Socialminister Annika Strandhäll (S)

pensionsorättvisa De ojämlika nivåerna på tjänstepensionen är ett problem, och höginkomsttagare i Sverige sticker ut med sina pensionsavsättningar. Det säger socialminister Annika Strandhäll (S) efter Dagens Arenas granskning.

Avsättningen till tjänstepension som arbetsgivaren sätter av varje månad varierar kraftigt mellan branscher. Dagens Arena har kunnat visa att medan personal i kommuner och landsting får grundnivån på 4,5 procent av lönen får vissa arbetare inom industrin och tjänstemän avsättningar på upp till det dubbla: 8–9 procent.

Efter granskningen svarar nu socialminister Annika Strandhäll (S) på hur hon ser på ojämlikheten inom tjänstepensionssystemet.

Hur ser du på att nivåerna på tjänstepensionerna är så olika stora i olika yrken och branscher, och att skillnaderna tycks öka? 

– För det första vill jag poängtera att tjänstepensionerna är parternas ansvar. Det är en viktig del av den svenska modellen. Samtidigt kan jag som minister med ansvar för pensionerna tycka att det Dagens Arena tar upp är problematiskt eftersom det är uppenbart att alla grupper på arbetsmarknaden inte har samma möjligheter att höja sina avsättningar. De långsiktiga konsekvenserna med ökande skillnader i slutlig pension är någonting vi behöver diskutera mer.

Har regeringen för avsikt att försöka förhindra en alltför stor spridning i nivå som avsätts i tjänstepension mellan olika yrken, och hur kan ni i så fall göra det? 

– Vi har ett helhetsansvar för pensionerna och det är av tydligt politiskt intresse att vanligt folk får goda och rimliga pensioner. Det allmänna pensionssystemet utgår ifrån att det finns en kompletterande tjänstepension som arbetsmarknadens parter ansvarar för. Tjänstepensionerna är en viktig del av den totala pensionen och är därför av stort politiskt intresse.

– Jag har stor respekt för parternas avtalsfrihet, men jag tycker ändå att vi behöver fundera över hur hela systemet fungerar och att de olika delarna hänger ihop. Av det skälet finns i pensionsöverenskommelsen från december också en del om att göra en översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.

Planerar ni att göra något för att jämna ut de ojämlikheter i pensionsutfall som tjänstepensionen bidrar till?

– Den slutliga pensionen bestäms av många olika faktorer. Den viktigaste är hur mycket du har arbetat, men tjänstepensionsavtalens utformning påverkar också. Grundskyddet i pensionssystemet är ett sätt att jämna ut skillnader. Vi vet att det alltid kommer finnas människor som av olika anledningar får låg pension. För dem måste det finnas en grundtrygghet i form av bland annat garantipension och bostadstillägg. Det är vårt sätt att garantera att även de med låga pensioner ska få en dräglig tillvaro.

Det Dagens Arena tar upp är problematiskt eftersom det är uppenbart att alla grupper på arbetsmarknaden inte har samma möjligheter att höja sina avsättningar.

Vilket ansvar har arbetsmarknadens parter när det gäller tjänstepensionen, till exempel dess utformning och nivå? 

– Arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för tjänstepensionerna. Samtidigt måste det allmänna pensionssystemet fungera bra tillsammans med tjänstepensionen. För dagens eller framtidens pensionär spelar det inte så stor roll varifrån pensionen kommer, oftast ser man bara totalbeloppet. Poängen med det råd som Pensionsgruppen har knutit till genomförandet av pensionsöverenskommelsen är därför att se till att vi gemensamt arbetar för trygga pensioner och en hållbar arbetsmarknad.

Sveriges förmodligen största arbetsgivare, SKL, har i dag ingen flexpension eller andra extra avsättningar till tjänstepension utöver grundnivån på 4,5 procent. Det här pekas ut som en av de största orsakerna till ojämlikhet inom tjänstepensionssystemet av Inspektionen för socialförsäkringen.

– Det är uppenbart att det är just inom den kommunala sektorn som många, inte minst kvinnor, riskerar låga pensioner. Det beror bland annat på deras löneläge, men även deltidsarbete och höga sjuktal. Här måste vi samlat göra väldigt mycket mer. Inte minst för att bättre ta hand om välfärdens personal och svara upp mot de kompetensutmaningar som den offentliga sektorn står inför. Men vi behöver även höja pensionerna och då behöver vi fundera kring nivån på avsättningarna, både till tjänstepensionen och det allmänna pensionssystemet.

Är det motiverat att avsättningen i grundavtalen SAF-LO och ITP på 4,5 procent av lönen höjs till 30 procent för inkomster över 7,5 prisbasbelopp = ca 39 000 kronor i dagens penningvärde? 

– Det här är en fråga för parterna, men samtidigt kan vi konstatera att Sverige står ut internationellt med högre pensionsavsättningar för dem med höga inkomster. Det får stora konsekvenser och ökar även skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner eftersom det är långt fler män som har en pension över 40 000 kronor.

Läs också:

Kvinnor är tjänstepensionens förlorare

En miljon SKL-anställda halkar efter

Låg lön kan ge hög pension  om avtalet är bra