Mål: 100 procent förnybar elproduktion till 2040

Men inget slutdatum för kärnkraften. Regeringen och tre av allianspartierna är överens om energipolitiken.

Regeringspartierna har tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har nått en bred överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken.

En av de stora knäckfrågorna har varit kärnkraften. De borgerliga partierna har till skillnad från Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte velat sätta något slutdatum för kärnkraften.

Överenskommelsen har inte landat i något slutdatum, men partierna har enats om att kärnkraften ska bära sina samhällsekonomiska kostnader, att skadeståndsansvaret höjs avsevärt och att industrin ska stå för sitt eget avfall.

Effektskatten på kärnkraftsel ska »expressavvecklas«, som Lars Hjälmered (M) uttryckte det under presskonferensen. Med start nästa år ska effektskatten vara väck år 2020. Det innebär att statskassan går miste om 5 miljarder årligen. Men trycket från basindustrin och kärnkraftsbolagen att slopa skatten har under våren varit hårt.

Ökade subventioner till sol- och vindenergi efter 2020 var det som fick Liberalerna att lämna energiförhandlingarna. De övriga allianspartierna och regeringen är överens om att subventionerna till vind-, sol-, vatten- och bioenergi ska fortsätta och har satt ett ambitiöst mål om 100 procent förnyelsebar elproduktion till 2040.

– Jag är stolt över att vi nu har satt ett mål för hundra procent förnybar el, sa Lise Nordin (MP) på presskonferensen.

Senast nästa år ska man besluta om ett mål för energieffektivisering som ska gälla mellan 2020 och 2030.

– Även om vi idag har en god tillgång till elektricitet och billiga priset så riskerar vi att situationen ändras. Det tycker jag att vi har förhindrat i dag och det vill jag tacka alla medverkande partier för, sa energiminister Ibrahim Baylan (S).

Svenska Dagbladet rapporterar att energiöverenskommelsen ger klartecken för att bygga tio nya kärnkraftsreaktorer.