Bild: Flickr/Steve Johnson poch Riksbanken.
Bild: Flickr/Steve Johnson poch Riksbanken.

assistans Lönsamheten hos assistansanordnare har sjunkit de senaste åren, enligt en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Men fortfarande är skillnaderna stora mellan olika aktörer. Flera av de stora, riskkapitalägda bolagen uppvisar resultat över snittet.

Under de senaste tio åren har lönsamheten minskat successivt i assistansbranschen, även om det fortfarande finns en hel del företag som har goda vinstmarginaler. Det visar en granskning av konkurrensen och lönsamheten i assistansbranschen som Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har gjort.

Lönsamheten beräknas efter företagens rörelsemarginal, det vill säga den del av omsättningen som blir kvar för att betala räntor och skatt samt ge vinst, efter att företagets kostnader har betalats.

Rörelsemarginalen för assistansföretagen 2016 var 4,1 procent, att jämföra med det mest lönsamma året under en tioårsperiod, 2008, då motsvarande siffra var 6,9 procent.

Och enligt ISF är rörelsemarginalerna i snitt högre hos bolag med lägre omsättning. Det kan delvis förklaras med att det handlar om fåmansbolag som inte behöver betala marknadsmässiga löner till sina ägare, till skillnad från de stora bolagen. Som ett exempel var rörelsemarginalen 2016 i snitt 6 procent för företag med mellan 10 och 25 miljoner kronor i omsättning, medan företag  som omsätter över 200 miljoner kronor snittade på 2,6 procent i rörelsemarginal.

Trots att rapporten visar en sjunkande lönsamhet går det fortsatt bra för flera av de största bolagen. Riskkapitalägda Humana, med en omsättning på över 2,6 miljarder kronor, har till exempel en rörelsemarginal på 5,4 procent.

Till tio-i-topp största bolag hör också Nordström assistans AB, Assistansbolaget i Sverige och Olivia assistans som alla ägs av riskkapital, och har en omsättning på runt 400 miljoner kronor var. Rörelsemarginalen för de bolagen låg på mellan 5,2 och 6,5 procent.

Näst störst på assistansmarknaden är Frösunda omsorg, med en omsättning bara knappt under Humanas, men de sysslar till en tredjedel med annat än assistans och uppvisade minus när det gäller rörelsemarginal.

De riskkapitalägda bolagens siffror kan jämföras med brukarkooperativet JAG, som 2016 hade en omsättning på 900 miljoner kronor, men bara 0,6 procent i rörelsemarginal.

Den sjunkande lönsamheten i assistansbranschen beror, enligt ISF, bland annat på att regeringen har sänkt uppräkningstakten för den ersättning som delas ut till assistansanordnarna per assistanstimme som de ska utföra.

I förlängningen ser ISF en risk för att fortsatt sjunkande lönsamhet kan leda till att seriösa assistansanordnare slås ut, vilket minskar mångfalden på marknaden och därmed valmöjligheterna för de som använder assistans.

De privata utförarna har radikalt ökat sin andel av assistansmarknaden de senaste tio åren, i samma takt som kommunala utförare har minskat sin.

I dag står de 25 största bolagen för en tredjedel av assistansmarknaden, och de 100 största har två tredjedelar av kakan. Kooperativens andel minskar, liksom kommunernas.

Samtidigt minskade de 20 största aktörerna sin marknadsandel från 46 till 37 procent mellan åren 2007 och 2016. Det här tolkas som att intresset för branschen och förvärv av bolag har minskat i takt med den minskade lönsamheten inom assistans.

Det påtalas ibland som problem i debatten om personlig assistans att bolagen lägger mycket pengar på jurister, som kan strida för att assistansanvändarna får fler timmar, och på andra förmåner som ska hjälpa dem att locka nya kunder. I rapporten påtalar ISF att den sjunkande lönsamheten kan ge ökade incitament för företag att försöka få både fler kunder och fler timmar per kund.

Men ISF har inte tittat närmare på vad assistansanordnarna använder sina pengar till.

– Nej, det vi har undersökt är hur stor andel av intäkterna som går till assistenternas löner. Vi har sett att det som har ökat av de totala kostnaderna hos företagen är den andel som går till löner, men vi vet inte hur det är utslaget på antal anställda och arbetade timmar. Andelen intäkter som går till övriga kostnader är ganska oförändrad, säger Maria Kain, projektledare för rapporten på ISF.

Kan ni se att sänkt ersättning till assistansanordnarna har lett till några förbättringar?

– Om man tyckte att det var problematiskt med hög lönsamhet tidigare, så har ju lönsamheten gått ned nu, säger Maria Kain.

ISF ser en risk för att mer kostnadskrävande assistansanvändare kan väljas bort som kunder om lönsamheten fortsätter att minska. Det kan till exempel gälla personer med stora behov som behöver assistans hela dygnet, även på natten när lönerna för assistenter är högre.

För att undvika det tycker ISF att det bör övervägas att dela upp ersättningssystemet i fler steg, med möjlighet till extra ersättning vid större behov.

– Nu utgår ersättningen från en timschablon och sedan finns det möjlighet att få förhöjd ersättning utöver det. Det vi tänker är att man kan behöva ha fler steg där till exempel en kund med assistansbehov som ger upphov till högre kostnader också får högre ersättning, säger Maria Kahn på ISF.