“Utan oss hade det fortsatt som förut, då hade det inte blivit vård för papperslösa, skola för papperslösa, eller en mer rättssäker asylprövning.”

De senaste dagarna har flera medier rapporterat om våldtagne, misshandlade och självmordsbenägne Ali, 15 år, som ska skickas från barnpsyk Malmö till Italien i linje med Dublinförordningen. På nytt har kritik riktats mot regeringens migrationspolitik, som bedrivs med stöd av Miljöpartiet. En kritik som inte mildrades av det faktum att Alis ärende under torsdagen inhiberades, vilket innebär att han inte skickas till Italien förrän man bearbetat de nya handlingar som inkommit.

Under våren var det ett frustrerat miljöparti som gick ut och ställde ultimatum till regeringen i frågan om vård för papperslösa. Något som först inte imponerade på migrationsminister Tobias Billström (M), som tycker att bara papperslösa gravida kvinnor ska omfattas av rätten till vård.
– Regeringen är inte beredd att utvidga rättighetskatalogen till alla grupper som befinner sig här i landet utan tillstånd. Så kommer det inte heller att bli, sa Billström då till Sveriges Radio.

När regeringen och Miljöpartiet i slutet på juni ändå presenterade en överenskommelse i frågan fick Billström både rätt och fel:

Barn till papperslösa och gömda flyktingar får från den 1 juli 2013 rätt till fullständig vård, regelbunden tandvård och rätt till läkemedel. Vuxna får å andra sidan enbart rätt till subventionerad vård och “vård som inte kan anstå”.

Även Miljöpartiet har därmed anledning att vara missnöjda. De skrev själva i en debattartikel den 25 april i år att uppgörelsen handlar om ”rimliga former för familjeåterförening, tydligare och generösare tillämpning av bestämmelserna om ”synnerligen ömmande omständigheter” och möjligheter till vård och skola för så kallat papperslösa”. Men trots detta säger partiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm att hon är nöjd med överenskommelsen som följde på partiets ultimatum.
– Vi fick igenom nästan så långtgående krav som vi ställde, sen är det ju alltid så att djävulen ligger i detaljerna nu när reformen ska utarbetas och departementsskrivelsen ska ut på remiss. Det är viktigt att ingenting glöms bort eller blir fel på något sätt.

Har ni som helhet fått ut tillräckligt ur överenskommelsen?
– Det är mycket som ligger i pipelinen eller som återstår att komma överens om. Alla saker vi har kommit överens om måste vara genomförda i god tid inför nästa val, det ska vi vara vara väldigt tydliga med.

I det aktuella fallet med Ali – hade den här situationen inte kunnat uppstå om ni fått igenom mer av er politik i migrationsöverenskommelsen?
– 
Om Miljöpartiet haft 50 procent hade det inte kunnat hända. Då hade vi haft mer av undantagsregler eller liknande. Men jag bedömer att det är en väldigt svår fråga som det inte finns någon politisk majoritet för att förändra.

Känns det orättvist att ni ställs till svars för er del i den här politiken?
– Det är en otroligt märklig kritik. Det enda sättet att kunna genomföra förändringar som leder till mer human politik är att göra någon form av samarbete. Vi får vara ödmjuka inför det faktum att vi inte kan förändra allt här och nu. Utan oss hade det fortsatt som förut, då hade det inte blivit vård för papperslösa, skola för papperslösa, eller en mer rättssäker asylprövning, satsning på gode män, översynen av landinformation. De sakerna hade inte hänt. Det hade såklart varit sämre. Självfallet.

Ni och Moderaterna drar åt olika håll även inom överenskommelsen.
– Ja, Miljöpartiet vill ju ha en mycket öppnare och humanare politik.

Än Moderaterna?
– Ja. Det tror jag inte är en hemlighet för någon.