Krismöte efter neddragningar på resursskolorna. Upprörda föräldrar till barn med särskilda behov kräver att politikerna skjuter till medel så barnen får en fungerande skolgång.

I torsdags kväll hölls krismöte på Liljanskolan i Stockholm, en skola för barn med psykosociala svårigheter. Efter utbildningsnämndens beslut om att ändra reglerna för tilläggspeng har stödet för barn med behov av särskilt stöd minskat drastiskt. Liljanskolan är en av de skolor som nu tvingas läggas ned, om inte politikerna hittar en annan lösning för att verksamheten ska kunna fortsätta. Men det är bråttom, senast den 1 oktober måste beskedet komma.

Ett 60-tal personer: föräldrar, anhöriga, före detta elever, psykologer, politiker, tjänstemän och pedagoger, kom till mötet. Syftet var att gemensamt analysera konsekvenserna av det politiska beslut som tagits, få svar på hur politikerna tänkt … och kanske som ett sista hopp få dem att hitta en möjlig lösning.

Det nya systemet för tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd i grundskolan innebär att kriterierna för vem som kan få stöd har skärpts. Det ska också göras en individuell prövning av omfattningen av behovet. Motivet för att införa ett det här nya systemet är att det ska leda till att fler elever med särskilda behov får stöd i sina ordinarie skolor. Men man räknar också med att det blir färre ansökningar och att kostnaderna för tilläggsbelopp ska minska med det nya systemet.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har dock argumenterat för att anslagen för tilläggsbeloppen och det socioekonomiska stödet måste blir större. Även Miljöpartiet har påtalat man måste tillgodose skolorna med de resurser som behövs för att varje elev ska få det stöd som behövs, något som inte sker i dag.

– Hur mycket pengar som ska vara i påsen har vi ju helt olika uppfattningar om, säger Jan Valeskog (S). Om vi tittar på de barn som får anslag så skulle de i vårt alternativ få mer pengar. Vi anser också att det var helt oacceptabelt att beskeden kom så sent. Det borde utvärderas hur det nya systemet har genomförts och hur det kommer sig att några barn inte fått något tillägg eller fått för lite. Men vi fick inget stöd för det.

Stämningen i Liljanskolan var laddad. Det handlar om barn som riskerar att slås ut och familjer som kraschar. Barn som den vanliga skolan inte kunnat ta hand om, men som har fått en chans att komma igen, men som nu rycks undan.

– Alla barn som kommer till Lijanskolan är barn som har stora svårigheter att vara i den vanliga skolan, sa Meta Renberg, rektor på Liljanskolan. För många barn är det som att de känner att äntligen får jag gå i skolan när de börjar här.

Beskedet om de sänkta tilläggsbeloppen som Liljanskolans elever tilldelats kom strax innan terminstarten. Med en i det närmaste halverad budget kan skolan klara sig som längst fram till jul.

– Vi jobbar frenetiskt för att skolan ska få vara kvar för eleverna. Den första oktober måste vi ta ett beslut. Det tar tid att hitta någon plats för barnen.

Liljanskolan är en av få resursskolor för låg- och mellanstadiebarn. Klasserna är små och personaltätheten hög. Här får barnen lära sig att handskas med sina svårigheter och efter de två år som de får gå på skolan klarar de allra flesta att komma tillbaka till den vanliga skolan.

Under mötet ställde sig flera av föräldrarna upp och berättade om sina barn och hur de kommit till Liljanskolan. En väg som ofta varit både svår och smärtsam. En förälder berättade om hur hon tvingats sluta arbeta på grund av ständiga möten på skolan och BUP. Alla beskrev de den lättnad de kände när de fått en plats på resursskolan och fick se sitt barn börja må bra och växa.

– Ständigt, nästan aldrig kom jag till jobbet för alla möten, berättade en förälder, men i dag har jag en fungerande 13-åring i den vanliga skolan.

Psykolog Cecilia Kallenberg som har mångårig erfarenhet av att arbeta med ungdomar som hamnat snett poängterade hur mycket större kostnaderna kan bli när barn som hamnat utanför växer upp om man inte på ett tidigt stadium tar tag i problemen.

– Det är märkligt att man inte satsar på att ge tillräckligt med resurser till de här barnen i dag, när vi vet mer än någonsin tidigare om vad som behövs för att de här barnen ska kunna få en bra skolgång, sa hon med eftertryck och fick starkt medhåll.

Monica Wester, barn och skolergonom på föräldraorganisationen Barnverket lyfte frågan om att man inte tittat på barnens arbetsmiljö:

– Jag undrar om det gjorts någon riskbedömning innan man gör de här förändringarna. Jag tycker att det är dags att börja titta på arbetsmiljölagen också. För barnen går under den. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och främja god arbetsmiljö för barn, sa hon och ifrågasatte den rådande skolpolitiken:

– Under senare tid har jag varit nerringd av oroliga föräldrar, men också personal som är förtvivlade över situationen både i Stockholm och i övriga landet. Det gäller både förskola, skola och fritids. Senast i dag har jag fått höra från två olika håll att personalen har fått munkavel på sig så fort de nämner stora barngrupper. Då har förskolechefer sagt till dem att ”vi nämner inte stora barngrupper”.

På frågan om vad som kommer att hända med barnen som nu kanske får sluta på Liljanskolan svarar Meta Renberg:

– Jag tror att många kommer att bli hemmasittare. Det tror jag. De här blir ju ytterligare ett misslyckande att de inte passar in. Så jag tror att det kommer att bli väldigt väldigt svårt.

Skolan ska nu lämna in ett nytt förslag om tilläggsbeloppet till utbildningsnämnden. I det skriver de:

”Vi vill självklart se ett rättvist system. Ett system där viktiga insatser ges de medel som krävs och barnens behov går före avgränsade budgetförändringar som kan få allvarliga konsekvenser för enstaka barn liksom för samhällsekonomin. Ett system där inte socioekonomiskt svaga elever ställs mot elever med behov av särskilt stöd – som nu sker.”