Ulrika Blomqvist FOTO: press/ Anders Lövdn/flickr

BOSTADSRÄTTER Skärpta krav på krav på bostadsrättsföreningars redovisning kommer att ge köparen bättre insyn i föreningens ekonomi – och kan även påverka lägenhetspriserna.

Igår onsdag presenterades Bostadsrättsutredningen, som syftar till att stärka konsumenträtten. 

Ulrika Blomqvist, jurist och vd på intresseorganisationen Bostadsrätterna, har varit en av utredningens experter.

– Systemet blir mer rättssäkert och underlättar framförallt för blivande bostadsrättsägare, då man kan jämföra föreningen med andra, säger Blomqvist till Dagens Arena.

I de nya reglerna, som är tänkta att träda i kraft 2019, föreslås bland annat skärpta krav på bostadsrättsföreningars redovisning. Köparen ska på så sätt få en bättre insyn i föreningens ekonomi. Förslaget kommer dessutom medföra en skärpt syn på föreningarnas sparbehov. Många bostadsrättsföreningar sparar för lite till framtida reparationer och underhåll, vilket på sikt ökar risken för kraftigt höjda månadsavgifter.

Dessutom kommer mäklare bli skyldiga att informera konsumenten om lägenhetens andel av föreningslånet, något som utredningens ansvarige, Michel Koch, tror kommer att påverka prissättningen på bostadsmarknaden. De föreningar som har lågt föreningslån får en högre värdering, medan de som har högt lån blir lägre värderade, skriver SvD.

Vilka konsekvenser de föreslagna reglerna skulle kunna för bostadspriserna är osäkert, menar Ulrika Blomqvist.

– När man införde amorteringskravet skedde en viss nivå av prisreglering, men det blev inga jättestora förändringar. Idag när man köper lägenhet så är det i stort sett uteslutande läget som är avgörande för priset, säger Blomqvist.

Även bostadsproducenterna påverkas: Vid produktion av nya bostäder ska en underhållsplan för de kommande 50 åren redovisas. Detta för att undvika att föreningar utelämnar framtida kostnader och månadsavgifterna blir för lågt satta. Flera bostadsproducenter är kritiska till underhållsplanens omfattning. HSB:s förbundsordförande Anders Lago menar att 30 år hade varit en rimligare tidsram.

Lago får dock mothugg av Swedbank som överlag ställer sig positiva till bostadsutredningens förslag.

– HSB vet att de stora kostnaderna för föreningarna kommer efter 40–45 år när mycket ska bytas ut, så den perioden vill de inte ha med i den tekniska planen, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till SvD.