Klimat Trots IPCC:s analys om vikten av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grad kunde inte EU:s ministerråd enas om en ambitionshöjning. Men slaget är inte över. Idag röstar miljöutskottet om EU:s linje inför klimattoppmötet i december.
FN:s klimatpanel, IPCC:s rapport som släpptes i måndags skärpte tonen kring vad som krävs för att den globala uppvärmningen ska hållas under två grader, närmare 1,5 grad, till 2100. Enligt IPCC:s ordförande Hoesung Lee »kräver det aldrig tidigare skådade ansträngningar i hela samhället«.
Trots IPCC varning så lyckades inte ministerrådet komma överens om att skärpa åtagandena när de igår röstade om vilket mål och ambitioner som unionen ska ha med sig till COP24, klimattoppmötet i Katowice, Polen, i december.
Under toppmötet röstar varje enskilt medlemsland för sig själv, men EU har ändå en samordnande roll.
Sveriges hållning är att nivån på EU ländernas ambition måste höjas och att EU med ett tydligt ställningstagande ska vara pådrivande under klimatmötet. Men länderna i EU är splittrade. Stora delar av östra Europa är fortfarande beroende av fossil energi och kolgruvor. Exempelvis Polen har över 100 000 människor som arbetar inom kolindustrin. Men även Tyskland har blivit mer beroende av kolindustrin sedan de stängde sina kärnkraftverk.
Resultatet är att rådet ligger kvar på en utsläppsminskning på 40 procent till 2030.
Miljöutskottets progressiva grupp tycker att EU-länderna ska reducera sina utsläpp till 55 procent till 2030. Den konservativa gruppen anser att 40 procent är tillräckligt till 2030.
Jytte Guteland, S-ledamot i EU:s miljöutskott, framhåller att allt under 45 procent är en sänkning av ambitionsnivån, då redan förhandlad lagstiftning, så som förnybartdirektivet, energieffektiviseringarna och utsläppshandeln, minskar utsläppen med 45 procent till 2030.
Inför omröstningen kommenterade Jytte Guteland:
– Det har inte varit jätteljust under de senaste åren i rådet, med några undantag så som utsläppshandel. Annars är jag lite orolig över rådets diskussioner. Jag tror mer på parlamentet och vill att vi ska vara en stark maktfaktor när det gäller klimatfrågorna. De enskilda medlemsländerna har närmare till kortsiktiga intressen, tyvärr har det varit så, säger Jytte Guteland.
Ett exempel är begränsningen av utsläpp från bilar och lätta lastbilar. Utskottet röstade igenom ett förslag som skärper av reduktionskraven till 45 procent. Miljöministrarna kom överens om ett 35 procentsmål för koldioxidutsläpp på standardbilar till 2030, 30 procent för mindre lastbilar.
Idag röstar miljöutskottet för ställningstaganden för COP24 och Jytte Gutelands förhoppning är att i alla fall utskottet höjer ambitionsnivån.
– Jag har goda förhoppningar om att vi får igenom en ambitionshöjning. Men jag tror att även om vi kommer vinna imorgon så har vi Plenaren och där vattnas det ibland ut lite. Alltså från miljöutskottet, genom parlamentet, till rådets egna diskussioner och sedan till trepartssamtalen så sker en urvattning i varje led. Därför är det ännu viktigare att vi startar med väldigt starka ambitioner i miljöutskottet.
EU har, trots svagt 2030-mål, förbundit sig till att fram till 2050 reducera utsläppen med mellan 80–95 procent jämfört med 1990 års utsläppsnivåer, men Jytte Guteland säger att det målet är för långt fram och att delmål, likt det till 2030, är av yttersta vikt. Dessutom tillägger hon är problemet med 2050-målet att det har ett procent spann.
– Det blir för lång sikt, man behöver delmål för att kunna styra inriktningen för EU. Det är därför så viktigt att 2030-målet blir tillräckligt ambitiöst, så att det blir styrande, för som det ser ut nu är det inte tillräckligt ambitiöst för att leva upp till Parisavtalet och inte heller tillräckligt ambitiöst för att ens överträffa den lagstiftning som finns på bordet idag. Dessutom är det inte bra att 2050-målet är formulerat som det är med ett spektrum för då blir den lägsta siffran styrande, i det här fallet 80 procent.
Alla länder i EU har skrivit på Parisavtalet som förbinder länderna till att reducera koldioxidutsläppen så att den globala temperaturhöjningen kommer under två grader fram till år 2100.
Med dagens förda politik och ambitionsnivå kommer uppvärmningen i snitt stiga med 3 grader globalt.
– Det som hände efter Parisavtalet var att par länder valde att inte implementera det. Det är en sak att medlemsländerna säger ›ja vi ratificerar det här, vi ska leva upp till det här‹, men sen är det är ytterligare ett steg i att få varje lagstiftning bär sin del av ansvaret, så man inte smiter undan på lång sikt. Det är ett hårdare arbete. Det följs upp av EU, men jag skulle säga att det behövs bättre uppföljningsmekanismer, säger Jytte Guteland.
Den 23 oktober röstar Europaparlamentet i plenum om sin slutliga position.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
