Diagram över elevfördelningen på skolor med sämst respektive bäst resultat. Bild: regeringen

SKOLA Regeringen satsar totalt 6 miljarder kronor på skolan fram till år 2020. Pengarna ska gå till att utjämna socioekonomiska skillnader mellan olika skolor, i enlighet med Skolkommissionens förslag.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) presenterade i dag en ny, stor budgetsatsning på skolan. Det handlar om att fördela pengar efter socioekonomiska förhållanden på respektive skola.

Satsningen bygger på Skolkommissionens förslag om att satsa 6 miljarder kronor på utjämnande insatser. Men medan Skolkommissionens förslag innebar att två av de miljarderna skulle tas från befintliga statsbidrag som omvandlades, innebär regeringens förslag att alla sex miljarderna är helt nya pengar.

Pengarna till skolorna ska fördelas efter kriterier såsom:

* Vårdnadshavares utbildningsnivå och inkomst
* Eventuellt försörjningsstöd i elevens familj
* Nyanlända
* Bostadsområdets socioekonomiska status

Enligt ett socioekonomiskt index som SCB har gjort, skulle de skolhuvudmän som har störst resursbehov få ett tillskott på 12 procent jämfört med vad utbildningen kostar i dag, skriver regeringen. Om man räknar in kostnader för både elevhälsa och utbildning skulle tillskottet bli 25 procent för de med högst värden enligt indexet.

Utbildningsministern sade som svar på en fråga under presskonferensen om hur användningen av pengarna ska följas upp, att »vi måste båda se till att rikta bidragen själva och se till att kommuner kan göra det«. Pengarna ska fördelas till skolhuvudmännen, alltså fristående skolor och kommuner, och kommunerna ska därefter fördela pengarna själva efter behov.

Lärarnas Riksförbund jublade åt den nya satsningen.

– Vi tycker att det är mycket välkommet, det är något vi har lyft länge och det behövs en bättre fördelning av pengarna. Det är viktigt att man har tydliga kriterier för att fördela pengarna, sådana som man vet spelar roll och där vet vi att föräldrarnas utbildningsnivå är den viktigaste faktorn, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Moderaterna skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall kommenterade satsningen i ett sms:

»Det är de svagaste eleverna som behöver mer kunskap i skolan allra mest. Till skillnad från regeringen har vi ett spetsigare förslag att ge mer resurser direkt till de skolor som har låga kunskapsresultat. Då säkerställer man bättre att skattepengarna också verkligen går till de svagaste eleverna« skriver hon.

Så sent som igår sade Gustav Fridolin i en intervju med Dagens Arena att en lösning för att få bättre kontroll över hur statsbidragen till skolor används är att baka ihop dem till ett enda stort eller några få bidrag. Men ett sådant steg anser regeringen att det i dag är för tidigt att ta, och istället införs alltså ytterligare ett statsbidrag.

I förslaget står det:

»Regeringen bedömer dock att det i samband med genomförande av denna satsning inte hade varit ansvarsfullt att avveckla och slå samman statsbidrag utan att först göra en noggrann analys av vilka konsekvenser det skulle få.«

Framöver bör dock statsbidragen ses över, för att eventuellt slås ihop eller förenklas, skriver regeringen.