TWfullsizeoutput_3b

Makteliten Skillnaderna mellan de som har mest och de som har minst fortsätter öka. LO blickar därför ut i världen för att se hur problemet kan tacklas. »Vi tittar på den franska lösningen« säger ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Idag onsdag publicerade LO sin årliga studie av den svenska makteliten. Den visar att inkomstskillnaderna har nått nya rekordnivåer sedan de började med studierna för 66 år sedan:

  • 1980 var den ekonomiska elitens relativinkomster som lägst och motsvarade då 9,1 industriarbetarlöner.
  • 2016 var den siffran 55,1, vilket är en ökning från året innan då siffran var 54,3.

LO har sedan mätningarna börjat använt industriarbetarnas löner som måttstock, men nytt för i år är att man också jämfört den ekonomiska elitens löner med undersköterskor och städare.

Den genomsnittliga inkomsten i den ekonomiska eliten var 2016 nästan sextio gånger högre än undersköterskelönen och det gick fler än 70 städare på varje medlem av den ekonomiska eliten.

– Det är en sjuk utveckling i det svenska näringslivet, det är genant för näringslivet men också för samhället i stort, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

I årets studie finns också exempel på olika åtgärder som används i andra länder för att försöka råda bukt på skenande löneskillnader. Bland dessa finns nationella tak på vd-löner, tydligare representation av arbetstagare i företagstoppen och utökat aktieägarinflytande. I Frankrike begränsas löneskillnaderna inom statlig sektor genom att de som tjänar mest inte får tjäna 20 gånger mer än den med lägst lön. Att introducera den franska åtgärden i Sverige ställer sig LO försiktigt positivt till.

– Det är inget skarpt förslag från LO, men vi tittar på den franska lösningen, säger Karl-Petter Thorwaldsson under dagens presskonferens där studien presenteras.

Han tycker att chefernas löneutveckling måste trappas ner och hålla sig till samma nivå som de anställdas.

– Högsta vd-lönerna borde följa märket, säger Thorwaldsson, som anser att detta bör topp-VD:ar göra på frivillig väg, eftersom de ivrigt förespråkar lönemärket för anställda.

Lönemärket är den ram som sätts sedan Industrifacken och deras arbetstivarparter gjort upp i avtalsrörelsen.

Den egna lönen motsvarar 3.5 industriarbetare, men enligt LO:s policy får han inte ha några andra betalda uppdrag utöver ordförandeskapet i LO. Thorwaldsson ser inga problem med den egna lönesättningen.

– Jag skäms inte över min lön och jag har inte fått några stora klagomål från medlemmarna säger han.

Vd:n för Svenskt Näringsliv, som kan ses som arbetsgivarnas motsvarighet till arbetstagarnas LO, hade 2016 en lön motsvarade 21.9 industriarbetare.

En förklaring till de stora inkomstskillnaderna i Sverige är de stora kapitalinkomsterna som den ekonomiska eliten har, 2016 stod kapital för 24 procent av elitens inkomster. Thorwaldsson vill att det svenska skattesystemet ska ses över, och vill se en skatteväxling.

– Det är helt snurrigt att kapitalskatten är lägre än skatten på arbete. Det finns en onödig acceptans för rikisarnas höga löner, säger han.

Fram till 1980-talet minskade skillnaderna i löner men sedan dess har samhällselitens löner dragit iväg.

– Toppen drar ifrån och botten halkar efter, och inkomstskillnaderna har ökat i genomsnitt, oavsett mätmetod, säger Anna Almqvist, ekonom på LO.

 

Löneskillnader grafik: Love Svensén

Skärmavbild 2018-02-14 kl. 15.45.11
Löneskillnader grafik: Love Svensén