Nyhet Fem markägare stämde staten för att få ersättning för att de inte får kalhugga sin skyddsvärda skog. Domen gav dem rätt till samma nivå som ägare till mark i naturreservat får. Men de kan fortfarande få rätt att kalavverka skogen i ett senare skede. Nu överklagas beslutet till högsta instans. 

Markägarna krävde ersättning för sin skog när Skogsstyrelsen nekat dem tillstånd till avverkning med hänvisning till att skogen ligger i fjällnära områden. Skogsstyrelsen vill inte riskera att skada miljön med kalhyggen.

Mark- och miljödomstolen gav markägarna rätt och domen berättigade dem sammanlagt 18,6 miljoner kronor, markägarna får en lika hög ersättning som de med skog i naturreservat får. I domen står att det faktum att staten valt att inte bilda naturreservat inte kan gå ut över markägarna. Staten genom Kammarkollegiet överklagade mark- och miljödomstolens beslut tillsammans med Skogsstyrelsen.

– Lagstiftningen är väldigt otydlig. Det behövs tydligare direktiv och vi vill bidra till rättspraxis, säger Cecilia Hedman, chefsjurist på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsens överklagan handlar dels om synen på huruvida marken är under pågående användning eller inte, samt om ersättningsnivåerna för de markägare som får avslag på tillståndsansökan.

– Beslutet avser endast att det inte är tillåtet att avverka. Andra skogsbruksåtgärder som inte är tillståndspliktiga kan fortfarande utföras. Ett avslag gäller också bara den som ansöker. Man kan sälja sin mark, och då kan den nya ägaren också ansöka om avverkning. Ska vi då betala ersättning flera gånger för samma skog?

2015 godkände Skogsstyrelsen avverkning i Änokdeltat i Luleå. Då överklagade naturskyddsföreningen tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten beslutet, och vann. Godkännandet av avverkning avslogs. Skogsstyrelsen skrev i ett pressmeddelande ”Att området har klassats som nyckelbiotop utgör inte något formellt hinder för avverkning”.

Efter Änok-ärendet så har Skogsstyrelsen nekat fler avverkningstillstånd än innan. Men nu uppstår frågan huruvida ersättning ska gå till markägarna eller inte.

– Om Skogsstyrelsens beslut försvårar den pågående markanvändningen så kan en ersättning gå ut. Men det kan vara frågan om en annan ersättning, säger Hedman.

Mark- och miljödomstolens dom om att ersättning ska gå ut till de markägare som fått nekad avverkning kan beröra upp till 3000 markägare.

– Om det blir så att deras dom står fast till högsta instans så får vi såklart följa det. Men då är det upp till regeringen att pengarna kommer fram. Det blir mycket pengar om alla ska få 125 procent av marknadsvärdet i ersättning. Det är också så att inte alla 3000 markägare med skog i fjällnära områden kommer få avslag.

Markägares rättssäkerhet är även punkt 26 i januariavtalet. Där står att man ska stärka den privata äganderätten samt säkerställa att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten. Till hösten ska ansvariga myndigheter få i uppdrag att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark.