Sjukförsäkring Riksdagen röstade ja till Riksrevisionens förslag att göra det lättare att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning. »Förslagen som innebär att det blir lättare att beviljas sjukersättning är bra. Riksrevisionens slutsats är sakligt grundad« säger LO-utredaren Kjell Rautio. 

Riksrevisionen föreslår att villkoren för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning, alltså den mer permanenta ersättningsformen i sjukförsäkringen, ska ses över i syfte att göra det lättare för individen att få sin ansökan godkänd.

Revisionen tycker också att regelverk kring hur en person med sjukpenning ska få sjukersättning efter en viss tid ska ses över. Riksrevisionen föreslår en lagstadgad bortre tidsgräns för när individens rätt till sjukersättning ska vara prövad.

På onsdagen debatterades förslagen i utskottet och senare på eftermiddagen röstade riksdagen om dem. Ett par reservationer kom in från tre riksdagspartier, men riksdagen gick ändå på Riksrevisionens förslag.

I april i år presenterade Riksrevisionen sin rapport Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa (RiR 2018:9)Rapporten analyserade vilka effekter ett nekande av sjuk- och aktivitetsersättning har för individers inkomster och hälsa och fann att så väl inkomst som hälsa påverkas negativt av avslag.

Riksrevisionen skriver: »De som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade i genomsnitt omkring 125 000 kronor per år jämfört med om de i stället hade beviljats ersättning. De uppvisade också sämre hälsa i form av relativt fler dagar som inlagda inom sluten vård.«

Dock tycker inte revisionen att det är Försäkringskassan som varit för strikta i sina bedömningar utan pekar istället ut regelverket för att inte vara anpassat till de nekades möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens bild. I sitt svar till revisionen skriver de:

»Regeringen konstaterar att reglerna behöver ses över. Beviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar ligger på låga nivåer. En översyn av regelverket för sjukersättningen har därför påbörjats.«

Åsikterna går dock isär om hur myndigheten går vidare. Riksrevisionen föreslår regeringen att överväga att ge Försäkringskassan uppdraget att ta fram en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning.

Regeringen menar istället att det främst är en fråga för myndighetens interna styrning.

På onsdagsförmiddagen debatterades Riksrevisionens förslag i riksdagen. Nooshi Dadgostar V-ledamot av socialförsäkringsutskottet frågade om det är det här sjukförsäkringssystemet regeringen menar med samhällskontraktet 2018?

– Sverige har OECD:s hårdaste regler för att få beviljad sjukersättning och Riksrevisionen är ovanligt skarpa i sina uttalanden, sade Dadgostar under debatten.

De hårdare regelverket infördes 2008 av dåvarande alliansregering. Men sedan 2014 och Socialdemokraternas maktskifte har lite förändrats. Björn Petersson från Socialdemokraterna menar att det inte är regeringens fel.

– Det är Alliansen och Sverigedemokraterna som har haft majoritet i kammaren. Den sjukförsäkring vi har är ett uttryck för kammarens vilja, inte socialdemokraternas, sade Peterson från talarstolen i förmiddags.

Den bortre tidsgränsen för sjukpenningen plockades bort av den rödgröna-regeringen, vilket LO-utredaren Kjell Rautio tycker är ett steg i rätt riktning. Men när Försäkringskassan fick 9,0-målet av regeringen förstärktes problemen vid de tidigare tidsgränserna, framför allt den vid sjukdag 180. Målet innebär att sjukpenningtalet ska vara högst 9 dagar i december år 2020.

– Det ledde till ett allt för ensidigt fokus på att pressa ner sjukpenningtalet och att sänka kostnaderna för staten istället för att motverka sjukfrånvarons orsaker. Därför fattiggörs många som helt uppenbart inte kan arbeta på grund av sjukdom istället för att få rehabilitering och stöd tillbaks i arbete.

Han är positiv till Riksrevisionens båda förslag rörande sjukersättningen (tidigare förtidspension) och tycker analysen överensstämmer med den som tidigare gjorts av ISF och LO.

– Förslagen som innebär att det blir lättare att beviljas sjukersättning är bra. Riksrevisionens slutsats är sakligt grundad.