalsekreterare Ángel Gurría.

Ännu mer ojämnt fördelade är förmögenheterna. År 2012 ägde den fattigaste 40 procenten av befolkningen endast tre procent av de samlade förmögenheterna. Samtidigt ägde den rikaste tiondelen hälften – och den rikaste hundradelen kontrollerade hela 18 procent av de samlade förmögenheterna.

En orsak till de ökade klyftorna är att inkomsterna för de fattigaste 40 procenten har stagnerat eller till och med minskat i reala termer de senaste decennierna. Enligt OECD har denna utveckling varit särskilt skadlig för ekonomin. Den växande ojämlikheten mellan 1990 och 2010 har hämmat tillväxten med 4,7 procent, enligt organisationen.

OECD menar att framväxten av allt mer osäkra jobb är en av de viktigaste orsakerna till de ökande inkomstklyftorna. Hälften av alla jobb som växte fram inom OECD mellan 1985 och 2013 var osäkra och tidsbegränsade vilket hänger ihop med lägre inkomster och sämre försäkringsvillkor.

Enligt OECD drabbar de osäkra anställningarna främst unga vuxna. 40 procent av alla med osäkra anställningar är under 30 år. I dag är det ungdomar och unga vuxna som löper störst risk för fattigdom till skillnad från 1980-talet då pensionärer var den mest utsatta gruppen.

För att bryta utvecklingen tycker organisationen att länderna ska förbättra arbetsvillkoren och minska andelen osäkra anställningar, förbättra jämlikheten och öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Dessutom tycker OECD att länderna ska satsa mer på utbildning och barnomsorg och öka omfördelningen av inkomster via skatter och transfereringar.